Sorg i huset.

[snurran]

Sv: Sorg i huset.

I detta hus har det alltid funnits katter.
Tog för någon månad sen en omplacerings schäfer. Hunden tycke det är vansinnigt kul att jaga katterna.
Har lärt han att lämna dem ifred inomhus.
Visst kan det ibland hända han får tag i kattungen vi har kvar från sista kullen och sätter hela kisse i munnen. Men that's it. Han biter inte. Sen låter han katten lägga sig och tvättar henne frenesiskt, till dess att hon får nog och går iväg.

Katten kan sitta och äta ur hans matskål. Det västa som kan hända då är att hunden står och dreglar över henne och tvättar henne.

Men lämnar vi huset så lämnas aldrig båda djuren ensamma tillsammans. Antingen släpper vi ut katten eller tar hunden med oss.

 

[AnnaHo]

Sv: Sorg i huset.

Hur jag vet det? Jag handlade mest på känslan, tiken brukar alltid stå i fönstret och titta när vi kommer hem, de gjorde hon inte denna gång utan hon låg på sin bädd och bara såg allmänt skamsen ut, komma inte fram och hälsa utan bara låg, hanen däremot hälsade glatt och viftade på svansen. Därav gissar jag på henne!

Eller så var hon så påverkad av situationen som uppkommit i hemmet (dvs med den döda kattungen och blodet) att hon gått och lagt sej.

Att hon såg skamsen ut (en känsla som jag personligen inte tror att hundar har) säger eg inte ett dugg om vad som hänt när du inte var hemma. Tror jag.

Min ena hund ser alltid nere ut om nåt (blomkruka på golvet, nerrivna seker etc etc)hänt när jag inte varit hemma, och eftersom han är 30 cm hög så VET jag att det inte är han som vält ner tex blomkrukor.

 

[Nussikan]

Sv: Sorg i huset.

Usch så tråkigt

Jag har både katter och hund och jag skulle inte orka med att ha massa avspärrningar i huset. Hade min hund nackat någon av katterna så hade han åkt ut kvickare än bums, även om det hade varit med enorm sorg i hjärtat.

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Som sagt så har hon levt ihop med de andra 4 katterna sedan dom var liten och var med när kattungen föddes och var där som en extra mamma. Jag vet att jag kanske förmänskligar henne, men fyade aldrig henne och har aldrig varit dum på na, utan jag är bara allmänt nedstämd, det känns så konstigt förr var det jämt hon som torkade mina tårar, nu släpper jag dom för att hon gjorde som hon gjorde.

 

[Philosophia]

Sv: Sorg i huset.

Jag kan faktiskt förstå dig. Hundar må vara rovdjur, det är deras natur, men min mänskliga natur fixar inte att ha ett djur hemma som dödat ett annat av mina djur. Sen får det vara hur naturligt som helst, jag hade aldrig kunnat ha samma känslor för den hunden igen och det hade den inte mått bra av, så för hundens skull hade jag omplacerat.

Det tror jag inte någon opponerar sig mot. Man kan inte rå för sina känslor. Funderar man kring det och känslorna ändå finns kvar så gör de ju det. Då är omplacering ett bra alternativ tycker jag. För som du skriver så märker hunden om beteendet gentemot den är förändrat.

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Jag tänker så det knakar, hade aldrig lagt ut en tråd här om jag inte ville ha råd, saken är den att vi bestämt att båda ska omplaceras, vi har hittat bra hem nu utan katter så de åker nästa vecka, sorgligt men sant!

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Ja det känns så otroligt hemskt. Är otroligt ledsen över det som hänt och kan inte släppa det.

 

[Skogstrollet]

Sv: Sorg i huset.

Jag tänker så det knakar, hade aldrig lagt ut en tråd här om jag inte ville ha råd, saken är den att vi bestämt att båda ska omplaceras, vi har hittat bra hem nu utan katter så de åker nästa vecka, sorgligt men sant!

Det är nog lika så bra det.

Duktigt gjort att hitta bra hem på så kort tid.

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Va negativ du, det är du väldigt duktig på!

 

[Kilauea]

Sv: Sorg i huset.

KL


Är det verkligen normalt att hundar biter ihjäl katter på det viset? Det låter inte friskt tycker jag.

Jag har både katter och hund och det har aldrig vart problem.
Har haft kattungar också och vovven har lagt sig i lådan och pussat på dem ömt och försiktigt, vart med och lekt och gosat med dem under uppväxten. Han leker försiktigt och snällt med de stora katterna, men det kanske bara är min hund.


Jag tycker inte det är varken normalt eller okey att bita ihjäl en katt.

Vet inte riktigt hur jag ska lägga upp mitt inlägg....*funderar så det knakar*
Min hund har (haft?) en otrolig jaktinstinkt men har aldrig fått för sig att hon ska röra mina marsvin (eller tidigare kanin). De har öppen bur när hon är hemma och får röra sig fritt på golvet.
Inga dörrar eller galler för.
Visst, det kanske är en risk men den tar jag.

Det känns nämligen som att hon vet att de tillhör flocken - och flocken rör man inte, den håller ihop!
Så nog tror jag att hundar kan lära sig att andra djur tillhör flocken, så även katter.


Till TS: jätteledsen för din del! En bekant till mig råkade ut för samma sak, men var hemma. Den hunden är det inget fel på, den går bara inte ihop med katter på närmare håll och denna kattunge kom för nära när hunden åt, innan nån hann reagera.

 

[Mabuse]

Sv: Sorg i huset.

Va negativ du, det är du väldigt duktig på!

Negativ? Det var väl tvärtom positivt?

 

[Gabbi]

Sv: Sorg i huset.

Va negativ du, det är du väldigt duktig på!

Ungefär som du är väldigt bra på att övertolka när du redan är ledsen och känslig.

 

[Tarjah]

Sv: Sorg i huset.

Fy, sånna här gånger funderar jag på varför jag har djur.
Jag tar allt så personligt och det blir bara fel. Känner mig som en dålig djurhållare. Fy!

Jag tycker inte du verkar vara en dålig djurhållare. Det var in "bara" en kattunge som dog. Det var en familjemedlem! Klart att du reagerar. Och jag finner inte att det är ditt fel det som hände. Djur är ju djur. Saker händer. Mammas hund äter oxå upp kattmaten hemma. Men mamma tar upp maten på en byrå när hon inte e hemma eller om katten är ute. Så efter många om och men så har hunden lärt sig att kattmaten inte är hennes.

Viktigaste av allt tycker jag är just att du REAGERAR. En katt är lika mycket värd som en hund!!!

 

[Tarjah]

Sv: Sorg i huset.

*hmmmm* En liten tanke slog mig igen. Ser massor som har skrivit att hundar har lite varg i sig och att hunden härstammar från vargen,,, Men katten är ju släkt med lejon... vem vinner en match mellan varg och lejon? *hmmm* Tåls att funderas på!

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

ja men jag tycker hon la upp det på ett negativt sätt.

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Ja jag kan tyvärr inte gå runt och låtsas som ingenting, jag tycker att familjen är en flock punkt! Sen har hon aldrig rört katternas mat förr eller aldrig hoppas över staketet till katterna, därför blir jag paff att det hände.

 

[sandrabjelkelov]

Sv: Sorg i huset.

Känslig?! Kallar du mig känslig?! För att min kattunge fall offer för min hund. Vilken djurmänniska som helst skulle reagera så, men ni är väl helt enkelt inte kattmänniskor. Ni skulle väl inte vilja ha den björn som dödade eran hund på gården eller hur? Ni skulle säkert ringa en jägare, punkt!

 

[Gnist]

Sv: Sorg i huset.

Känslig eller inte, men du överreagerar väldigt mycket på vissa inlägg som knappast är menade i så negativ mening, som du tolkar dem och du drar därefter väldigt knepiga jämförelser..

 

[Grana]

Sv: Sorg i huset.

ja men jag tycker hon la upp det på ett negativt sätt.

Var la hon upp det på ett negativt sätt?
Hur ska man skriva utan du ska feltolka allt?

För övrigt håller jag med det Gnist skrev sist.

Och jag tycker också det är bra att du placerar om dina hundar, eftersom du inte vet hur ett sånt djur fungerar.

 

[MrsScabtree]

Sv: Sorg i huset.

*hmmmm* En liten tanke slog mig igen. Ser massor som har skrivit att hundar har lite varg i sig och att hunden härstammar från vargen,,, Men katten är ju släkt med lejon... vem vinner en match mellan varg och lejon? *hmmm* Tåls att funderas på!

Va? Vad sjutton svamlar du om?