Sommarföräldrar 2022

[Fille]

Carl har lärt sig äta utan amningsnapp! Så inatt var andra natten irad som han inte behövde ersättning! Han äter inte alls lika mkt ersättning på dagarna heller nu när han äter utan nappen. Innan tvillingarna kom så hade jag som mål att helamma båda, men har inte riktigt gått, tror inte Carl fått i sig lika mkt mha nappen som nu, utan. Mjölken verkar så gott som räcka! Behöver jag ge lite ersättning så är det ju dock så, har ju gett hittills, hellre mätt och nöjd bebis än kämpa för att helamma två

 

[Fille]

Idag tog jag med mig tvillingarna till mitt typ gamla jobb och red! Mina typ gamla kollegor blev glada och passade barn med glädje medan jag red! Satt bara till häst typ 15 min, har inte ridit ordentligt sen förra våren och är lite feg av mig, så tyckte det var en lagom bedrift!
(Jag har väl inte riktigt slutat där, fast har inte heller jobbat där sen förra våren. Det har varit långdragen kvarka och sen har jag varit gravid )

Tog ju blodprover på Carl för en vecka sen pga hans låga hb. Det ökar, så nu ska vi inte ta nya prover förrän slutet av november och har har vi tur så får vi sluta med järnet då! Inte snällt för magen.

 

[Klura]

Jag har haft 2 tuffa nätter med mycket bajs, läckande blöjor, kräk och orolig mage. Inte blivit bättre av att svärföräldrarna varit här hela helgen så man har massor att stå i. Idag var planen att gå på en aktivitet allihopa men jag bröt ihop innan och fick stanna hemma och ligga och amma i sängen i en timme innan lillan gick ro. Hur gör man för att inte känna sig så misslyckad i dessa lägen? Känner mig så dålig som bara ligger i sängen och glor när vi hade saker planerat och storebror ville ha med mig

 

[Fille]

Jag har haft 2 tuffa nätter med mycket bajs, läckande blöjor, kräk och orolig mage. Inte blivit bättre av att svärföräldrarna varit här hela helgen så man har massor att stå i. Idag var planen att gå på en aktivitet allihopa men jag bröt ihop innan och fick stanna hemma och ligga och amma i sängen i en timme innan lillan gick ro. Hur gör man för att inte känna sig så misslyckad i dessa lägen? Känner mig så dålig som bara ligger i sängen och glor när vi hade saker planerat och storebror ville ha med mig

Jag har nästan legat inne hela sommarn. Innan tvillingarna kom pga svullen o högt blodtryck, sedan pga för varmt för tvillingarna ute och ”brist” på rutiner. Nu har vi börjat lära känna bebisarna, de är snart tre månader, och nu har jag kunnat hitta på lite mera saker utanför hemmet. Med och utan bebisar. Tror man får sänka kraven och bara klara av vardagen. Idag är första gången vi storstädar huset tex, sen de föddes (ja och även innan det). Har dock en bebis i sele medan andra sover, för att få det att fungera!

 

[Klura]

Jag har nästan legat inne hela sommarn. Innan tvillingarna kom pga svullen o högt blodtryck, sedan pga för varmt för tvillingarna ute och ”brist” på rutiner. Nu har vi börjat lära känna bebisarna, de är snart tre månader, och nu har jag kunnat hitta på lite mera saker utanför hemmet. Med och utan bebisar. Tror man får sänka kraven och bara klara av vardagen. Idag är första gången vi storstädar huset tex, sen de föddes (ja och även innan det). Har dock en bebis i sele medan andra sover, för att få det att fungera!

Du har helt rätt, det där med att sänka krav är svårt. Får försöka jobba vidare med det

 

[Pellegnillot]

Jag har haft 2 tuffa nätter med mycket bajs, läckande blöjor, kräk och orolig mage. Inte blivit bättre av att svärföräldrarna varit här hela helgen så man har massor att stå i. Idag var planen att gå på en aktivitet allihopa men jag bröt ihop innan och fick stanna hemma och ligga och amma i sängen i en timme innan lillan gick ro. Hur gör man för att inte känna sig så misslyckad i dessa lägen? Känner mig så dålig som bara ligger i sängen och glor när vi hade saker planerat och storebror ville ha med mig

Jag tror att man kanske får inse att just nu kanske inte riktigt var rätt tid för besök som ger en massor att stå i och aktiviteter utöver det. Det kanske skulle gå fint om två veckor, eller två månader, eller längre tid än så, men just nu var inte lämpligt, bara. Du är inte misslyckad, det hade inte kunnat bli på något annat sätt med de förutsättningar du hade. Om något så var det nog sunt att du "sade ifrån". Stor kram!

 

[Skrottiskrott]

Jag har haft 2 tuffa nätter med mycket bajs, läckande blöjor, kräk och orolig mage. Inte blivit bättre av att svärföräldrarna varit här hela helgen så man har massor att stå i. Idag var planen att gå på en aktivitet allihopa men jag bröt ihop innan och fick stanna hemma och ligga och amma i sängen i en timme innan lillan gick ro. Hur gör man för att inte känna sig så misslyckad i dessa lägen? Känner mig så dålig som bara ligger i sängen och glor när vi hade saker planerat och storebror ville ha med mig

Jag känner så igen mig med att vilja komma igång, ut på aktiviteter, göra normala saker igen, underhålla storasyskonet... Men man kan nog inte sänka kraven för mycket! Du har varit bebis "hem" i nio (tio) månader, det viktigaste för er båda nu är att bara vara nääääära och ta det lugnt. Under lång tid! Vet ju själv att det är skitsvårt med ett äldre syskon. Men om man tänker efter lite går det nog alltid att sänka kraven lite mer än vad man gör i alla fall. Precis som du gjorde idag när du och bebis stannade hemma, jag förstår verkligen att det här och nu känns som ett "misslyckande" men det ÄR det verkligen inte. Det är sunt och fullt normalt att mamman och bebisen tar det lugnt ihop, ammar, ligger hud mot hud, luktar på varandra, lär känna varandra, bygger relation... Medan partnern eller någon annan tar hand om det äldre barnet (när det GÅR - min man har sin enda lediga dag i veckan idag så jag vet ju att det oftare är omöjligt än möjligt).

Vet precis att det känns som att man borde vara med hela familjen ut på tur och hej och hå, men den biten kommer! Snart är vi där och då tittar vi tillbaka och undrar varför i hela friden vi inte stannade hemma med bebisen lite mer, med tuttarna hängande i det fria, snusande på det lilla huvudet i den varma, goa sängen. Fastän det inte alltid är så idylliskt heller - bebis skriker och vill äta fast ändå inte och bajsar tusen gånger på en halvtimma o.s.v... men ytterligare skäl till att man ska ta det lugnt och inte hitta på för mycket nu i början.

 

[Klura]

Jag känner så igen mig med att vilja komma igång, ut på aktiviteter, göra normala saker igen, underhålla storasyskonet... Men man kan nog inte sänka kraven för mycket! Du har varit bebis "hem" i nio (tio) månader, det viktigaste för er båda nu är att bara vara nääääära och ta det lugnt. Under lång tid! Vet ju själv att det är skitsvårt med ett äldre syskon. Men om man tänker efter lite går det nog alltid att sänka kraven lite mer än vad man gör i alla fall. Precis som du gjorde idag när du och bebis stannade hemma, jag förstår verkligen att det här och nu känns som ett "misslyckande" men det ÄR det verkligen inte. Det är sunt och fullt normalt att mamman och bebisen tar det lugnt ihop, ammar, ligger hud mot hud, luktar på varandra, lär känna varandra, bygger relation... Medan partnern eller någon annan tar hand om det äldre barnet (när det GÅR - min man har sin enda lediga dag i veckan idag så jag vet ju att det oftare är omöjligt än möjligt).

Vet precis att det känns som att man borde vara med hela familjen ut på tur och hej och hå, men den biten kommer! Snart är vi där och då tittar vi tillbaka och undrar varför i hela friden vi inte stannade hemma med bebisen lite mer, med tuttarna hängande i det fria, snusande på det lilla huvudet i den varma, goa sängen. Fastän det inte alltid är så idylliskt heller - bebis skriker och vill äta fast ändå inte och bajsar tusen gånger på en halvtimma o.s.v... men ytterligare skäl till att man ska ta det lugnt och inte hitta på för mycket nu i början.

Huvudet på spiken

 

[Klura]

Jag tror att man kanske får inse att just nu kanske inte riktigt var rätt tid för besök som ger en massor att stå i och aktiviteter utöver det. Det kanske skulle gå fint om två veckor, eller två månader, eller längre tid än så, men just nu var inte lämpligt, bara. Du är inte misslyckad, det hade inte kunnat bli på något annat sätt med de förutsättningar du hade. Om något så var det nog sunt att du "sade ifrån". Stor kram!

Tack

 

[vemsomhelst123]

Jag har haft 2 tuffa nätter med mycket bajs, läckande blöjor, kräk och orolig mage. Inte blivit bättre av att svärföräldrarna varit här hela helgen så man har massor att stå i. Idag var planen att gå på en aktivitet allihopa men jag bröt ihop innan och fick stanna hemma och ligga och amma i sängen i en timme innan lillan gick ro. Hur gör man för att inte känna sig så misslyckad i dessa lägen? Känner mig så dålig som bara ligger i sängen och glor när vi hade saker planerat och storebror ville ha med mig

Men vad härligt för storebror att få farmor och farfar (?) själv. Håller med alla andra som skrivit, men det var säkert toppen för honom oxå. Minns när jag och en av mina kusiner hängde med mitt äldsta kusinbarn ungefär i den åldern utan föräldrarna och lilla barnet varje lördag em för att avlasta. För honom var det ju toppen att ha oss själv. Han kunde ibland säga att han ville ha en förälder med, men det gav oss alla jättemycket att få tid med och ifrån varandra!

 

[Pellegnillot]

Vi är påväg hem från akuten, V hade 39,3 i temp och bebisar under tre månader får tydligen inte ha över 38. Proverna såg bra ut i alla fall så nu ska vi hem och sova. Storebror hade 39,9 i temp i förrgår natt och både jag och maken har feber så det är riktig sjukstuga hrnna hos oss nu. Blir nog ingen mer öppen förskola på ett tag... Usch vad jag blev att må illa när jag såg vilken temp han hade. Då är det inte roligt att bo 1,5 timme från akuten.

Lilla V såg inte så värst påverkad ut dock, lite gnälligare bara. Men han såg så sjuk ut i sjukhusbelysningen, alldeles gulblek i huden och röd runt ögonen.

Nu fick vi motorfel på bilen. Härlig natt och morgon...

 

[Fille]

Vi är påväg hem från akuten, V hade 39,3 i temp och bebisar under tre månader får tydligen inte ha över 38. Proverna såg bra ut i alla fall så nu ska vi hem och sova. Storebror hade 39,9 i temp i förrgår natt och både jag och maken har feber så det är riktig sjukstuga hrnna hos oss nu. Blir nog ingen mer öppen förskola på ett tag... Usch vad jag blev att må illa när jag såg vilken temp han hade. Då är det inte roligt att bo 1,5 timme från akuten.

Lilla V såg inte så värst påverkad ut dock, lite gnälligare bara. Men han såg så sjuk ut i sjukhusbelysningen, alldeles gulblek i huden och röd runt ögonen.

Nu fick vi motorfel på bilen. Härlig natt och morgon...

Håller tummarna för att ni kryar på er snabbt

 

[Pellegnillot]

Det var corona... Nu mår vi alla mycket bättre i alla fall.

 

[Kaching]

Halloj! Länge sedan jag skrev här! Har tydligen fått ett barn som inte sover så mycket dagtid just nu så det är mest timmar av att underhålla henne

Hur går det för er alla? Var ju en babyboom här för ett tag sen, hoppas ni inte har det för tufft.

Här flyter dagarna iväg och det börjar sakta bli något slags vardagslunk. Vissa dagar är skitjobbiga, andra är riktigt göttiga. Det jag saknar mest är att få sitta vid datorn. Ges aldrig riktigt tillfälle till det för dottern sover helst i vagnen på promenad eller på mig, så det blir massor av TV-serier istället De få gånger jag sitter vid datorn och kan spela är dottern ofta missnöjd med sambon, trots att hon i vanliga fall är superförtjust i sin pappa

Satte förresten ihop ett och ett häromdagen och insåg att jag mer eller mindre sedan jag började amma har haft ledvärk i typ hela kroppen. Verkar inte finnas medicinska belägg för detta, men däremot massa personer med samma erfarenhet. Någon av er som också ammar och har ledvärk?

 

[Guldaskig]

Halloj! Länge sedan jag skrev här! Har tydligen fått ett barn som inte sover så mycket dagtid just nu så det är mest timmar av att underhålla henne

Hur går det för er alla? Var ju en babyboom här för ett tag sen, hoppas ni inte har det för tufft.

Här flyter dagarna iväg och det börjar sakta bli något slags vardagslunk. Vissa dagar är skitjobbiga, andra är riktigt göttiga. Det jag saknar mest är att få sitta vid datorn. Ges aldrig riktigt tillfälle till det för dottern sover helst i vagnen på promenad eller på mig, så det blir massor av TV-serier istället De få gånger jag sitter vid datorn och kan spela är dottern ofta missnöjd med sambon, trots att hon i vanliga fall är superförtjust i sin pappa

Satte förresten ihop ett och ett häromdagen och insåg att jag mer eller mindre sedan jag började amma har haft ledvärk i typ hela kroppen. Verkar inte finnas medicinska belägg för detta, men däremot massa personer med samma erfarenhet. Någon av er som också ammar och har ledvärk?

Kul med uppdatering från er! Låter som ni har det ganska bra ändå

Vi har det också bra, börjar nog också hitta någon form av lunk är och bebis är inte längre så oförutsägbar Han har dessutom börjat kunna sova i vagnen fast den står still och kan ibland sova upp till två timmar, det är nice!

Jag är trött och skulle helst bara vilja ligga i soffan, kolla series och äta godis Undrar just hur länge man skulle göra det om man faktiskt fick chansen

Njuter som tusan av min lilla bebis som definitivt är vår sista, han är helt ljuvlig!

 

[Skrottiskrott]

Halloj! Länge sedan jag skrev här! Har tydligen fått ett barn som inte sover så mycket dagtid just nu så det är mest timmar av att underhålla henne

Hur går det för er alla? Var ju en babyboom här för ett tag sen, hoppas ni inte har det för tufft.

Här flyter dagarna iväg och det börjar sakta bli något slags vardagslunk. Vissa dagar är skitjobbiga, andra är riktigt göttiga. Det jag saknar mest är att få sitta vid datorn. Ges aldrig riktigt tillfälle till det för dottern sover helst i vagnen på promenad eller på mig, så det blir massor av TV-serier istället De få gånger jag sitter vid datorn och kan spela är dottern ofta missnöjd med sambon, trots att hon i vanliga fall är superförtjust i sin pappa

Satte förresten ihop ett och ett häromdagen och insåg att jag mer eller mindre sedan jag började amma har haft ledvärk i typ hela kroppen. Verkar inte finnas medicinska belägg för detta, men däremot massa personer med samma erfarenhet. Någon av er som också ammar och har ledvärk?

Kul att läsa om hur ni har det!

Vi har det väldigt bra! Har ingen koll på när/hur länge bebis sover än, det växlar lite från dag till dag. Men han är nöjd så länge han får mat när han vill ha. Jag tycker att det är en enorm skillnad att vara hemma med båda barnen nu jämfört med när jag var hemma med första barnet när han var bebis - förstås! Kan dock inte säga att jag upplever någon tvåbarnschock faktiskt, utan var väldigt inställd på hur det skulle bli och ja, hittills är det precis så som jag hade tänkt. Rejält utmanande och underbart!

Så många gånger om dagen jag känner att jag egentligen vill lägga mig och vila ihop med bebisen, både för själva vilandet men också för att tok-njuta av min lilla lilla bebis som ju växer så fort... Men det går väldigt sällan, för storebror vill upp tidigt, ut och iväg, får vansinniga treåringsutbrott, behöver fortfarande hjälp med mycket, full fart, hitta på saker, göra ditten och datten, nu nu nu! Det är liksom så mycket som händer i hans utveckling också just nu. Och även om jag tycker att det är jobbigt när han lägger sig och gallskriker marken för att jag valde fel lekplats eller har med banan istället för äpple trots att det var det han bad om hemma, samtidigt som bebis blir akuthungrig och det inte finns någon sittplats att amma på utan det får bli stående med värkande axlar eller rakt på marken - så njuter jag faktiskt i fulla drag. Jag tänker dagligen, ja som jag har skrivit tidigare, FÖR mycket på att denna tid i livet är så knapp och att jag en dag kommer att sakna den så, så mycket. Och lite vila och bebismys kommer jag förhoppningsvis få till när storebror ska börja gå 15 timmar/vecka på förskola igen, om två veckor. Han frågar dagligen om han kan få åka till förskolan och leka så jag hoppas att han blir nöjd.

En annan aspekt, den så ofta bortglömda, är ju ens egen kropp efter graviditet och förlossning. Ledvärk vet jag inte, däremot stel och öm i axlar, nacke, rygg, handleder... kanske är ledvärk det? Nej men för mig beror det på att jag sitter och ammar som en jäkla ostbåge samt sover i väldigt knasiga ställningar om nätterna. Plus, den största orsaken, att kroppen är svag och har helt fel hållning efter graviditeten. Känner dock hur den läker och återhämtar sig varje dag. Det känns så enormt mycket bättre nu jämfört med för två veckor sedan, är så tacksam för det!

 

[Klura]

Kul att höra uppdateringar.

Sambon har jobbat denna vecka och bebis är 4 veckor imorgon. Är också hemma med en 3åring men som går 15 h på förskola. Det har faktiskt gått över förväntan, bebis sover mycket på dagarna, ibland på mig men sover ofta bra själv med, så hinner städa och fixa. Magen känns lite bättre men nätterna är fortfarande lite svåra. Igår hade hon kvällsoro så hoppas vi slipper det idag.

Igår hade 3åringen en kompis över så hade 3 barn och idag var vi hos en kompis och hälsade på med bägge barn själv så börjar komma ut lite iaf.

 

[trofé]

Halloj! Länge sedan jag skrev här! Har tydligen fått ett barn som inte sover så mycket dagtid just nu så det är mest timmar av att underhålla henne

Hur går det för er alla? Var ju en babyboom här för ett tag sen, hoppas ni inte har det för tufft.

Här flyter dagarna iväg och det börjar sakta bli något slags vardagslunk. Vissa dagar är skitjobbiga, andra är riktigt göttiga. Det jag saknar mest är att få sitta vid datorn. Ges aldrig riktigt tillfälle till det för dottern sover helst i vagnen på promenad eller på mig, så det blir massor av TV-serier istället De få gånger jag sitter vid datorn och kan spela är dottern ofta missnöjd med sambon, trots att hon i vanliga fall är superförtjust i sin pappa

Satte förresten ihop ett och ett häromdagen och insåg att jag mer eller mindre sedan jag började amma har haft ledvärk i typ hela kroppen. Verkar inte finnas medicinska belägg för detta, men däremot massa personer med samma erfarenhet. Någon av er som också ammar och har ledvärk?

Också ont i lederna. Visste inte att det kunde höra ihop med amning.

 

[trofé]

Kul att läsa om hur ni har det!

Vi har det väldigt bra! Har ingen koll på när/hur länge bebis sover än, det växlar lite från dag till dag. Men han är nöjd så länge han får mat när han vill ha. Jag tycker att det är en enorm skillnad att vara hemma med båda barnen nu jämfört med när jag var hemma med första barnet när han var bebis - förstås! Kan dock inte säga att jag upplever någon tvåbarnschock faktiskt, utan var väldigt inställd på hur det skulle bli och ja, hittills är det precis så som jag hade tänkt. Rejält utmanande och underbart!

Så många gånger om dagen jag känner att jag egentligen vill lägga mig och vila ihop med bebisen, både för själva vilandet men också för att tok-njuta av min lilla lilla bebis som ju växer så fort... Men det går väldigt sällan, för storebror vill upp tidigt, ut och iväg, får vansinniga treåringsutbrott, behöver fortfarande hjälp med mycket, full fart, hitta på saker, göra ditten och datten, nu nu nu! Det är liksom så mycket som händer i hans utveckling också just nu. Och även om jag tycker att det är jobbigt när han lägger sig och gallskriker marken för att jag valde fel lekplats eller har med banan istället för äpple trots att det var det han bad om hemma, samtidigt som bebis blir akuthungrig och det inte finns någon sittplats att amma på utan det får bli stående med värkande axlar eller rakt på marken - så njuter jag faktiskt i fulla drag. Jag tänker dagligen, ja som jag har skrivit tidigare, FÖR mycket på att denna tid i livet är så knapp och att jag en dag kommer att sakna den så, så mycket. Och lite vila och bebismys kommer jag förhoppningsvis få till när storebror ska börja gå 15 timmar/vecka på förskola igen, om två veckor. Han frågar dagligen om han kan få åka till förskolan och leka så jag hoppas att han blir nöjd.

En annan aspekt, den så ofta bortglömda, är ju ens egen kropp efter graviditet och förlossning. Ledvärk vet jag inte, däremot stel och öm i axlar, nacke, rygg, handleder... kanske är ledvärk det? Nej men för mig beror det på att jag sitter och ammar som en jäkla ostbåge samt sover i väldigt knasiga ställningar om nätterna. Plus, den största orsaken, att kroppen är svag och har helt fel hållning efter graviditeten. Känner dock hur den läker och återhämtar sig varje dag. Det känns så enormt mycket bättre nu jämfört med för två veckor sedan, är så tacksam för det!

Känner så igen mig gällande att påminner mig så ofta om att jag kommer sakna den här tiden sååå mkt när den är förbi. Om några år, eller 20 år, eller 40 år. Är så tacksam för barnen, och trots deprimerad och vaken halva nätterna (bokstavligen) så är jag så tacksam för att få en liten bebis till.

 

[Pellegnillot]

Tror vi kommit in i den där 12-veckorsfasen nu för sömnen dagtid är svår. Samtidigt så har han blivit så stor på något vis och är mycket mer "med", är stark som en oxe i nacken och har börjat försöka greppa saker så smått.

Jag är så tacksam för mina friska pojkar, för att de har en bra pappa, för att storebror verkar tycka om lillebror, för att pappan har ett flexibelt jobb, att jag börjar få tillbaka en kropp jag känner igen, och jag är extremt tacksam för att jag aldrig mer behöver gå igenom det här igen.