Stanna eller inte stanna?

[MJLee]

Den som skriver eller svarar på ett inlägg som handlar om vikt, utseende eller andra fysiska attribut kommer ovillkorligen få en varning.
Läs trådstarten och utgå från den!

/mod som inte har tid att hålla på och rensa trams, jag ska rida nu.

Men vilka fysiska attribut har din häst och hur mycket spelade utseendet för roll när du köpte/blev fodervärd/rider på ridskola?

/hoppas att inte bli bannad.

 

[Stekspaden]

Ja alltså jag blir helt ledsen om det är så att människor faktiskt tror att det är så det är

Men att vara nykär längre tid är extremt svårt, jag tycker det är väldigt utmattade iallafall att uppvakta någon.

Varför skulle jag älska någon mindre bara för att jag inte är "kär" som de första tre månaderna? Och att driva som ett företag? Nej tack. Vet inte om jag lyckats hitta bra människor att ha relationer med men att växa ihop på ett sätt utan att behöva säga saker verbalt?
Alla tips på hur man piggar upp sexlivet när det dalat en period gör att iallafall jag tänder av helt.

Jag tror det är vanligt att tro att gräset är grönare på andra sidan.

 

[Mirtai]

Även om passion, åtrå, whatever är en jättestor och viktig del i ett förhållande så ändras det ju även genom åren, ofta övergår det till ett mer 'kamratligt' förhållande där under en del år, sex blir underordnad 'vardagen'. Med som du skriver 3 + 1 barn, häst, fotboll, städning, matlagning, hämtning, skjutsning, tvätt kan det vara svårt att få tid till varandra, än mer till sex. Nu vet jag inte hur gamla era barn är, men som småbarnsförälder är det svårt att ha spontansex även i sin egen säng när det plötsligt kan stå en fyraåring och meddela att hen är törstig eller vill sova hos mamma och pappa i natt.

Sedan, rent krasst, vad är det som säger att du hittar det där nya passionerade förhållandet som du vill ha? Nu kommer jag att låta som en äktenskapspsykolog eller sexolog, men ta tid för varandra och innan allt går för långt, så finns det hjälp och alternativ för era olika behov - att ni kan prata om det öppet är otroligt bra. Myten att det alltid är mannen som har störst behov är inkorrekt. Olika individer har olika stora behov. Men man kan få det att fungera så du har det bästa av två världar. Om det inte är så att du egentligen känner att det inte finns något kvar mellan er emotionellt romantiskt/kärleksfullt.

En fråga: Vill du fortfarande ha honom fysiskt/psykiskt? Är svaret ja, då tycker jag du/ni ska ta hjälp. Är svaret nej, då kanske du måste fundera på att bryta upp, hur jobbigt det än blir, praktiskt och mentalt.

Jag tror att det hade varit enklare att acceptera att det inte blev något sex för att vi blev avbrutna, eftersom lusten då ändå fanns. Det är just bristen på lust som får mig att tveka

 

[TinyWiny]

Ja folk pratar ju även här om det som sanning. Då kan man ju leva med en vän istället?

Ja.

 

[Mirtai]

Angående vikt (förlåt @LenaH men det är ändå mig det handlar om...)

Jag kan garantera att den första tanke som slog mig när det blev allt längre mellan gångerna och närheten minskade var att det var mig det var fel på.

Att jag var för tjock efter att ha fött barn.
Att mina bröst inte längre var lika snygga efter att ha ammat
Att jag inte orkade vara sexigt glad och positiv med en unge som mer eller mindre satt fast vid mig

Med ätstörningar i bagaget kan jag lova att jag både låtit bli att äta och ätit för att sedan spy. Allt för att min kropp såklart måste vara roten till alla problem.

Men jag försöker, och har kommit en bra bit på väg, att lära mig att acceptera min kropp som den är. Och om en man har problem med min kropp kan han packa sin väska och gå, för det är ta mig tusan INTE min skyldighet att ändra mig för att tillfredsställa en mans syn på hur jag borde se ut.

 

[kevina]

Men att vara nykär längre tid är extremt svårt, jag tycker det är väldigt utmattade iallafall att uppvakta någon.

Varför skulle jag älska någon mindre bara för att jag inte är "kär" som de första tre månaderna? Och att driva som ett företag? Nej tack. Vet inte om jag lyckats hitta bra människor att ha relationer med men att växa ihop på ett sätt utan att behöva säga saker verbalt?
Alla tips på hur man piggar upp sexlivet när det dalat en period gör att iallafall jag tänder av helt.

Jag tror det är vanligt att tro att gräset är grönare på andra sidan.

Jag tror det beror på hur man är som person. För mig har jag även i längre relationer kännt lust och attraktion. Det är så jag är och det jag behöver för att må bra.

 

[Mirtai]

Ett tillägg? När ni först blev ihop, under den där första himlastormande kärleken, hur var han då? Visade han det fysiskt? Pratade han om hur mycket han älskade och ville ha dig? Är det han som förändrats under åren som gått eller är det du? Vad var det som fick er att först bli kära i varandra?

I början fanns det åtrå, sex och en väldigt massa lust

Jag föll för honom för att han inte bara var snygg utan var rolig, omtänksam och alldeles underbar

Jag upplever att han har ändrats mer än mig när det kommer till de delarna jag nu saknar

 

[TinyWiny]

Men att vara nykär längre tid är extremt svårt, jag tycker det är väldigt utmattade iallafall att uppvakta någon.

Varför skulle jag älska någon mindre bara för att jag inte är "kär" som de första tre månaderna? Och att driva som ett företag? Nej tack. Vet inte om jag lyckats hitta bra människor att ha relationer med men att växa ihop på ett sätt utan att behöva säga saker verbalt?
Alla tips på hur man piggar upp sexlivet när det dalat en period gör att iallafall jag tänder av helt.

Jag tror det är vanligt att tro att gräset är grönare på andra sidan.

Vem har pratat om nykär? Jag pratar om och de jag har läst om tidigare pratar om att passion, åtrå och sex falnar som om det vore någon naturlag. Det är verkligen inte så det är eller så det ska vara.

 

[Mirtai]

Jag läser allt ni skriver och bearbetar det!

@Petruska ditt inlägg var verkligen huvudet på spiken och jag behövde höra det. Tack!

I övrigt återkommer jag senare, det här med vikt fick mig att tappa lusten ( )

 

[MJLee]

Jag läser allt ni skriver och bearbetar det!

@Petruska ditt inlägg var verkligen huvudet på spiken och jag behövde höra det. Tack!

I övrigt återkommer jag senare, det här med vikt fick mig att tappa lusten ( )

 

[Inte_Ung]

18 år av passion. Han är inte lätt att leva med och det är inte jag heller. Men vi måste få det att fungera för vi är hopplöst förlorade i varandra.
Ibland är det där riktigt jobbigt.

 

[Pontevecchio]

Jag gissade inte bara på vikten. Utan bristen på egen tid. Angående vikten är det mest en observation att kvinnor tycks bry sig mindre om sig själv när man skaffar barn. Dvs, med viktuppgång som följd , allt fokus går på barnen och ens egna behov och partners försvinner i skymundan. Jag tror det är relativt vanligt med att samlivet dalar när man skaffar barn...

Nej, det kanske inte behövs. Men ingen annan har ju tagit upp min infallsvinkel.

nej kvinnan bryr sig inte mindre. Hon blev bara överdröst med en jävla massa jobb när det visade sig att den härliga jämställdheten försvann när barnet kom och mannen inte steppade upp.

 

[LenaH]

Angående vikt (förlåt @LenaH men det är ändå mig det handlar om...)

Jag kan garantera att den första tanke som slog mig när det blev allt längre mellan gångerna och närheten minskade var att det var mig det var fel på.

Att jag var för tjock efter att ha fött barn.
Att mina bröst inte längre var lika snygga efter att ha ammat
Att jag inte orkade vara sexigt glad och positiv med en unge som mer eller mindre satt fast vid mig

Med ätstörningar i bagaget kan jag lova att jag både låtit bli att äta och ätit för att sedan spy. Allt för att min kropp såklart måste vara roten till alla problem.

Men jag försöker, och har kommit en bra bit på väg, att lära mig att acceptera min kropp som den är. Och om en man har problem med min kropp kan han packa sin väska och gå, för det är ta mig tusan INTE min skyldighet att ändra mig för att tillfredsställa en mans syn på hur jag borde se ut.

 

[Ileo]

Jag tycker det låter som att ni båda har väldigt mycket som ska göras i vardagslivet och inte så mycket tid för varandra. Kanske kan ni bli kära igen om ni tar en semester från vardagen och barnen, bara ni två och fokuserar på ert förhållande och varandra?

 

[Amha]

Det där med sexet. Nu vet jag inte hur ts vardag egentligen ser ut men för egen del har det varit rätt körigt något år åtminstone, kanske mer, jag minns inte detta har ju gjort att sexet blivit lite tristare än det var förr när orken fanns. För mig känns det inte konstigt. Jag tänker att det kommer igång när vi båda har orken att peta igång det. För att hålla igång det riktigt tunga perioder har vi köpt spel inriktade på ämnet. Det kan vara lite roligt och spännande. När saker lugnar sig räknar jag kallt med att vi petar igång det antingen pga ökade lustar enbart eller med hjälp av lite roliga äventyr, spel eller liknande. Är det alltså inte normalt? :P

 

[tanten]

Jag tror att det hade varit enklare att acceptera att det inte blev något sex för att vi blev avbrutna, eftersom lusten då ändå fanns. Det är just bristen på lust som får mig att tveka

Jag är ju en gammal tant....

Genom alla år har jag hört många, många kvinnor klaga på att deras män helt tappat lusten. Kvinnor som saknar sexet, som saknar fysisk närhet.

Betydligt fler än de manliga vänner som anförtrott att de villl ha sex oftare än kvinnan vill

Har diskuterat detta en hel del med en manlig vän som numera är pensionerad. Han säger att när han är i fredagsbastun i bystugan och säger något om att gå hem och förföra hustrun så höhö-ar kamraterna om att nä, nu är de ju rena och nyduschade och vill inte kladda ner sig och trött blir man ju av bastandet också....

En granne sa - när jag skojade med en av tonårspojkarna om att han var intresserad av tjejer - att i hans ålder tog han hellre en skinkmacka.

Jag har fått uppfattningen att mäns sexlust avtar med åren, och gärna i takt med att förhållandet pågår. Kvinors sexlust verkar vara mer konstant. Är man kåt som ung fortsätter man vara kåt som medelålders och äldre.

Mitt ex tyckte efter 20 års förhållande att sex 2-3 gångr om året var lagom...

 

[kevina]

Det där med sexet. Nu vet jag inte hur ts vardag egentligen ser ut men för egen del har det varit rätt körigt något år åtminstone, kanske mer, jag minns inte detta har ju gjort att sexet blivit lite tristare än det var förr när orken fanns. För mig känns det inte konstigt. Jag tänker att det kommer igång när vi båda har orken att peta igång det. För att hålla igång det riktigt tunga perioder har vi köpt spel inriktade på ämnet. Det kan vara lite roligt och spännande. När saker lugnar sig räknar jag kallt med att vi petar igång det antingen pga ökade lustar enbart eller med hjälp av lite roliga äventyr, spel eller liknande. Är det alltså inte normalt? :P

Jag tror inte att det går att säga vad som är normalt. Och jag tror inte heller man ska sträva efter att ha ett sexliv som är "normalt."
Jag hör om de som inte haft sex alls under småbarnsåren och vissa andra som haft mycket sex då.

 

[Hero]

Jag har fått uppfattningen att mäns sexlust avtar med åren, och gärna i takt med att förhållandet pågår. Kvinors sexlust verkar vara mer konstant. Är man kåt som ung fortsätter man vara kåt som medelålders och äldre.

Mitt ex tyckte efter 20 års förhållande att sex 2-3 gångr om året var lagom...

Vad menas med åren ? 40+ 50+ 60+ ?
Jag tror inte på det du säger. Nu är ju jag singel men min lust har varit konstant sen jag kom i puberteten till skillnad från de kvinnor jag träffat. Däremot har jag läst att kvinnors lust kan öka med åldern...

 

[MiniLi]

Vad menas med åren ? 40+ 50+ 60+ ?
Jag tror inte på det du säger. Nu är ju jag singel men min lust har varit konstant sen jag kom i puberteten till skillnad från de kvinnor jag träffat. Däremot har jag läst att kvinnors lust kan öka med åldern...

Men hur gammal är du? Är du ens över 30?
Jag är väldigt säker på att det inte är så unga män som åsyftas.

 

[SaraXX]

Raderat