Nu har min tik kommit hem igen

Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Övriga kullar från samma föräldrar skriver du. Hur många kullar är det? Så många kan man ju inte ta, och man brukar ju inte avla gång efter gång på samma kombination.
Eller är det bara att tiken haft mer kullar? I så fall kan det lika gärna vara att den kombinationen där din valp var med i, inte alls var bra.
Sen tycker jag inte att bara för en en kull som du pratar om, blir fel. Så måste det inte betyda att alla andra går åt skogen.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

GaurdianAngel skrev:
Det som många gånger kan vara ännu värre än att ta valparna från tiken för tidigt är att lämna bort sin tik för valpning.

Är tiken inte mkt trygg och harmonisk med valpplatsen kan hon uppleva en sådan stress att det påverkar fostren. Tikens kropp börjar långt innan de är dags att valpa skaffa starkare immunförsvar mot allt i sin omgivning. Detta innebär att flyttar man tiken så är det uppbyggda immunförsvaret värdelöst.

Stressen som tiken upplever gör att kroppen utsöndrar kortikosteorider som fostren tar del av från tiken, det i sin tur innebär att valparna får större mängd stresshormoner i sig än vad som är normalt.


Då ser man till så tiken kommer i god tid till uppfödaren.
Man kan "gräva" hur långt ner man vill. Men ibland kanske man ska ta sig en funderare och inte bara se fel i allt. För övrigt avlar man ju inte på en hund som inte är trygg och harmonisk. Så de problemen behöver inte uppstå.

Ja, nu har du gått på en föreläsning. Jag skulle också gärna velat gå på den. Men, man måste inte sluka åt sig allt. Utan man får se lite på verkligheten också. Visst sjuttsingen är mycket stress här i livet, både det ena och det andra. Även för våra djur. Men mycket klarar de också av. Ibland ska allt analyseras och då kan allt bli bara värre. Man ser både det ena och det andra.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

GaurdianAngel skrev:
Som jag skrev i tråden "Dagens föreläsning":

Jag önskar att fler hade gått på konferensen som handlade om just detta. :smirk: Tänk vad mkt bättre våra hundar skulle må om denna kunskap kunde komma ut till fler.


Vilken tur. Då är det ni 300 som gick den föreläsningen, som nu sköter era hundar exemplariskt :crazy:
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Jag tror inte att det är pga av att inte tiken fanns där att valparna blev som dom blev, har fött upp en antal hästar, och däribland några som inte har haft någon mamma, pga av mamman har förolyckats i fölning. Visst har dom blivit präglad på människor, men ingen har blivit "dum".

*Det som Gaurdian Angel skriver*: att värre är att lämna bort sin hund för valpning. Hur gör alla dom som har tikar på fodervärdskontrakt? Visst jag kan förstå dina tankar, men denna tik fick komma till sin "valpningsmiljö" flera veckor innan, och sen är tiken en lugn och mycket harmonisk tik i grund och botten, och med utmärkt exteriör, stamtavla, utställningsmerinter, och med friröngade höfter, så därav att hon fick en kull valpar.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Jadu, Pangare. Det är lätt att hitta orsaker till någons beteende - i synnerhet när man hittar en gemensam nämnare för hela kullen.

Jag tror mycket väl att det kan vara som du säger, men det kan också vara som Grana säger - att det var en dålig kombination som resulterade i en dålig kull.

Men det kan också vara så att mamman var en dålig mamma. Alla tikar är inte lämpliga mödrar.

Jag vet inte vad jag skall skriva, men det slår mig hur förtvivlat vi alla försöker hitta svar på varför våra hundar är som de är. I synnerhet om de inte fungerar. Jag har skrivit om min första hund, en schäfer som jag tog över på foder när hon var 15 månader.

Hon var inte bra mentalt och ändå fick hon valpar. Hon kom från en ganska så känd schäferkennel. Hon kom till kenneln två veckor innan hon skulle valpa, blev satt i en hundgård (vilket hon inte var van vid) och fick sina valpar i hundgården. Valparna var sedan med henne (endast henne) i samma hundgård tills dess att jag fick hämta hunden. Då var valparna sju veckor gamla. Vad som hände sista veckan vet jag inte.

Det finns många förklaringar/orsaker till varför en kull inte blir bra - eller varför vissa individer inte håller måttet. Min egen hund blev förmodligen uppfödd på samma vis, i en hundgård. Hon hade hemska problem med allt möjligt och hon var mycket stressad.

Om det beror på uppfödningen, eller på de linjer som hon avlats på - det kan bara de lärde tvista om - arv eller miljö? Eller både ock?

Hade jag haft en kull valpar så vet jag hur jag skulle göra - jag skulle låta mamman vara med dem tills dess att de var åtta veckor och jag hade haft hundarna i köket. Detta därför att jag skulle vilja lära känna varje valp som en individ, samt att jag skulle vilja att mamman var där och fostrade dem.

Din hund, ur den dåliga kullen, kanske inte ens fick rätt mängd mat - eller så kanske tiken blev flyttad från valparna ännu tidigare? Hon kanske försvann urr bilden redan vid fyra veckors ålder på valparna? Fanns det öht en "lektant"?

Ju mer jag lär mig om kennlar, uppfödare - ju mindre slutar jag att förvånas. Jag har fram till ganska nyligen haft en ganska naiv tro på etablerade uppfödare (jag har inte aktivt letat efter valp på många år heller) - men jag blir mörkrädd!

Jag trodde i min enfald att "min" schäferkennel var ovanlig som hade alla sina hundar i hundgård, en länga vid huset en annan länga på ett industriområde en bit därifrån.

Det är tydligen inte så ovanligt... :crazy: Hur får man bra valpar, som är socialiserade på människor och hundar om man stänger in dem i en box med bara varandra?

Så, vad jag vill säga är att jag inte förringar dina kunskaper (och inte heller de boktitlar du hänvisar till) - du har säkert rätt. Men en tik är inte allt för kullen, det är mycket annat som också måste stämma. Trygghet, foder, renlighet, socialisation på människor etcetera.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

*Du skriver väldigt mycket kloka ord*, med mycket tankar bakom ;) .

Dessa valpar är födda hemma i köket, har bott i köket hela tiden i sin stora valphage.

Dom är alltså uppvuxna i en hemmiljö med sin mamma tills dom är 6 veckor och 5 dagar, alltså så gott som 7 veckor, och jag verkar enligt några då vara ett *monster* som tog hem min tik då! :devil:
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Grana skrev:
Vilken tur. Då är det ni 300 som gick den föreläsningen, som nu sköter era hundar exemplariskt :crazy:

Visst har man lärt sig något, mycket kunde man redan innan och mycket var nytt. Precis som på alla andra föreläsningar och kurser så sållar man ut det man anser vettigt. Det svåra med att sålla på en sådan konferens är att det är forskningsresultat efter flera, flera års slit av världens bästa forskare inom sin genre.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Men, man måste inte sluka åt sig allt. Utan man får se lite på verkligheten också.

Detta ÄR verkligheten. Det ÄR bevisat att fostren får mer stresshormoner om tiken är stressad under dräktigheten. Det ÄR bevisat att valparna får bäst förutsättningar i livet om tiken finns med dem tills 8 v. ålder.

Det ÄR bevisat att tiken producerar ett skydd mot den miljön som finns runt omkring sista veckorna innan nedkomst.

Sen att ägarna/uppfödarna inte vill ta till sig verkligheten för att det inte fungerar i det praktiska är upp till dem och blir deras eventuellt framtida problem.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Hur gör alla dom som har tikar på fodervärdskontrakt? Visst jag kan förstå dina tankar, men denna tik fick komma till sin "valpningsmiljö" flera veckor innan,

Ja, de som har fodervärdstikar gör säkerligen som du och din uppfödare, men bara för att det finns fodertikar så innebär det inte att det är rätt.

Din tik fick komma till sin uppfödare 2 veckor innan, inte flera som du skriver.

Men visst din tik låter jättefin och är säkert jättebra för rasen, och det var ju kul att allt gick bra. Men det är inte så svårt eller allt för höga krav att låta tiken vara kvar sista tiden och ev. komma tidigare till uppfödaren. Man vill väl ändå valparna och tikens bästa!?
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

GaurdianAngel skrev:
Ja, de som har fodervärdstikar gör säkerligen som du och din uppfödare, men bara för att det finns fodertikar så innebär det inte att det är rätt.

Din tik fick komma till sin uppfödare 2 veckor innan, inte flera som du skriver.

Men visst din tik låter jättefin och är säkert jättebra för rasen, och det var ju kul att allt gick bra. Men det är inte så svårt eller allt för höga krav att låta tiken vara kvar sista tiden och ev. komma tidigare till uppfödaren. Man vill väl ändå valparna och tikens bästa!?

Nu är det nog så att det i de flesta fall går bra, på gott och ont. Det är bra för tiken och bra för valparna att det fungerar - men, handen på hjärtat. Visst har du och forskarna rätt! :bow:

Personligen skulle jag gärna skrota fodervärdssystemet helt. Det är ett ensidigt utnyttjande av fodervärden och hunden. Jag köpte min schäfer efter den första kullen, för jag kunde inte stå ut med tanken att detta skulle ske igen.

Hon blev dessutom tvångsparad (vilket är en annan historia) och jag hade som fodervärd inget att säga till om.

Men tyvärr, Guardian Angel - så tror jag inte att majoriteten av de 300 (uppfödare?) som var på föreläsningen tar till sig vad som sades om stresshormoner etcetera.

Tyvärr är pengar mer värt än forskningsresultat, hur rätt de än har. :crazy:

Ponera att du tar en kull valpar och så vill du lämna ut en tik på foder. Det kommer att bli svårt att hitta en villig fodervärd som är utan sin tik i låt säga; tre månader. Då kan ju uppfödaren behålla valpen själv, kan man tycka - ja, men då kostar det pengar/tid för honom/henne.

Grana;

All forskning grundar sig på riktiga händelser. :) :idea: För att kunna fastställa något vetenskapligt så krävs många kullar och noggranna iaktagelser.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Visst vill man alltid det bästa med sina djur, det är inget att diskutera.

Men om man nu ska börja skriva vad en föreläsare säger, är alltid dennes ord "lag", sen kommer näste föreläsare och/eller forskare och säger en helt annan sak, då börjar man tro på dennes ord, om något år så kommer nästa som säger något helt annat, och då börjar man undra "varför har vi gjort så här" under dessa år, när det verkar helt fel enligt den ny föreläsaren.

Jag tycker mycket sunt förnuft, lång erfarenhet, och fakta kunskap och självklart information från erfarna föreläsare/forskare också får utgöra en viktig del i det hela.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

cilvia skrev:
Visst vill man alltid det bästa med sina djur, det är inget att diskutera.

Men om man nu ska börja skriva vad en föreläsare säger, är alltid dennes ord "lag", sen kommer näste föreläsare och/eller forskare och säger en helt annan sak, då börjar man tro på dennes ord, om något år så kommer nästa som säger något helt annat, och då börjar man undra "varför har vi gjort så här" under dessa år, när det verkar helt fel enligt den ny föreläsaren.

Jag tycker mycket sunt förnuft, lång erfarenhet, och fakta kunskap och självklart information från erfarna föreläsare/forskare också får utgöra en viktig del i det hela.

Men det är ju inte så konstigt? Forskning går ut på att man skall förvärva nya kunskaper.

Jag tror som du att sunt förnuft är en god bit på väg. Tyvärr har inte alla det. :crazy:
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

GaurdianAngel skrev:
Detta ÄR verkligheten. Det ÄR bevisat att fostren får mer stresshormoner om tiken är stressad under dräktigheten. Det ÄR bevisat att valparna får bäst förutsättningar i livet om tiken finns med dem tills 8 v. ålder.

Det ÄR bevisat att tiken producerar ett skydd mot den miljön som finns runt omkring sista veckorna innan nedkomst.

Sen att ägarna/uppfödarna inte vill ta till sig verkligheten för att det inte fungerar i det praktiska är upp till dem och blir deras eventuellt framtida problem.

Ja, jag tror dig. Men vad jag menade med verkligheten är att man får också titta på sina hundar. Man får ju kolla så de mår bra och är harmoniska.
Konstigt att den uppfödaren jag pratade om, inte har fått problem med sina valpar och att de har så stora framgångar. Deras hundar borde vara nervvrak allihopa.
Allt är som sagt inte alltid som forskare vill, även om de i det stora hela har rätt. Det kan fungera bra ändå, bara man har sunt förnuft och kan läsa hund.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Jag tar din knapp men sparkar nog även på andra.

Varför skulle du ta hem din tik före valparna var åtta veckor?
Vilken fördel fick kullen av det?
Varför riskerar uppfödaren att det bara blir skit av kullen genom att plocka bort tiken för fort.
Klarade tiken inte av valparna när de tuttade så är det en dålig tik som det inte skall avlas på.

Alla forskare (alltså inte uppfödare) är helt eniga om vikten av att tiken skall vara kvar till dess valparna är åtta veckor.

Vilka resultat finns det som säger att är en fördel om tiken plockas bort före åtta veckor?
Konkreta besked tack.
Om det inte finns konkret svar på fördel, så måste ju de uppfödare som plockar bort tiken syssla med mycket tvivelaktig avel.

Uppfödning i köket resp. i hundgård.
Vi har i många fall mycket bortskämda innehundar och tror att köksuppfödning är toppen. Om det vore så enkelt så skulle det i England i stort sett inte finnas några hundar eftersom de flesta har hundgårdar där. Hundar födda i hundgård kan mycket väl vara mycket bättre än hundar stressade i ett kök.

Någon skrev om värdet hur tiken var. Jag håller helt med dig och det är därför jag hackar. Jag skulle tro att orsaken till att man plockar bort tiken för tidigt i de flesta fall inte klarar av valparna. Det betyder att det inte är en seriös avel man håller på med utan bara en buissness. . Ibland går det någorlunda, och när det går dåligt så är det ingen som tänker på tikens viktiga fostran, den tiden är ju redan passerad.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Har du haft tik med valpar hemma själv?

Jag har inte haft det, pga av tidsbrist, och det som är det viktigaste, jag saknar kunskapen av hunduppfödning.

Den som har haft min tik, har kanske fött upp 30 st SUCH och några NORDUSCH, lydnadschampion, räddningshund, hundar till polisen, många av linjerna som hennes kennel grundas på finns i de flesta av rasens stamtavlor.
Nu är inte detta en "massproduktör", av hundar dessutom, hon har kanske haft ett par kullar per år, dock de senaste åren ingen, då hon anser att hon inte haft någon lämplig tik att ta någon kull på.

Det jag tycker är viktigt som jag har skrivit förut, är att gå på den kunskap och forskning som finns, kontra sunt förnuft.

"När man vänjer av föl, så gör vissa en tvär avvänjning för dom tycker det är bäst, vissa gör det på en längre period, för dom tycker det är bäst".

Dessa valpar skall flytta hemifrån om 9 dagar, för då är dom 8 veckor, och jag tror inte att dom tar någon skada av att deras mor flyttade för 2 dagar sen.

Men jag får väl återkomma om 6-12 månader och berätta om alla valpar är nervvrak, och blir tvugna att avlivas.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Men tyvärr, Guardian Angel - så tror jag inte att majoriteten av de 300 (uppfödare?) som var på föreläsningen tar till sig vad som sades om stresshormoner etcetera.

Absolut, har du rätt! Tyvärr är det för många pengarna som styr. :crazy:

De var en salig blandning av folk, uppfödare, sveriges främsta instruktörer och utbildare och så vanliga nyfikna hundägare.

De diskuterades om bla tvångsparning och stressen innan och efter en valpning. När frågan dök upp och hur många som någon gång tvångsparat en tik, så blev det knäpptyst. :smirk: Ingen har naturligtvis gjort detta. Men jag kan nog säga att många många där har gjort det på ett eller annat sätt. Frågan är bara vad som är tvångsparning. Vad uppfödaren kallar tvång eller vad tiken upplever som tvång. Det är och kommer alltid att vara så att det tiken upplever som tvång ÄR tvångsparning.

Fodervärdsavtal i syfte för avel, anser jag borde vara förbjudet eller under mkt mkt bättre kontroll. Eller åtminstonde en begränsning för hur många fodertikar en uppfödare får ha utlånade.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Jag förespråkar inte heller fodervärdsavtal, denna tik är min, och alltså inte någon fodervärdshund.

Tiken har varit hos denna människa ett antal ggr innan, hon känner henne via stallet, och sen så fick hon flytta dit ett par veckor innan valpning.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Men om man nu ska börja skriva vad en föreläsare säger, är alltid dennes ord "lag", sen kommer näste föreläsare och/eller forskare och säger en helt annan sak, då börjar man tro på dennes ord, om något år så kommer nästa som säger något helt annat, och då börjar man undra "varför har vi gjort så här" under dessa år, när det verkar helt fel enligt den ny föreläsaren.

Fast det är ju det som är meningen med forskning! Att hela tiden komma framåt i utvecklingen.
 
Sv: Nu har min tik kommit hem igen

Ja, och som jag skrev i mitt inlägg ovan så är det helt ok att lämna bort sin tik till någon som den känner och har förtroende för sedan tidigare. En sund och trygg hund ska klara av det. Men tyvärr är det många tikar som inte får den möjligheten och det innebär en enorm stress för tiken.

Men du skriver att det var 2 veckor innan valpning och i detta och ett tidigare inlägg är det flera veckor :confused:
 

Liknande trådar

Hundträning Så, jag har aldrig lämnat mina hundar ensamma i bilen förutom en enda gång på 5-10 minuter. Jag vet ju inte hur dom var när jag var...
Svar
16
· Visningar
1 197
Senast: Lillefrun
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 332
Senast: Tonto
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 597
Senast: Ragdoll
·
Övr. Hund Jag känner mig helt knäckt och behöver input, om så bara av främmande människor på nätet... För att försöka göra en lång historia kort...
3 4 5
Svar
91
· Visningar
11 438
Senast: Hermelin
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • DIY hästvård
  • Atletix
  • Födda 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp