Överlag, hela sex vs kärlek-grejen känns väl lite normativ.
Jag tar också lite illa upp av "utan sex kan man vara bara kompisar", mina relationer har inte alls varit "bara vänner", fast vi inte alltid haft sex. För mig är kärlek och kåthet olika saker.
Nu utgår jag från mig personligen, alla är ju olika. Men jag är inte kåt speciellt ofta, och ganska ofta när jag är det så vill jag ändå inte ha sex med någon annan. Ibland när jag är kär så är jag kåt och vill ligga med den personen, ibland vill jag inte ligga med hen fast jag är jättekär. Och ibland är jag kåt och har sex med en kompis, fast vi inte alls är kära i varandra.
Det är ju helt olika saker liksom? Jag tänker att om man drar jättestarka paralleller mellan sex och kärlek, är nog risken ganska stor att man bara känner sig bekräftad genom sex och det känns inte så hälsosamt. Då blir det nog lätt just såna problem, att om partnern inte vill ha sex en period tror man att relationen knakar och att det måste fixas. Och det i sig kan nog ge större problem.
Bara en utsvävande tanke, inte riktat till just dig