Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

[Niceperson]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jo det där är ju intressant hur snabbt man fattar att något inte stämmer och vågar lita på att man inte bara missuppfattat. Något som jag tror att såna här mer extrema personer lever på är andras goda vilja och tendens att vilja normalisera och släta över.

Det svåra med att varna är väl i vilken utsträckning man känner att man har fog för det man säger. Det finns ju en sorts spektrum från illvilligt gnäll till befogade varningar ur ren säkerhetssynpunkt (typ våldtäktsmannen som nämndes ovan). Det är därför jag tycker att det behöver finnas en sannolik risk för att historien ska upprepa sig med den personen för att man ska varna. Det blir lite konstigt om man varnar för att nån är knäpp i förebyggande syfte. Dessutom är min erfarenhet av att när folk blir varnade så kan de få för sig att de ska vara den som inte går att knäcka och som ska klara av personen (ungefär som att klara en riktigt knepig häst...). Jag vet flera fall med den person som jag ibland varnar folk för där folk har sagt "ja jag har ju inga problem med hen" och sen går det ett par månader... Så det är ju risken med varningar också, att folk blir nyfikna och antar utmaningen.

Vem ser varningar som utmaningar!? Det måste ju vara du själv som gör det och därmed tror du att alla ser det på det sättet? Men så är det nog inte förstår du.

Om ens varningar blir ignorerade, hur känns det?

Då kanske man önskar att någonting ont ska hända dom.

 

[martha]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag brukar känna på folk om dom känns bra eller "obehagliga" ...falska människor har en tendens att ha "fel" energier ...men såklart finns det ju psykopater o annat som är experter på att blåsa folk och inte ens tycker dom är fel ute, dom är värre

 

[Niceperson]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Ja, det där känner man. Men därmed så tycker jag inte att det är fel med varningar. All information mottages tacksamt, liksom.

 

[Ramona]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Ja, det där känner man.

Nja, i detta fall var det inte så enkelt. Det tog närmare ett år innan jag förstod den exakta vidden av det hela. Hon är jättetrevlig och social. Inget konstigt alls.

Förrän man börjar kolla upp allting hon säger. Då stämmer kanske 5%.

 

[Niceperson]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Nej, men jag och martha känner av det på ett djupare plan liksom! Det spelar ingen roll hur trevlig dom är!

 

[martha]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Nej, men jag och martha känner av det på ett djupare plan liksom! Det spelar ingen roll hur trevlig dom är!

...men det beror också på hur sjuka dom är , har som ingen sjukdomsinsikt kan det vara svårt att märka för dom tror jag själva att dom är rätt-

 

[Ramona]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Denna personen ljuger inte för att manipulera eller för att få ut någonting av det. Hon ljuger bara för att. Om allting. Och jag tror att när hon berättar en historia så är hon så inne i det att hon tror på det själv.

 

[mino]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag kan förstå att det kan vara svårt att se utanför sin egen begränsade lilla värld. Men det låter väldigt märkligt att du inte känner igen dig i att folk blir nyfikna på en trevlig person som de får höra är svår på ett eller annat sätt. Jag tycker att det är en ganska vanlig historia, inte minst inom förhållanden. Och min erfarenhet är som sagt just den, att folk tror att det inte kommer hända dem och att de tycks resonera typ hur svår kan hen vara. Väldigt svår, visar det sig.

 

[Hyacinth]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Kl

Jag vill ju gärna tro gott om alla, så jag är rätt lättlurad. Det faller mig inte in att någon lurar mig helt enkelt.

 

[cirkus]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Det är precis så det är med de som är riktigt sjuka. De är enormt trovärdiga just för att de fullkomligt övertygat tror på vad de säger och gör, så det är liksom deras verklighet. De är sällan alltigenom taskiga hela tiden för då skulle ju ingen bli lurad utan de är just supertrevliga.

 

[Glimfeather]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Samma här. Just personen Ramona talar om var också en vän till mig. En som jag såg som en av mina bästa vänner i drygt 5 år. Jag klickade med personen på en gång och vi umgicks mycket och det var den jag anförtrodde mig allt till. Visst märkte jag att alla historier inte stämde, men hur allvarligt är det att frisera sanningen "litegrann"? Är det en person som jag verkligen tycker om så vill jag tro gott om den och bortförklarar skumma händelser och historier med att det är jag som minns fel eller liknande (även om flera av mina vänner kom till insikt långt innan mig och tog upp det med mig).

När allt sedan uppdagades och jag inte kunde blunda för det längre så rasade hela min värld. Allt jag hade berättat i förtroende hade personen fört vidare och dessutom ljugit ihop en massa annat om mig och om mina djur. Frågetecken rätades ut och jag förstod plötsligt vem som hade tagit de där spånbalarna som försvann i stallet och allt annat som försvann. Det var min mormors mormors vigselring som jag fick i konfirmationspresent av min avlidna mormor som försvann (där har jag dock inga bevis).

Jag är dock mer ledsen över vänskapen än över ringen. Jag tänker på detta ofta och det är en vänskap jag verkligen saknar och jag tror inte att jag kommer komma över det riktigt. Jag önskar att personen kunde inse att h*n är sjuk och söka hjälp för det för jag bryr mig fortfarande om och saknar personen även om det finns saker jag inte kan förlåta.

På frågan om man ska varna nya kontakter har jag inget svar. Å ena sidan vill jag inte att andra råkar ut för det som vi råkade ut för, men å andra sidan vill jag tro att personen kommit till insikt och vill börja om (även om allt tyder på det motsatta).

 

[athena]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Antagligen så är jag också det.

Ja det är du.

 

[Hermelin]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Denna personen ljuger inte för att manipulera eller för att få ut någonting av det. Hon ljuger bara för att. Om allting. Och jag tror att när hon berättar en historia så är hon så inne i det att hon tror på det själv.

Jag hade en sådan kamrat för några år sen. Han ljög bara för att. Kanske för att kunna berätta en historia, kanske för att få höra till. Ja, bara för att. Hans fru kunde då och då stoppa honom och säga "nu ljuger du igen". Ja, ja svarade han då och bytte samtalsämne. Som om det inte var någon grej alls att han just ljugit ihop en historia om sig själv inför sina vänner.

 

[Inte_Ung]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

...men såklart finns det ju psykopater o annat som är experter på att blåsa folk och inte ens tycker dom är fel ute, dom är värre

Ja de är svåra, riktigt svåra.
Och deras energier säger ingenting alls.
Det är liksom tomt.

 

[KungTulle]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag hade varit väldigt tacksam om vi blivit varnade för att en i bekantskapskretsen systematiskt lånade saker och pengar av folk utan att betala tillbaka.

I det här fallet var det hyror som behövde betalas och där betalningarna var gjorda enligt personen men pengarna försvunnit på nåt vis. Jag var lite skeptisk men sambon trodde på det och vi blev blåsta på några tusen kronor.

Personen i fråga hade gjort likande innan både i mindre och större skala.

En av våra bästa vänner visste om det här beteendet men ville inte misskreditera personen ifråga.

Problemet som denna person har är troligen sjukdomsrelaterat på något vis och inte planerat. Och personen förtränger och förnekar att lån av saker och pengar har skett.

OM man vet om beteendet och inte lånar ut saker eller pengar till den här personen så är det en jättetrevlig helt underbar människa som man kan ha mycket kul ihop med. Men som sagt, man ska inte låna ut nåt!

Och JA jag har varnat andra för den här personen, inte på slentrian utan när jag hör att nån som inte vet om det här står i begrepp att låna ut nåt till denna person.

 

[Niceperson]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag kan förstå att det kan vara svårt att se utanför sin egen begränsade lilla värld. Men det låter väldigt märkligt att du inte känner igen dig i att folk blir nyfikna på en trevlig person som de får höra är svår på ett eller annat sätt. Jag tycker att det är en ganska vanlig historia, inte minst inom förhållanden. Och min erfarenhet är som sagt just den, att folk tror att det inte kommer hända dem och att de tycks resonera typ hur svår kan hen vara. Väldigt svår, visar det sig.

NEJ! Jag känner INTE igen mig i det! Jag har ALDRIG blivit intresserad av någon PÅ GRUND AV att jag har hört att dom är "svår"!

Då skulle man INTE varna människor då, på grund av att "man vill deras bästa"! Det är ju ett jäkla skitprat, enligt mig. Och blir man varnad, hur ska man tolka det då? Att dom försöker lura en? Det blir ju "upp-och-nervända-världen! Det är ju helt sjukt!

Men jag förstår ju nu att jag ibland har blivit "varnad" med syfte att det ska vara "stimulerande" på något sätt. Att folk är SÅ manipulativa, det trodde man ju ändå inte! Men det är ju mest tragiskt för dom själva.

 

[Ramona]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag hade en sådan kamrat för några år sen. Han ljög bara för att. Kanske för att kunna berätta en historia, kanske för att få höra till. Ja, bara för att. Hans fru kunde då och då stoppa honom och säga "nu ljuger du igen". Ja, ja svarade han då och bytte samtalsämne. Som om det inte var någon grej alls att han just ljugit ihop en historia om sig själv inför sina vänner.

Denna personen ljuger rätt bra om sina vänner också, vilket gör att det blir skevt. Vissa helt underbara människor, har hon fått att framstå som riktiga svin. Elaka, gnidna, orättvisa, etc. Men det är bara historier - för att ha någonting att säga. Tyvärr förstör det ju för de som är drabbade.

 

[mino]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Jag tror att såna människor är väldigt bra på att blockera delar av sin personlighet mot andra delar, det blir som att de olika delarna inte har med varandra att göra. Själv skulle man må jättedåligt om man var bästa kompisen mot en person och sen gick och stal från den personen, men dessa personer verkar klara helt motsägelsefulla beteenden och att ha inkonsekventa personligheter.

Sen blir nog dessa personer extremt bra på att förklara sina beteenden för sig själva med att de på nåt sätt har problem som gör det motiverat för dem att tex stjäla. En person i min bekantskapskrets åkte fast för allvarliga bedrägerier mot det företag där hen jobbade och var chef. Hen var den mest hyggliga, normala och omtänksamma människa man kan tänka sig och dessutom nära vän med ägaren. Men det var som att hen hittade på ursäkter för sig själv och inte tyckte att det var så allvarligt. Extra pikant blev det när personens mamma vädjade till ägaren att låta hen jobba kvar, det var ju egentligen bara synd om personen eftersom hen hade det trassligt med sin sambo och därför hade behövt stjäla...

 

[svea]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

OM man vet om beteendet och inte lånar ut saker eller pengar till den här personen så är det en jättetrevlig helt underbar människa som man kan ha mycket kul ihop med. Men som sagt, man ska inte låna ut nåt!

Det är lite så jag menar också.

 

[Hermelin]

Sv: Ska man varna andra eller ska de få klura ut saker själv?

Denna personen ljuger rätt bra om sina vänner också, vilket gör att det blir skevt. Vissa helt underbara människor, har hon fått att framstå som riktiga svin. Elaka, gnidna, orättvisa, etc. Men det är bara historier - för att ha någonting att säga. Tyvärr förstör det ju för de som är drabbade.

Ja, det kan ju bli riktigt illa för de inblandade.