NPF- diagnoser och dagens skola

[Rosett]

Det finns ju mängder av forskning och debatt kring skolan och diskussioner om skolan i media.

Så det presenteras många lösningar av många olika.

(Som tex lite mer fyrkantigt schema och upplägg i klassrummet, lite mer kunskapsbaserat, lite mindre eget arbete och eget ansvar osv.)

När det gäller mindre klasser verkar det dock inte finnas några direkta tecken på att det löser problemen såvitt jag sett i debatten. (alltså det är många som förespråkar mindre klasser, men ingen som verkar hänvisa till forskning verkar anse att det är en lösning. Bara debattörer som vill "göra något" utan bas i "något".) (dessutom har de ju ganska små klasser, typ 24 elever eller så, vi hade 36 på den tid då skolan ansågs bättre.)

När jag gick åk 1 och 2 var vi 10 elever. 5 i ena åk och 5 i andra. Som mest har vi varit 13, tror jag, det var i åk 7 (då var det inte flera åk i en klass). När jag gick åk 4 så hade de slagit ihop åk 4-5-6. Minns inte hur många vi var då.
Fast på den tiden var npf ganska okänt så vet inte hur många av oss som hade fått diagnos idag. Det fanns nog bara en elev på hela skolan som var tydligt överaktiv fast då hette det ju att han var stökig.

 

[Rosett]

Det är väl ganska talande att svenska riktlinjer för utredning av adhd och autism båda trycker på att underdiagnostik förekommer. Trots att så många fler får diagnos så är det fortfarande ett stort problem att många missas.
I autismriktlinjen beskriver de kort vilka förklaringar det finns till ökad prevalens, bland annat ändrade diagnoskriterier.

Ingen får utredning och diagnos bara för att man ber om det. Iaf inte inom offentlig vård. Det man kämpar med på BUP är resursbrist överlag. Det behövs mer pengar för att kunna anställa mer personal. Men det gäller ju för hela psykiatrin, både utredning och behandling och för alla diagnosgrupper.

Håller med! Jag tänker att om det las mer resurser på barn/ungdomspsykiatri i ett tidigare skede så kanske färre skulle hamna på hvb, SiS och fängelse senare i livet. Win-win.

 

[EmmaN]

Vems budget kommer den lönen ifrån? Den enskilda skolan?

Det beror på. Enskilda skolan i grunden men i vissa kommuner går det att söka tilläggsbelopp fortfarande. Då får man extra pengar till skolan om det beviljas. Ofta krävs dock diagnoser, våld eller besvärlig medicinsk problematik för att det ska beviljas extra pengar.

En av anledningarna till att det är fler barn ur familjer med hög socioekonomisk status som får diagnoser är enligt min erfarenhet att det är mycket svårt att få en utredning via bup (eller liknande). Kommer man väl in på bup är det extrem lång kö (1-2 år i min region). Har man då råd att betala för en utredning hos privat vårdgivare är det värt det. Dels för att alls få en utredning gjord men också för snabbare hjälp vid eventuell diagnos, både med själva utredningen och medicininsättning. I min region är det som sagt lång kö för utredning men sen även efter diagnostisering är det lång kö för att börja insättning av medicinering. Privat vårdgivare snackar vi att utredning + påbörjad insättning av medicinering inom ett par månader istället för i värsta fall 2-3 år. I värsta fall kan ett barn få ett helt stadie i sin skolgång "förstört" om det finns stora svårigheter som skulle kunnat underlättas med medicinering. Jag har läst utlåtanden från flera olika företag och regionen och skulle inte säga att det per automatik är en mindre omfattande utredning bara för att det gått fort heller.

Jag har läst mycket forskning kring särskilda undervisningsgrupper och inkludering. Även om jag i grunden tror på att alla barn mår bra av en klasstillhörighet och ett sammanhang betyder det inte att det är rätt för alla barn att vara i en stor klass. Det borde finnas större frihet att göra det bästa utifrån individuella behov och önskemål. Ingen mår bra av att misslyckas om och om igen för att man inte får rätt förutsättningar.

Jag tror att oavsett vad för förändringar man vill göra i skolan behöver det vara något som är väl underbyggt och inte riskeras slängas upp i luften varje gång det blir val. Jag tror att skolan skulle få mer stabilitet och möjlighet att utvecklas i rätt riktning om den styrdes vid sidan av politiken. Fråga mig inte hur men att behöva lägga så mycket tid på att diskutera nya betygsystem, bedömningssystem osv istället för skol- och undervisningsutveckling är frustrerande.

Mitt nästa stora frågetecken är hur resultaten på läsförståelsedelarna i nationella proven kommer påverkas av att göras digitalt. Många har svårt att djupläsa på skärm och vi har sett att elever får högre resultat på lästester när de läser i en fysisk bok. Hoppas att det kommer finnas möjlighet att fortsatt få texterna i pappersform.

 

[gullviva]

Utifrån våra erfarenheter med tonåring som mått dåligt sedan femte klass (går i nian nu) och inte fick hjälp förrän vi bytte skola i åttan.
Får en privatskola där lösningen när dottern inte klarade av stöket i storklass var att sitta ensam med en dator i ett annat rum. Ingen lärare bara en elevassistent som kunde ge lite uppgifter.
Orsak? Hög läraromsttning skulle jag säga främst. Och många lärare oförmåga att se alla, ge alla hjälp, kontrollera klassen.. Mobbing pågick öppet och den utsatta var den som plockades bort.

Bytte till kommunal förortsskola vi förut undvikit.. Fick hjälp direkt!
Fixk prova helklass, du lade ej, då fanns direkt åtgärder. Resursgrupp med individuella anpassningar.
Och de begärde npf utredning från bup.

Ingen press hemifrån, lugn trygg uppväxt.. Skulle säga att det inte haft ngt med uppfostran hemifrån att göra.

Barn förväntas gå i skolan med exakt samma förutsättningar. Alla "ska" klara en klass med 30 elever, sitta och lyssna på läraren och ofta med mkt eget ansvar via datorn hitta uppgifter och information. Man ska samtidigt föröka passa in i en grupp, orka med stimm och stök.. De flesta klarar det säkert galant! Men inte alla!
Vissa kan behöva en lugnare arbetsmiljö. Eller bara att en lärare hinner se en, den som inte vågar räcka upp handen på en hel termin och be om hjälp för hen inte kunnat koncentrera sig på genomgången.

Lärarna har det tufft! Miljön på skolorna är tuff! Skolan känns allt för fyrkantigt och alla kan inte lära sig på exakt samma sätt.

 

[Daff]

Vems budget kommer den lönen ifrån? Den enskilda skolan?

Det beror på hur kommunen har organiserat sin utbildningsverksamhet men ofta finns det en påse pengar till kommunens skolor och ska man anställa elevresurser så har man mindre pengar till annat, exempelvis lärare eller läromedel.

Ja så är det. Ibland hjälper elevassistent med det kan också stjälpa. Oftast är det någon ungdom helt utan pedagogisk utbildning som får tjänsten. De gör oftast deras bästa men har ju inte förståelsen för helheten. Jag har sett alltför ofta hur eleven och assistenten blir ett team medan önskan är att assistenten ska hjälpa eleven att kunna fungera med andra elever.

Vad jag har förstått så visar forskning att det är bättre att öka grundbemanningen i en klass än att ge en specifik elev en assistent, bland annat för det du skriver. Hos oss har vi möjlighet att ha tre lärare på två klasser vilket innebär att det antingen går att dela klasser i mindre grupper eller att hjälpa enskilda elever mer intensivt. Vi upplever att det ger större effekt än att ha elevassistenter.

Men för exempelvis elever med diabetes eller väldigt utåtagerande elever kan en assistent var nödvändigt.

 

[Rosett]

Att fler vuxna få diagnos är kanske för att flera kändisar öppet pratat om att fått diagnoser och inspirerat andra? Om det leder till att fler får verktyg att klara sin vardag tycker jag att det är positivt.

Jag har läst om flera exempel att när någons barn får npf-diagnos så märker en förälder under utredningen att vänta … det här stämmer in på mig också … så sen kanske föräldern också blir utredd och får diagnos.

Efter att jag fick mina diagnoser har några av mina syskonbarnbarn också fått diagnoser plus att ett par syskonbarn har symtom men är inte utredda.
Det har säkert spelat in i syskonbarnbarnens utredningar att det redan fanns en (jag), i närmsta släkten, med npf-diagnoser.
Speciellt ADHD är ganska mycket ärftligt så i utredningar frågar de om närmaste släktingarna.

 

[Mabuse]

I grundskolan idag ska 10-11-åringar ta ansvar för sitt eget lärande, planera och organisera sitt lärande. Inte konstigt att fler får problem och får ADHD-diagnos för att de är oorganiserade och inte kan koncentrera sig.
När jag var 10-11 år så sa lärarna: "Läs sidorna 23-28 i bok x, räkna de här talen i matten, gör det här och det här".
Så är det tydligen inte idag utan barnen ska planera själva.

Jag har två barn i den åldern, och de får precis såna instruktioner. Läs de här sidorna, lär dig de här fem sakerna utantill, räkna de här talen, gör den här uppgiften.

De ska inte alls planera själva, utan allt är väldigt planerat och uppstyrt av läraren med tydliga instruktioner vad man ska göra och lära sig.

När jag själv gick i mellanstadiet på 80-talet, däremot, så gjorde vår lärare så att vi fick inget schema, utan vi fick planera skolveckan helt själva. Så fick man själv bestämma vilket ämne man skulle jobba med, och ta ansvar för att hinna med allt som skulle göras.

Så har det inte alls varit för mina barn som går i skolan idag. De har också mindre klasser än vad jag hade på min tid - efter lågstadiet var vi aldrig färre än 28-30 i klassen. Mina barn går i klasser med 25 elever och färre.

 

[Migo]

Jag är född 81. Fick min adhd-diagnos som vuxen först. Utreddes som barn, MEN då sades det att jag hade för hög IQ för att få någon diagnos. Så att fler får korrekt diagnos nu beror mycket på att forskning och förståelse har ökat markant. Ett tag var det ju typ bara pojkar som Fick en diagnos eftersom flickor presenterar problemen inåt vilket istället leder till ångest/depression. Så jag tror att samma problem alltid har funnits, det är bara förståelsen som har ökat.

Exakt.

Jag är född 85, strulade som fan i skolan men ingen lade nånsin två strån i kors för att reda ut varför. Som vuxen utreddes jag och "är inom autismspektrumet men för funktionell för diagnos" samt särbegåvad. Vi tillhör en generation som tvingades lära oss att maska på bekostnad av vår egen hälsa, och som idag används som exempel på att diagnoser inte hjälper barn med problem "för det går bra ändå om de anstränger sig"

 

[Ajda]

Jag tror det skulle vara en enorm hjälp för både elever och lärare skulle vara att ANSTÄLLA FLER. Samtidigt som lärarna på min tid i skolan (främst 90-talet) hade ordning på en klass. Det var ett par stökiga, ibland. Ett par var ökända på skolan (tänker främst låg och mellanstadiet) som var extra stökiga. Man var lite rädd för dem.
Men läraromsättningen var låg. Man hade samma klassföreståndare hela låg resp mellanstadiet. Nästan alla var äldre damer med mycket auktoritet. Resurs fanns för de som hade det svårt.

Tror som andra skrivit att telefoner, ipads med tiktok, snap, YT stjälper mer än hjälper. Koncentrationsförmågan blir sämre och sämre. Märker det själv när jag inte kan kolla på tv eller långfilm utan att samtidigt fippla med telefonen.

 

[Badger]

Jag har två barn i den åldern, och de får precis såna instruktioner. Läs de här sidorna, lär dig de här fem sakerna utantill, räkna de här talen, gör den här uppgiften.

De ska inte alls planera själva, utan allt är väldigt planerat och uppstyrt av läraren med tydliga instruktioner vad man ska göra och lära sig.

När jag själv gick i mellanstadiet på 80-talet, däremot, så gjorde vår lärare så att vi fick inget schema, utan vi fick planera skolveckan helt själva. Så fick man själv bestämma vilket ämne man skulle jobba med, och ta ansvar för att hinna med allt som skulle göras.

Så har det inte alls varit för mina barn som går i skolan idag. De har också mindre klasser än vad jag hade på min tid - efter lågstadiet var vi aldrig färre än 28-30 i klassen. Mina barn går i klasser med 25 elever och färre.

Ja på vissa skolor på 80-talet blev det superpopulärt med att inspireras av waldorf och montessori. Vi var extremt nära att drabbas. Precis när vi gick ut trean byggde vår lärare om klassrummet (från bänkar med böcker i med nosen mot läraren och tavlan) och körde den självständiga med olika arbetsstationer, runda bord och färgrika material. (jag hade inte klarat det, det är därför jag låter negativ, vi var ibland tvugna att besöka klassrummet för att lära oss hjälpa yngre, min bror klarade inte montessori heller senare, men vissa elever verkar väl absolut klara det). Delar inspirerade väl hela skolan sedan. Att undvika katederundervisningen.

 

[Holdyourhorses]

Ja på vissa skolor på 80-talet blev det superpopulärt med att inspireras av waldorf och montessori. Vi var extremt nära att drabbas. Precis när vi gick ut trean byggde vår lärare om klassrummet (från bänkar med böcker i med nosen mot läraren och tavlan) och körde den självständiga med olika arbetsstationer, runda bord och färgrika material. (jag hade inte klarat det, det är därför jag låter negativ, vi var ibland tvugna att besöka klassrummet för att lära oss hjälpa yngre, min bror klarade inte montessori heller senare, men vissa elever verkar väl absolut klara det). Delar inspirerade väl hela skolan sedan. Att undvika katederundervisningen.

Min lågstadielärare gjorde varje vecka en lista på de saker man skulle bli klar med under veckan, till exempel räkna vissa sidor i matteboken och läsa vissa sidor i läseboken. Hon gick igenom veckans uppgifter på måndagen och så fick man själv välja när man gjorde vilka uppgifter. Alla genomgångar gjordes som klassisk katederundervisning i helklass. Den varianten tyckte jag om. Det var ju egentligen väldigt uppstyrt men man fick ändå känna att man planerade själv. Lagom nivå för en nioåring.

Min mamma har varit lågstadielärare och hon menar att katederundervisning är helt överlägset. Hon fick ingen eller låg löneförhöjning de sista åren eftersom hon inte var tillräckligt nyskapande och modern. Att barnen lärde sig det de skulle och att hennes klasser alltid visade goda resultat på de tester som görs av bland annat läsfärdigheter spelade ingen roll.

 

[Ajda]

Ja på vissa skolor på 80-talet blev det superpopulärt med att inspireras av waldorf och montessori. Vi var extremt nära att drabbas. Precis när vi gick ut trean byggde vår lärare om klassrummet (från bänkar med böcker i med nosen mot läraren och tavlan) och körde den självständiga med olika arbetsstationer, runda bord och färgrika material. (jag hade inte klarat det, det är därför jag låter negativ, vi var ibland tvugna att besöka klassrummet för att lära oss hjälpa yngre, min bror klarade inte montessori heller senare, men vissa elever verkar väl absolut klara det). Delar inspirerade väl hela skolan sedan. Att undvika katederundervisningen.

Jag gick i en 1-3 på lågstadiet. Tror vi blev det när jag gick i 3an. Dvs klass 1 och 2 var först rena klasser åldersmässigt.
Det var inte pga brist på elever utan vi var 6 sånna klasser. Det var väl något de testade.
Jag avskydde det, kände noll inspiration av att sitta och lära yngre elever saker. Jag var då hungrig på att utvecklas och lära mig mer. Inte backa bakåt.

Det fanns säkert någon bra tanke med det hela, att man ska utvecklas som person och lära sig lära ut. Men näää…

 

[Jeps]

Elevassistent/resursassistent finns fortfarande men det är varje skola själv som får bedöma om det är aktuellt.

Och man måste få beviljat kostnaden från kommunen.

 

[Otherside]

Samma här, alltså kaos, men på 24 elever o iofs hälften från välbärgat villaområde med högutbildade föräldrar. De klarade inte ens att hålla eleverna inuti klassrummet ett tag.

Samma i min dotters klass på högstadiet; de elever som faktiskt ville studera under lektionerna fick hörselkåpor samt ett annat klassrum att gå in i. Vilket inte hjälpte dem mycket då läraren självklart blev kvar i det stökiga klassrummet.

 

[Ninnurur]

Jag tror det skulle vara en enorm hjälp för både elever och lärare skulle vara att ANSTÄLLA FLER. Samtidigt som lärarna på min tid i skolan (främst 90-talet) hade ordning på en klass. Det var ett par stökiga, ibland. Ett par var ökända på skolan (tänker främst låg och mellanstadiet) som var extra stökiga. Man var lite rädd för dem.
Men läraromsättningen var låg. Man hade samma klassföreståndare hela låg resp mellanstadiet. Nästan alla var äldre damer med mycket auktoritet. Resurs fanns för de som hade det svårt.

Tror som andra skrivit att telefoner, ipads med tiktok, snap, YT stjälper mer än hjälper. Koncentrationsförmågan blir sämre och sämre. Märker det själv när jag inte kan kolla på tv eller långfilm utan att samtidigt fippla med telefonen.

Tala gör dig själv, jag hade tre olika klassföreståndare bara i fyran. Sammanlagt 5 klassföreståndare under klassföreståndare 1 till 6.

 

[MiniLi]

Tala gör dig själv, jag hade tre olika klassföreståndare bara i fyran. Sammanlagt 5 klassföreståndare under klassföreståndare 1 till 6.

Jag uppfattade nog att @Ajda absolut talade utifrån sin egen erfarenhet. Finns väl inget i det inlägget du citerat som påstår att det skulle vara samma för alla?

 

[Ninnurur]

Jag uppfattade nog att @Ajda absolut talade utifrån sin egen erfarenhet. Finns väl inget i det inlägget du citerat som påstår att det skulle vara samma för alla?

Jag tolkar uttrycket "man hade" som en generalisering. Annars bör det stå "jag hade".

 

[Badger]

Samma i min dotters klass på högstadiet; de elever som faktiskt ville studera under lektionerna fick hörselkåpor samt ett annat klassrum att gå in i. Vilket inte hjälpte dem mycket då läraren självklart blev kvar i det stökiga klassrummet.

Enligt någon bekant lärare (som inte är på barnets skola) var det viktigt att säga till om man strävade efter högre betyg på vissa skolor. Iom att om klassen är stökig nog får ingen elev ens del av C-A materialet om de inte frågar speciellt. De har tydligen speciellt material för olika betyg och speciella kapitel för olika betyg (jag säger inte att jag förstått det här helt) men tex här är kapitel 1 avdelning D och kapitel 1 avdelning A. Eller här är orienteringskartorna för D och här är orienteringskartorna för C och här för A. Eller detta är A övningen på jumpa och detta är D övningen. Låter weird för mig. Men gissar att det har att göra med att man måste klara en övning typ bra för att få betyg alls. Det finns ju inget, ok du klarade övningen halvkasst så du får betyg 2, eller ok du klarade övningen halvbra så du får 3-.

 

[Lingon]

Enligt någon bekant lärare (som inte är på barnets skola) var det viktigt att säga till om man strävade efter högre betyg på vissa skolor. Iom att om klassen är stökig nog får ingen elev ens del av C-A materialet om de inte frågar speciellt. De har tydligen speciellt material för olika betyg och speciella kapitel för olika betyg (jag säger inte att jag förstått det här helt) men tex här är kapitel 1 avdelning D och kapitel 1 avdelning A. Eller här är orienteringskartorna för D och här är orienteringskartorna för C och här för A. Eller detta är A övningen på jumpa och detta är D övningen. Låter weird för mig.

Låter jättekonstigt! Jag tycker att det borde vara tvärtom. Alla får tillgång till all undervisning som behövs för att få högsta betyg OM man inte specifikt beslutat att nån elev inte ska ha det.

 

[Badger]

Låter jättekonstigt! Jag tycker att det borde vara tvärtom. Alla får tillgång till all undervisning som behövs för att få högsta betyg OM man inte specifikt beslutat att nån elev inte ska ha det.

Onekligen! (när man frågat rektor så påstår de att det är så men... hm)

För mig är liksom allt annat bakvänt än att man får tillgång till alla sidorna i historieboken eller matteboken liksom. Och att läraren berättar hela sammanhanget.

Sedan det där med ett stopp, om du klarar alla A frågorna på provet, men har några fel på D delen så kan det inte bli mer än detta eller detta betyget. Istället för att provet är en massa frågor och en helhetsbedömning.

För att inte tala om -var du sjuk på provet och måste göra efteråt kan du inte få mer än D på provet oavsett resultat. Och var det det enda provet på området det året så kan du inte få mer än D på kursen oavsett resultat på övriga prov. (den tror jag inte ens är sann enligt skolverket, men har på e-mail.)

Dvs om du är 13 år och förkyld eller ramlat och det råkade vara det enda provet så kan du lika gärna gå o lägga dig under en sten resten av terminen och nästa.