Stora diskussionstråden

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ja visst är det så, men det blir problem att diskutera när vissa bara pratar om tävlingsdressyren som man ser på banan och inte träningen. Det blir ofta jämförelser mellan träniing som den icke tävlande ryttaren rider och vad den tävlande ryttaren visar upp på tävlingsbanan. (Nu resonerar ju inte alla som denne elitryttare heller, men han är är ett föredöme för dressyr tycker jag personligen.)

Ja, det är detta jag hela tiden försökt få sagt.Det är en stor skillnad.:bow:

Man tränar lika oavsett, för att få en hållbar och smidig häst. Sedan väljer vissa att tävla också medan andra nöjer sig med att enbart träna.
Och att jämföra träningen med vad som visas inne på en tävlingsbana en kort stund blir helt fel. Det kan kanske vara lite svårt att förstå om man inte själv har tävlat.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag frågar ofta hur du menar men du svarar bara att jag har läst fel och att det inte var så du menade. Vad är det jag läser in som du inte skriver, förklara gärna för jag fattar faktiskt inte! Tycker din ton är rätt trist, det pågår en diskussion härinne som förefaller fungera för tillfället så jag tycker ditt sista inlägg var en högst onödig kommentar, låt bli att svara om du är så avogt inställd.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Det är inte min bild av tävlingsryttarna. Möjligen de där "wannabe-tävlingsryttarna" som sitter och rider 28 varv på volten i vänster galopp innan de går över på att träna travökningar (17 stycken diagonaler på raken). De finns, och jag tror att vi alla har sett dem.
Riktiga tävlingsryttare gör inte så, de bygger upp istf att rasera.

Håller med!

Har sett flera exempel av MSV-hästar där ryttarna tränar med graman, långa spön och långa sporrar enligt "skolan" sparka bak och slå, håll emot i fram. Eller den andra avarten "vi övar piaff och passage tills häststackaren blir knäpp, då övar vi galopppiruetter "för det är också svårt och då ser jag bättre ut"".

"Riktiga" tävlingsryttare behöver ju faktiskt att deras hästar håller, en trasig häst kostar multum om man ligger på hög nivå, jag kan tänka mej att flera skadade hästar inte gör underverk för sponsorernas betalningsvilja direkt.

Sen tror jag inte att nån egentligen anser att de rider nedbrytande, de flesta tycker nog att deras ridning är jättebra.. Oavsett inriktning.

/Lavinia, som fascinerat tittar på tävlingshästarna i stallet och konstaterar att även en häst utan ryggmuskler, som rids mycket med handen kan komma redigt långt inom hoppning och då menar jag väääldigt långt..
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Nja, jag tänkte snarare på de hästar som tävlar nationellt och högre och får åka ganska långt.

När jag tävlade (körning dock) så var det många långa resor. Även om min häst åkte bra så måste det ändå ha inneburit en viss ansträngning att åka i flera timmar, komma till en ny plats, och så vidare.

Men även en kort resa kan ju vara ansträngande för en häst som inte åker så bra, och som blir stressad av tävlingssituationen, så det kan ju vara bra att ha lite mariginaler även för unghästen konditionsmässigt.

När jag rider hemma kan jag nöja mig med att värma upp, börja träna mina grejer när jag vill och avsluta när vi är klara. Han behöver egentligen bara ha kondis för att orka just det. Om jag skulle tävla skulle jag helt klart lägga in mer konditionsträning.

Däremot skulle jag rida samma sorts dressyr. Både när jag tävlat dressyr och dressyrkörning har jag gjort det utifrån en klassisk grundsyn, även när jag var som mest insyltad i AR och red för Bent regelbundet. Funkar utmärkt.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Du frågade vad mitt problem är (gulligt) - det är inte att se att ridsystemen har rötter långt tillbaka i ridakademierna. Mitt problem är att bl a du i diskussionerna utgår från att det bara finns två sidor.

Nej det har jag aldrig påstått jag svarade endast på att du menade att utbildningsskalan var från 1980-talet och något nytt påfund vilket det inte alls är. Tävlingsdressyr är därmed inte heller en egen inriktning som några hävdar.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Då har ni varit på fler bra tävlingar än jag har : ) Tycker som sagt jag har sett mycket av den bedömningen, inte alls bara i klasser jag själv deltagit i, utan andra klasser samma tävling och tävlingar då jag bara varit på läktaren.

Man kan ALDRIG jämföra det man ser från läktarplats med det domaren ser och bedömer. Om det inte är så att man sitter väl placerad, har en förmåga att HELT koppla bort omgivningen (kompisar, föräldrar, folk som kommer/går på läktaren, hundar som skäller mm mm mm) och bedömer VARJE bedömningsgrupp, precis som domaren. Och självklart har insikt i hur man bedömer olika företeelser inne på banan.

De här dåligt ridna men flashiga lätt klass-hästarna som du ofta ser är faktiskt väldigt sällsynta i mina trakter. Visst förekommer riktigt riktigt högkvalitativa hästar även i lätt klass, unghästar på väg uppåt i sin utbildning. Men i de allra allra flesta fallen så sitter det också en duktig ryttare på ryggen då. Avarter finns natuligtvis, men utgör ingen majoritet.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Man kan ALDRIG jämföra det man ser från läktarplats med det domaren ser och bedömer. Om det inte är så att man sitter väl placerad, har en förmåga att HELT koppla bort omgivningen (kompisar, föräldrar, folk som kommer/går på läktaren, hundar som skäller mm mm mm) och bedömer VARJE bedömningsgrupp, precis som domaren. Och självklart har insikt i hur man bedömer olika företeelser inne på banan.

De här dåligt ridna men flashiga lätt klass-hästarna som du ofta ser är faktiskt väldigt sällsynta i mina trakter. Visst förekommer riktigt riktigt högkvalitativa hästar även i lätt klass, unghästar på väg uppåt i sin utbildning. Men i de allra allra flesta fallen så sitter det också en duktig ryttare på ryggen då. Avarter finns natuligtvis, men utgör ingen majoritet.

exakt! Det är ju lite skillnad att kolla på en tävling och verkligen KOLLA på en tävling. är man där för stora nöjets skull så tittar man ju även på annat och inte heller lika intensivt. jag tävlar inte så ofta men brukar vara domarsekreterare flera ggr/år och det tkr jag är riktigt givande, då får man ju höra hur domaren resonerar.

Jag har då inte sett många flashiga lätt klass-hästar.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

De här dåligt ridna men flashiga lätt klass-hästarna som du ofta ser är faktiskt väldigt sällsynta i mina trakter. Visst förekommer riktigt riktigt högkvalitativa hästar även i lätt klass, unghästar på väg uppåt i sin utbildning. Men i de allra allra flesta fallen så sitter det också en duktig ryttare på ryggen då. Avarter finns natuligtvis, men utgör ingen majoritet.

Nej jag håller med jag också! De flesta som rider dessa supertalangfulla dressyrhästar med supergång är duktiga ryttare som inte ens åker ut med hästen innan den startar LA.
Jga tycker nog att väldigt prydliga ritter med nogranna precisa vägar är vad som premieras. I lätt klass kan bleka hästar utan minsta gång slå dessa flashiga som ev är med. Men om en häst med bra gångrids lika precist så slår den ofta den mediokra hästen för att den faktiskt har bättre gångarter.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Totola, hur menar du med lydnad i ett program? Hästen kan ju bara vara så lydig som utbildningen tillåter, man kan inte bara fokusera på lydnaden i programet utan att det också innebär en massa andra saker som måste vara på plats för att det skall fungera.

Intressant formulering det där, att hästen bara kan vara så lydig som utbildningen tillåter. Det kan nog betyda väldigt mycket olika för olika personer skulle jag tro?

Om en häst inte har lärt sig en sak och det är uppenbart att den inte förstår vad man menar eller hur den ska göra med kroppen, då faller det såklart in på ovanstående, att utbildningen måste tillåta det.

Men hur många hästar är egentligen skolade nog att kunna spåra i så snäva svängar som det blir i hörnen när man vill vara noga med ridvägarna? Knappast i de lätta programmen iallafall. En noggrann hörnpassering långt ut i hörnet blir motsvarande 4-6m volt.
Det är lite sånt jag menar med att man ändå måste prioritera lydnaden i lite högre grad än om man aldrig har något direkt behov av att rida mindre än motsvarande 10m volter i hörnen.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Nu tycker jag att du krånglar till det. De lätta klassernas program är avpassade innehållsmässigt för att en häst på grundnivå ska klara att genomföra rörelserna och 6 m volt ingår inte. Det ingår några steg igenom några hörn.

Ditt svar visar varför tävlande kan vara bra, det sätter press på ryttaren att komma vidare och inte nöja sej med halvdant, för min egen del så har jag faktiskt tänkt att det skulle vara vad jag behöver, jag sätter inte tillräcklig press på mej själv utan såsar bara vidare annars. Så tycker jag. Jag inser att ordet press kan upplevas negativt här, men jag tänker bla på mej själv här.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Min erfarenhet säger mig att det faktiskt är få, nästan inga, som följer en hel klass på lägre nivå och utöver det har kunskapen att uttala sig, gör du det och har du kunskapen?
[/QUOTE]
Ja när jag är på tävling ser jag oftast en hel klass och ja, jag tycker jag har tillräcklig kunskap för att uttala mig om det.(annars skulle jag inte göra det)
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Intressant formulering det där, att hästen bara kan vara så lydig som utbildningen tillåter. Det kan nog betyda väldigt mycket olika för olika personer skulle jag tro?

Om en häst inte har lärt sig en sak och det är uppenbart att den inte förstår vad man menar eller hur den ska göra med kroppen, då faller det såklart in på ovanstående, att utbildningen måste tillåta det.

Men hur många hästar är egentligen skolade nog att kunna spåra i så snäva svängar som det blir i hörnen när man vill vara noga med ridvägarna? Knappast i de lätta programmen iallafall. En noggrann hörnpassering långt ut i hörnet blir motsvarande 4-6m volt.
Det är lite sånt jag menar med att man ändå måste prioritera lydnaden i lite högre grad än om man aldrig har något direkt behov av att rida mindre än motsvarande 10m volter i hörnen.

I lätt klass så finns inte de kraven att rida igenom en hörnpassering som en motsvarande 4-6 m volt. Bedömningen är ju anpassad till svårighetsgrad såklart! Man dömer ju inte lika hårt i lätt klass som i Msv och till svår klass!
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Är det verkligen så?
Gör du motsvarande 10m volt i hörnen blir det ju knappt en "riktig" hörnpassering, mer en avskärning. Har svårt att se att det inte skulle dömas ner?

Men förstå mig rätt, det är inget jag tycker ska ändras på eller tycker är fel på något vis.
Men om man -inte- anpassar prion till vad som behövs för just programridningssituationen, det är då man inser hur svårt det faktiskt blir. :angel: T ex. en del AR-tränare som helst vill att hästen ska gå mer eller mindre böjd hela tiden för att kunna hålla rakriktningen/tydligt känna om den försvinner, innan liksidigheten och ryttarens känsla är såpass bra att man kan hålla det även på rakt spår.
Har man det tänket och plötsligt ska tävla, är det en fördel att ändra sitt upplägg. Men ska man inte det så spelar det inte lika stor roll.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Totola, om du läser tävlingsreglementet (finns att läsa gratis på SvRF:s hemsida och det är mycket nyttig läsning för alla sorters dressyrryttare att läsa deras definitioner på hur rörelserna ska utföras, hör till varje ryttares allmänbildning) så kommer du att upptäcka att man tar god hänsyn till såna saker där.

Man begär inte lika djupa hörnpasseringar i lätt klass, men man ska inte skära av hörnet utan rida en prydlig kvartsvolt med lämplig radie för klassens svårighetsgrad.

Samma sak med t ex vändning på bakdelen, i lätta klasser kallas den för bakdelsvändning och man kräver inte lika mycket centrering som i de svårare klassernas skrittpiruetter. Och i de program där piaffen introduceras står det uttryckligen att hästen får gå framåt någon meter i rörelsen.

(i alla fall var det så senast jag kollade, men det var något år sedan).

Allt detta för att man ska fokusera på rätt saker i hästens utveckling. Att den inte fastnar på stället i piaffen och börjar triangulera, utan behåller framåtbjudningen och energin. Att den får gå lite framåt i bakdelsvändningen så att den inte sveper runt och det blir en mellandelsvändning. Det markeras tydligt för domaren att det är andra saker än att hästen trampar på stället eller centrerar exakt som ska belönas.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag ser : vuxna människor rida utan hjälm (dåliga förebilder), skarp betsling, hästar som jobbar med sänkt rygg och avknäppt nacke .
Tyvärr !

Jag som verkligen ville bli imponerad, blev tyvärr också besviken. Arbete med sänkt rygg, avknäppt nacke, skarp bestling...Trodde att AR var något annat.../arrak
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Är det verkligen så?
Gör du motsvarande 10m volt i hörnen blir det ju knappt en "riktig" hörnpassering, mer en avskärning. Har svårt att se att det inte skulle dömas ner?

Men förstå mig rätt, det är inget jag tycker ska ändras på eller tycker är fel på något vis.
Men om man -inte- anpassar prion till vad som behövs för just programridningssituationen, det är då man inser hur svårt det faktiskt blir. :angel: T ex. en del AR-tränare som helst vill att hästen ska gå mer eller mindre böjd hela tiden för att kunna hålla rakriktningen/tydligt känna om den försvinner, innan liksidigheten och ryttarens känsla är såpass bra att man kan hålla det även på rakt spår.
Har man det tänket och plötsligt ska tävla, är det en fördel att ändra sitt upplägg. Men ska man inte det så spelar det inte lika stor roll.

Ja Totola , det ÄR verkligen så :D och nä det döms inte ner utan det är anpassat till svårighetsgrad men skär man hörnena mer än vad programmet är anpassat för då döms det ju ner såklart men det är något domarna får lära sig på sina utbildningar hur hårt dom skall döma i respektive klass.

Råkade hitta ett LA:3 program där det faktiskt står med vad domarna skall observera, förr stod det i alla program men nu verkar det ha tagits bort vilket är ju synd. Men det kan ju vara lite intressant att kolla på om man inte har varit i kontakt med dressyrprogrammen så mkt :) å jo jag fattar att det är helt OT och inte hör hemma i forumet men nu ville jag försöka ge Totola ett så utförligt svar som möjligt. Hoppas länken funkar nu.

http://www3.ridsport.se/ImageVault/Images/id_233/ImageVaultHandler.aspx



Man blir väl först upp till LA domare sen får man bygga på med domarkandidat till MsvB och sedan blir man Msv domare och sedan bygger man vidare med Prix St George och sedan Intermediere och sedan vidare till kandidat för Grand Prix och sedan blir man Grand prix domare och så kandidat till internationella och så vidare..
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Här kommer länken till LC:1 programmet.

det mest avancerade det innehåller är en 15 meters volt, tre serpentin bågar, samt att hästen ska kunna visa en stillastående halt några sekunder.

http://www3.ridsport.se/ImageVault/Images/id_246/ImageVaultHandler.aspx

en hörnpassering är en hörnpassering och som flera svarat, anpassat utifrån svårighetsgraden i programmet.
Läs gärna bedömnings punkterna för programmet, se länk. Lättridning är tillåten i den längda arbetstraven, just med tanke på hur grundläggande programmet är och att det är mindre utbildade och/eller unga hästar som förväntas gå det.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Samma sak med t ex vändning på bakdelen, i lätta klasser kallas den för bakdelsvändning och man kräver inte lika mycket centrering som i de svårare klassernas skrittpiruetter.
Fast det är inte centreringen som är skillnaden utan skritten du kommer in i vändningen som gör. (Kommer du in i mellanskritt blir det bakdelsvändning, kommer du in i samlad skritt (mer energi) så blir det piruett). Det är energin som avgör. Det är alltså inte riktigt samma sak.
 
Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

fast energi och centrering är ju sammankopplade och varierar utifrån vad du vill visa i själva vändningen liksom.
jag skulle ju inte ö.h.t gå in i mellanskritt om jag ville centrera så mycket att det blir en piruett - och vice versa.

samtidigt som du givetvis i allra högsta grad behöver energi även om det är en vänding på bakdelen du vill visa. Självklart behöver du energi oavsett!?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Nu startar jag en egen tråd gällande denna diskussionen, men min utgångspunkt är i alla fall följande: Att hålla häst kostar mycket...
6 7 8
Svar
152
· Visningar
13 588
Senast: Fibusen
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 071
Senast: __sofia__
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
7 522
Senast: IngelaH
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
12 346
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp