Sorg i huset.

  • Övr. Hund
  • Trådstartare Trådstartare sandrabjelkelov
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 275
  • Visningar Visningar 16 910
Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Sorg i huset.

Tack för goda råd, har pratat innan jag tänkt. Det blir ljusare för varje dag som går. Hundarna är mitt allt om ni nu inte tror något annat. Hade jag inte varit en djur människa hade jag inte reagerat utan bara rykt på axlarna, det var vad min psykolog sa iaf.
 
Sv: Sorg i huset.

Alla taggar utåt! Knappast skrev jag det för att nervädera dig.

Men när man läser att du funderar på att ta bort en frisk hund av den orsaken?

Vad har du själv för relation till hunden?
Hur skulle du känna efter ett par dagar, om du nu tog bort den?
Skulle inte huset bli lite väl tomt. Hunden e väl också en del av familjen.
 
Sv: Sorg i huset.

Ja men hur hade du tänkt? Många hade nog tänkt detsamma men inte våga sagt något högt. Jag har aldrig fyat henne eller betett mig illa mot henne eller han dom här dagarna utan varit som vanligt, kanske lite lugnare och mer avspännd bara.
Jag är bara en människa med känslor, inget annat!
 
Sv: Sorg i huset.

Ja men det är inte så konstigt, hade du läst tråden så hade du sett att jag inte ska avliva henne, det var bara en dumm tanke som flög förbi. Jag älskar mina hundar oändligt och de är mina bästa vänner och har alltid ställt upp, men eftersom hon morrar åt katterna så tycker jag det är olämpligt att hon bor i hop med katterna, ifall att något mer skulle inträffa, säger inte att det kommer. Hon kommer alltid ha en speciell plats i hjärtat, hon var ju första hunden, men tänker på hennes bästa. Är inget liv att få vara åtskilld från familjen aldrig få vara med då katterna finns där.
 
Sv: Sorg i huset.

Bra att du tänkt efter! Hoppas det löser sig för dig!
Lycka till
 
Sv: Sorg i huset.

Tack så mycket.
Det kommer det göra. Ursäkta om jag varit otrevlig, men det är inte så lätt med djur alla gånger, allra helst inte när människor säger att man är en dålig djurägare och att man inte borde ha hund osv, jag älskar mina djur och gör allt för dem, hade jag inte gjort det hade jag inte reagerat såhär.
 
Sv: Sorg i huset.

Det har hänt 1 gång att en hund tagit ihjäl en katt här. Katten var i det närmaste död när jag hittade den och avled strax därefter.

Att det var en av hundarna som var "skyldig" finns ingen tvivel om. Visst funderade jag på vad som fått hunden att ta ihjäl katten, jaktinstinkterna? Var katten sjuk? Katten gjort något som fått hunden att bita till? men ingen gång funderade jag på avlivning/omplacering. Inte heller anser jag att hunden är lömsk eller på annat sätt inte pålitlig.

Detta skedde iofs utomhus på vår inhägnade tomt, men hundar och katter är vana med varandra och vare sig förr eller senare har det varit något problem.

Att något utöver det normala skedde den dagen och triggade hunden till bett är ett som är säkert, men jag straffar inte hunden med onda tankar för det. Inte heller ungarna gör det.

De inser nämligen att sådant kan hända..

Visst var vi alla ledsna över att katten inte fanns hos oss, men att avliva/omplacera hundarna för detta?? Inte en chans!

Vi har även fått en katt tagen av räv och inte hatar jag eller någon annan i familjen rävar för det.
 
Sv: Sorg i huset.

Okej, som jag sagt har jag inte bestämt något, det är bara tankar och jag vet att jag inte kommer omplacera, hon är mitt allt.
Men förhoppningsvis har jag fått mer i bagaget efter det här.
Förlåt om jag varit otrevlig, men det här har inte varit lätt.
 
Sv: Sorg i huset.

Är jag en dålig människa för att jag vart ledsen för att min kattunge dog och jag aldrig varit med om det förr, har massvis med vänner som varit med om det samma, men jag har hela tiden tänkt händer aldrig mig,

Då visste du ju att det kunde hända, trots att du "inte varit med om det själv förut"...
 
Sv: Sorg i huset.

Ja men jag gick ju runt och tänkte på det liksom.
 
Sv: Sorg i huset.

KL

Både mammas och min hund är vana vid katter. Alla djur vi har haft har bildat en flock där jaktinstinkten inte existerar mellan dem.

Dem kan busa med varandra, men de anpassar sig efter den ''svage''. Katterna såg inte våra möss som byten, det tog väl en vecka eller något sådant alltså tills de fått samma lukt som vi.

Jag hade aldrig accepterat att mitt djur tagit en av de andra i flocken. Skulle min hund ta en utav våra kaniner så kommer han ögonblickligen få sluta sina dagar. Nu är aldrig kaninerna lösa utan att jag är närvarande.

Katterna min mamma haft har alltid varit lösa tillsammans med hundar med eller utan övervakning. Det är inte normalt att döda en flockmedlem.

Kan tillägga att de som säger att hundar inte kan se samband, hmm varje gång vår hund hittat på jävulskap har han sett skyldig ut... När han inte har gjort det har han bara varit glad när vi kommit hem. Man kan se direkt när han gjort något han inte får. Då gäller det bara gå och ta reda på vad.

Hundar vet mer än vad man tror...:cool:
 
Sv: Sorg i huset.

och du förmänskligar dina hundar mer än du inser....

Hundar förstår en hel del. Jag vet alltid om han gjort något dumt eller inte, bara genom att titta på honom. UTAN att jag sett det han gjort. Ibland ser man inte vad han gjort förrän ett tag senare. Förklara då hur jag kan veta det. Alltså måste det finnas en del medvetande hos hunden.

De vet vad som är rätt och fel även när man är borta. De förstår enkla saker som vad de får och inte får göra.
 
Sv: Sorg i huset.

Hundar förstår en hel del. Jag vet alltid om han gjort något dumt eller inte, bara genom att titta på honom. UTAN att jag sett det han gjort. Ibland ser man inte vad han gjort förrän ett tag senare. Förklara då hur jag kan veta det. Alltså måste det finnas en del medvetande hos hunden.

De vet vad som är rätt och fel även när man är borta. De förstår enkla saker som vad de får och inte får göra.

Precis, som när man kliver innanför dörren, en av hundarna beter sig precis på det viset att den hittat på hyss.
Man hälsar färdigt, kikar in i vardagsrummet och javisst, där är en toarulle i millioner småbitar. :D
Räcker med en blick på vovven som sett skyldig ut, sen får man städa hehe.
Hundarna vet, men är för klåfingriga när inte matte är där.
När katten är borta dansar råttorna på bordet. :D
 
Sv: Sorg i huset.

Jag har aldrig aldrig någonsin sett på mina hundar om de gjort något.
Och jag är ganska så säker på att de som gör det haft en hund som tex bitit sönder och sen har den blivit bannad när man kommer hem.
Eller så märker hunden mattes/husses besvikelse och det känner de direkt.
Räcker med att man säker neeej, vad har du gjort ( lugn ton). Så känner hunden av stämningen.

Kan en hund förutse att matte ska få ett epilepsianfall, då kan de känna att man också är "besviken" ledsen.
 
Sv: Sorg i huset.

Jag har aldrig aldrig någonsin sett på mina hundar om de gjort något.
Och jag är ganska så säker på att de som gör det haft en hund som tex bitit sönder och sen har den blivit bannad när man kommer hem.
Eller så märker hunden mattes/husses besvikelse och det känner de direkt.
Räcker med att man säker neeej, vad har du gjort ( lugn ton). Så känner hunden av stämningen.

Kan en hund förutse att matte ska få ett epilepsianfall, då kan de känna att man också är "besviken" ledsen.

Självklart kan hunden förstå stämningen, men om jag inte sett att hunden gjort något dumt kan jag rimligtvis inte sända ut några sådana signaler heller... I det fallet så vet ju hunden att den gjort fel och vet att matte kommer bli sur när matte ser det.
 
Sv: Sorg i huset.

Självklart kan hunden förstå stämningen, men om jag inte sett att hunden gjort något dumt kan jag rimligtvis inte sända ut några sådana signaler heller... I det fallet så vet ju hunden att den gjort fel och vet att matte kommer bli sur när matte ser det.

Precis, man kommer innanför dörren, glad i hågen med matkassar och hittat fynd på shoppingen, skrattar och är glad, Ex Mejja kommer inte fram och hälsar på samma vis som vanligt, stutsar omkring lite osäkert och slänger ett getöga mot vardagsrummet, och jag hälsar som vanligt. Men ser ju att hon beter sig annorlunda, hon kan ju inte fått signaler om att jag är besviken förrens jag sett vad hon gjort. Men ändå visar hon att hon gjort något.
 
Sv: Sorg i huset.

Precis, man kommer innanför dörren, glad i hågen med matkassar och hittat fynd på shoppingen, skrattar och är glad, Ex Mejja kommer inte fram och hälsar på samma vis som vanligt, stutsar omkring lite osäkert och slänger ett getöga mot vardagsrummet, och jag hälsar som vanligt. Men ser ju att hon beter sig annorlunda, hon kan ju inte fått signaler om att jag är besviken förrens jag sett vad hon gjort. Men ändå visar hon att hon gjort något.

Och man blir lika glad varje gång man ser på dem att de har hittat på något... ;) Men men man får vara glad över att man blir iallafall förvarnad innan man hittat det.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
58
· Visningar
6 621
Senast: Ragdoll
·
Övr. Katt Hej, Har precis skaffat två kattungar (Maine Coon). Den ena flyttade in tre veckor före, M, och H kom 3 veckor efter och är således tre...
Svar
5
· Visningar
1 782
Senast: MissFideli
·
Övr. Katt Vi fick hem vår kattunge igår och vi har en hund på 6 år. Alla i familjen var helt införstådda med att introduktionen skulle ta tid då...
Svar
8
· Visningar
2 529
Senast: Bexzor
·
Övr. Hund Vill varna för en lång historia men ska försöka göra den så kort det går. Vi(jag och min sambo) Har två hundar, en liten havanais...
2
Svar
28
· Visningar
6 629
Senast: Dopy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp