Sv: Sorg i huset.
Nej men JAG kände det som ett negativt påhopp.
Man ska inte alltid agera på sina känslor. Du måste skärpa dig och börja TÄNKA, inte bara känna. Du har rätt till dina känslor, absolut, men du har också ett ansvar att vid något tillfälle börja använda den rationella delen av hjärnan.
Nu skrev du i något inlägg att du redan hittat ett hem åt hunden (eller var det hundarna?), men jag vill ändå ge dig rådet att avvakta med omplacering i åtminstone en månad. De flesta hade taggat ner vid det här laget och börjat kunna se saker och ting i lite perspektiv, men du är tydligen fortfarande i någon sorts chock och för att du inte ska ångra ditt beslut bör du vänta lite.
Du kommer säkert tolka det här som ett taskigt inlägg också, men min enda mening med det är att uppmana dig att inte ta ett förhastat beslut som du kommer att ångra om några veckor när du lugnat ner dig och börjat tänka.
/Jenny
Tillägg; Den här diskussionen om huruvida hundar som dräper en "flockmedlem" är rätt funtade är förvisso intressant, men du måste också inse att det är en stor chans att det bara var en olycka. Stora käftar och små katter är ingen bra kombination, det kan smälla och ta HELT fel, precis som att en häst kan råka kicka vid precis fel tillfälle och dräpa sin ägare. Det är en kalkylerad risk man tar varje gång man sammanför levande varelser.
Dessutom; Flera har redan påpekat att du inte kan veta vilken av hundarna som gjorde det eftersom vad vi uppfattar som ett skamset beteende inte alls går att härleda till något som hände en eller två timmar tidigare. Djur har helt enkelt inte det i sitt känsloregister, de kan inte koppla att "För en timme sen bet jag katten och nu kommer matte hem, hon lär vara arg så nu måste jag se skamsen ut". Det kommer du att förstå om du ger dig själv några veckor att lugna ner dig. Det är jag övertygad om.
