Sv: Sagan om Isfolket *Ulvlek*
Förgrenade sannolikheter? Underbart!
Och nej, jag fattar inte helt men det lät vetenskapligt.
Inte särskilt vetenskapligt, tyvärr.
Men helt "enkelt": för att avgöra om du skulle välja att spela högrisk eller ej i frågan "lura folk att tro att Myrten spelar på ett visst sätt som ond" skulle jag till att börja med behöva svara på frågan "tycker
Myrten att det var en högriskformulering?". Det vet jag ju inte, så redan där börjar trädet grena sig... Låt säga att jag säger 75% ja, 25% nej. I nästa steg måste jag följa båda grenarna. Ja: vilka anledningar skulle hon ha att spela högriskigt på det viset? Exempel: privata anledningar (trött, tidspress, irriterad på katten, whatever) 25%, genomtänkt strategi från lyan 25%, rätt upp och ner ett misstag 7%, komplicerad strategi för att som god genomföra ett eller annat 30%, hittapånåtmerexempel resten%. Nej: vad finns att tjäna på att skriva så (det är väl tekniskt sett egentligen på nästa nivå, men "nej" behöver inte förgrenas på den här nivån så jag komprimerar det lite). Och så gå nivå för nivå, följa varje gren tills jag kommer till det tänkta resultatet för att så utvärdera sannolikheten för att det var "rätt"... Orka! Förutom att jag dessutom omöjligt kan veta en massa saker som behövs för att komma nån vart, saker om dig och din personlighet.
Jag gillar att ta till externa strukturer för mina tankar (eftersom det är ett jäkla kaos om jag inte styr upp det på nåt sätt
), men det fungerar inte på så pass abstrakta saker som "skulle hon medvetet skriva så här med onda avsikter" utan passar bättre till att utvärdera
faktiska beteenden (alltså av typen "vi
vet att hon röstade si och så" och man vill räkna ut varför - det kräver
lite mindre hoppaöver-frågeställningar angående tex om du har en irriterande katt
). Jämför i förra leken med mina tidiga misstankar mot Hedinn (gick inte att komma nån vart genom att se på det logiskt, så jag gick bara i cirklar med "tänk om..."/"fast nog..."), men senare i leken så gick det att resonera sig igenom olika spelares faktiska förehavanden på ett rimligare sätt - därmed inte sagt att det gick att komma fram till någon absolut säkerhet då heller, det gör det ju sällan, men det handlar i alla fall inte om en tusenårig ek man ska bena igenom...
Visst kan man ha en uppfattning, men den man har om folks spelsätt i ulvspel bygger ofta på någon form av erfarenhet (eller empiri om man så vill
). I min värld. Sedan kan andra vara mer intuitiva. Om vi nu ska vara snabba och få uppfattningar är min uppfattning om dig inte riktigt att du lutar åt det hållet (de som litar till intuitionen), men som sagt - den är löst baserad. Och det här är ett rent teoretiskt resonemang från den här sidan. Faktiskt är det ytterst få spelare som jag idag anser mig ha koll på spelstilen. I ditt fall - spelare som kan använda språket och utnyttjar det är alltid mycket svårlästa. Anser jag. Åter, min uppfattning.
Du har helt rätt i att jag inte är en intuitiv person, eller kanske snarare att jag misstror "intuition" som brist på genomtanke... Jag kan få "känslor" om ett och annat också, men det är något jag tycker illa om eftersom jag anser att det betyder att jag missat något. Och det jag missat kan lika gärna handla om mig själv (bias?) som den andra spelaren (detalj i en mening 300 sidor tidigare som ligger och gnager men som jag inte kan sätta fingret på?) - eller rent av om tredje person (sammanblandning?), vilket gör sådana känslor
farliga. Jag vill alltid förstå. Dock är det mer en strävan än ett resultat, jag
strävar efter att vara en rationell spelare (och person i största allmänhet) men helt immun från "det känns som..." är jag inte. Och hellre än att sitta på sådana känslor och intryck (och faktiskt riskera att de färgar framtida tankegångar som jag i min enfald inbillar mig är rationella) föredrar jag att redovisa dem öppet. Andras ifrågasättanden kan hjälpa till att kasta ljus på dem, men
dessutom (som jag nämnde till Mu i förrförra leken) har jag gett andra spelare en varning om att jag har just en "känsla" och det finns en risk att det färgar hur jag bedömer en spelare. Det är alltså något för andra att väga in när de värderar mina teorier.
Vad gäller att ha tillräcklig erfarenhet så är det ju så klart så att med
mer erfarenhet blir intrycken/bedömningarna bättre/mer korrekta (förhoppningsvis
), men som sagt anser jag att man bildar sig alla möjliga uppfattningar om folk från allra första kontakten. Även om man skulle kämpa emot (vilket jag inte gör, jag försöker helt enkelt bara hålla ett öga på den), det är inte en process man kan hindra.
Fast visst, jag skrev ju att det inte skulle förvåna mig (eller liknande) om du vävt in finurligheter i dina inlägg om du var ond. Och det var naturligtvis en slutsats som kan anses förhastad av mig då den baserar sig på endast två exempel, dels vad du själv gjorde som Smaug, dels din teori i förra leken mot Hedinn.
För övrigt anser jag att Paddans nya avatar är fin, sådetså!
Där ser du.
Och ja, jag har hört att den där visst var ditt fel...
Tillägg: Vad gäller "wall of text" vet jag inte vad ni pratar om...?