NPF- diagnoser och dagens skola

[Badger]

Helt ärligt så skulle jag inte klarat det som ställs på barnen med den självdisciplin och eget ansvar när jag var i den åldern.
Känns som skolan skapar problem i onödan som aldrig annars skulle ge problem. Barn utvecklas helt enkel olika och i lågstadiet är ju barnen olika i sin utveckling bara på grund av att det är skillnad i hur lång du kommit beroende på om du är född tidigt eller sent på året och lägg till om du ligger lite senare i att utvecklas men inom normalt.

Jättebra att barn fångas upp tidigt men ihop med dagens skolan så ser jag det inte som konstigt att fler får diagnos som är född sent på året jämföra med tidigt på året.

De kanske inte bara ökar på slutet av året, de kan ju missa några i början också.

 

[animalasia]

Jag har funderat mycket över detta sista tiden. Enligt färska siffror ökade andelen barn som fått en adhd- diagnos med 50% mellan åren 2019-2022.

Samtidigt kommer larmrapporter att BUP inte har tid med alla barn som behöver hjälp. Framförallt barn från socioekonomiska utsatta områden får nästan ingen hjälp alls.

Hjälpen går till de välutbildade föräldrarna vars barn inte klarar av de krav som ställs.

En del av dessa barn har självklart ADHD och ska självklart få hjälp, men har verkligen ALLA barn diagnoser av olika slag idag?

Är diagnoser ett sätt att skylla på dålig uppfostran och frånvarande föräldrar?

Är diagnoser det enda sättet för skolan att få mer resurser?

Skolan idag är inte bra. Vad beror det på? Är det föräldrarna som inte klarar av att uppfostra sina barn, eller är det själva skolsystemet som är problemet?

Är det för stora klasser?
Är det för lite katederundervisning?
Har lärarna för dålig disciplin i klassrummet?

Vad är egentligen problemet?

Jag känner inte igen mig alls (jag är född i mitten av 80-talet) i dagens skola (som medierna målar upp måste jag väl tillägga).

Jag har själv inga barn, men känner en del lärare som undervisar på gymnasiet. De säger också att kvaliteten från grundskolan har sjunkit drastiskt. Många elever har egentligen inte de betyg som står på pappret. Betydligt fler borde ha underkänt i kärnämnena.

Jag vill poängtera att alla barn som behöver hjälp självklart ska ha det (diagnos eller inte). Det jag reagerar på är att diagnoserna har ökat så extremt mycket och att det framförallt är barn från välbärgade familjer som får diagnoser.

Är det verkligen så många som har ADHD?
På vilket sätt borde skolan arbeta för att möta och undervisa ALLA barn?

Är det kanske bättre att bara ha mindre klasser och dela upp barnen efter deras individuella behov? Den största faran här är att det blir en A och en B skola. Det vill jag absolut inte (dessutom är många med ADHD extremt begåvade).

Vad är lösningen?
Finns det ens någon lösning?

Det finns säkert massor av förklaringar men en av dem är att skolan som någon skrev har stora förväntningar på självständighet och förmågan att analysera. När det leder till problem och risker att inte bli godkänd vänder vårdnadshavare sig till vården och kanske får eleven en diagnos. Hade skolan varit utformad annorlunda hade antagligen färre sökt hjälp och antalet diagnoser sjunkit.

 

[athena_arabians]

Vi har haft inrymning i matsalen pga en elev i årskursen under, hen ballade ur totalt så dom fick låsa in resten och handskas med hen i korridoren .

Nåt är det liksom. Nog hade vi stökiga elever "på min tid" också, men det är som att dom som blir arga nu blir SÅ mycket argare.

Nu när jag tänker efter, så en av mina klasskompisar (sent 90-tal) var väldigt arg och stökig först. Sen fick han en elevassistent som var med han jämnt, och lugn och frid sänkte sig över hela klassen.

Det verkar inte finnas längre? Även om det nog behövs, speciellt för dom utåtagerande.

Min dotter som är inåtagerande har istället en deal med att hon får gå till speciallärarens rum när hon behöver. Men där är det ibland fullt... Många barn som behöver lugn och ro och "egentid" med en vuxen som kan förklara.

Ja... jag gick i en klass som var ansedd som stökig, speciellt på högstadiet (född -73, började låg -80). Vi hade flera "värstingar" och klasserna från de olika byarna delades upp inför högstadiet. Min klass på högstadiet var väldigt liten och hade normalt inte funnits utan spridits ut på de andra klasserna... men vi hade två uppsättningar "problemkillar" från två byaskolor så de blandade dem medvetet med "lugna" grupper från de andra byaskolorna (inkl min). Det här vet jag pga min mamma var lärarinna.

De stökiga i min klass i 7-9:an var INGENTING jämfört med hur det ser ut idag.

 

[Bexzor]

Det finns säkert massor av förklaringar men en av dem är att skolan som någon skrev har stora förväntningar på självständighet och förmågan att analysera. När det leder till problem och risker att inte bli godkänd vänder vårdnadshavare sig till vården och kanske får eleven en diagnos. Hade skolan varit utformad annorlunda hade antagligen färre sökt hjälp och antalet diagnoser sjunkit.

Det är inte lätt att få en diagnos. Det kräver utredning och mer faktorer än icke godkänt i skolan. Det kräver svårigheter/utmaningar i vardagen även utanför skolans värld.

 

[animalasia]

Ja... jag gick i en klass som var ansedd som stökig, speciellt på högstadiet (född -73, började låg -80). Vi hade flera "värstingar" och klasserna från de olika byarna delades upp inför högstadiet. Min klass på högstadiet var väldigt liten och hade normalt inte funnits utan spridits ut på de andra klasserna... men vi hade två uppsättningar "problemkillar" från två byaskolor så de blandade dem medvetet med "lugna" grupper från de andra byaskolorna (inkl min). Det här vet jag pga min mamma var lärarinna.

De stökiga i min klass i 7-9:an var INGENTING jämfört med hur det ser ut idag.

Det är verkligen förfärligt, det är ju elevernas arbetsmiljö och det är obligatorisk för dem att vara där.

 

[animalasia]

Det är inte lätt att få en diagnos. Det kräver utredning och mer faktorer än icke godkänt i skolan. Det kräver svårigheter/utmaningar i vardagen även utanför skolans värld.

Jag är medveten om det men anledningen till att man söker sig dit i högre grad idag, är ett symptom på något. Barn har ju inte plötsligt utvecklats annorlunda idag mot för 40 år sedan men miljön och kraven har. Bo Hejlskov Elvén argumenterar för att skolan utformning idag är en stor del.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/tunga-kritiken-skolan-driver-fram-adhd-diagnoser

 

[Bexzor]

Jag är medveten om det men anledningen till att man söker sig dit i högre grad idag, är ett symptom på något. Barn har ju inte plötsligt utvecklats annorlunda idag mot för 40 år sedan men miljön och kraven har. Bo Hejlskov Elvén argumenterar för att skolan utformning idag är en stor del.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/tunga-kritiken-skolan-driver-fram-adhd-diagnoser

Bra att du förklarade för det är en vanlig uppfattning att barn får diagnoser så fort föräldrar önskar det. Så är inte fallet.

Med tanke på hur många det är som får diagnos som vuxna idag och psykiatrins historia så håller jag inte med att det är skolans utformning som är problemet.

 

[skiesabove]

Elevassistent/resursassistent finns fortfarande men det är varje skola själv som får bedöma om det är aktuellt.

Vems budget kommer den lönen ifrån? Den enskilda skolan?

 

[Sedna]

Har man tittat på barnprogram från idag och jämfört med äldre barnprogram som Alfons Åberg så tycker jag det är uppenbart var en del av problemet ligger, barns hjärnor idag blir invanda och stimulerade på snabba stimuli genom mycket dopamin. Detta förstärks sedan ännu mer med TikTok och andra snabba klipp i sociala medier.

Jag har arbetat i skolan i hela spektrat från mellanstadiet till gymnasiet och det är så tydligt att koncentrationsförmågan och uthålligheten generellt har blivit sämre. Många tonåringar idag har inte förmågan att hålla koncentration vid långsamma stimuli som föreläsning för att inte talan om svårigheten att hålla fokus för att läsa längre text. För långsam video blir lika utmanade och som lärare ska man trolla och skapa undervisning i korta sekvenser likt TikTok, det är vad barnen vill ha för att orka med.

Då är det inte heller svårt att föreställa sig hur det blir i yngre åldrar där koncentrationen i grunden är sämre liksom impulsförmågan, då blir hopp, studs och annat som händer i klassrummet.

Utifrån erfarenhet som lärare är jag övertygad om att vi i dagens samhälle skapar bristande koncentrationsförmåga som ger problematik i skolsammanhang.

Jag märker ju själv hur jag efter de smarta telefonernas intåg har fått sämre förmåga att hålla fokus när jag tittar på långfilm. Jag hade i flera avseenden bättre koncentrationsförmåga som barn än jag har som vuxen! Klart att barnen blir formade på samma sätt men från unga år.

 

[Bexzor]

Vems budget kommer den lönen ifrån? Den enskilda skolan?

Det är jag inte insatt i tyvärr, skulle tro att det ligger under den enskilda skolans budget.

 

[animalasia]

Bra att du förklarade för det är en vanlig uppfattning att barn får diagnoser så fort föräldrar önskar det. Så är inte fallet.

Med tanke på hur många det är som får diagnos som vuxna idag och psykiatrins historia så håller jag inte med att det är skolans utformning som är problemet.

Jag har två barn som bägge har npf diagnoser så jag har varit med under två utredningar. I ts så var frågeställningen om varför barn hade fått fler diagnoser, så det var det jag svarade på.

Att fler vuxna få diagnos är kanske för att flera kändisar öppet pratat om att fått diagnoser och inspirerat andra? Om det leder till att fler får verktyg att klara sin vardag tycker jag att det är positivt.

 

[animalasia]

Vems budget kommer den lönen ifrån? Den enskilda skolan?

Ja så är det. Ibland hjälper elevassistent med det kan också stjälpa. Oftast är det någon ungdom helt utan pedagogisk utbildning som får tjänsten. De gör oftast deras bästa men har ju inte förståelsen för helheten. Jag har sett alltför ofta hur eleven och assistenten blir ett team medan önskan är att assistenten ska hjälpa eleven att kunna fungera med andra elever.

 

[Bexzor]

Har man tittat på barnprogram från idag och jämfört med äldre barnprogram som Alfons Åberg så tycker jag det är uppenbart var en del av problemet ligger, barns hjärnor idag blir invanda och stimulerade på snabba stimuli genom mycket dopamin. Detta förstärks sedan ännu mer med TikTok och andra snabba klipp i sociala medier.

Jag har arbetat i skolan i hela spektrat från mellanstadiet till gymnasiet och det är så tydligt att koncentrationsförmågan och uthålligheten generellt har blivit sämre. Många tonåringar idag har inte förmågan att hålla koncentration vid långsamma stimuli som föreläsning för att inte talan om svårigheten att hålla fokus för att läsa längre text. För långsam video blir lika utmanade och som lärare ska man trolla och skapa undervisning i korta sekvenser likt TikTok, det är vad barnen vill ha för att orka med.

Då är det inte heller svårt att föreställa sig hur det blir i yngre åldrar där koncentrationen i grunden är sämre liksom impulsförmågan, då blir hopp, studs och annat som händer i klassrummet.

Utifrån erfarenhet som lärare är jag övertygad om att vi i dagens samhälle skapar bristande koncentrationsförmåga som ger problematik i skolsammanhang.

Jag märker ju själv hur jag efter de smarta telefonernas intåg har fått sämre förmåga att hålla fokus när jag tittar på långfilm. Jag hade i flera avseenden bättre koncentrationsförmåga som barn än jag har som vuxen! Klart att barnen blir formade på samma sätt men från unga år.

Håller delvis med men mer på det området att vi inte är lika aktiva idag och att det redan på förskolor erbjuds surfplattor. Tror absolut att det är en tilläggsfaktor till tidigare nämnda faktorer. Barn leker inte lika mycket längre utan umgås helst via sin telefon. Det i sig är inget fel men det behövs en balans till aktivitet. Det finns mängder av forskning och reportage om att hjärnan inte mår bra av för mycket stillasittande utan kroppen behöver röra på sig för att må bra fysiskt och psykiskt.

 

[Bexzor]

Jag har två barn som bägge har npf diagnoser så jag har varit med under två utredningar. I ts så var frågeställningen om varför barn hade fått fler diagnoser, så det var det jag svarade på.

Att fler vuxna få diagnos är kanske för att flera kändisar öppet pratat om att fått diagnoser och inspirerat andra? Om det leder till att fler får verktyg att klara sin vardag tycker jag att det är positivt.

Fetmarkerar det absolut bästa jag läst i tråden. Man behöver verktyg för att klara sin vardag, och här behöver skolan ta mer ansvar men även föräldrar. Ett samspel helt enkelt.

 

[Sedna]

Håller delvis med men mer på det området att vi inte är lika aktiva idag och att det redan på förskolor erbjuds surfplattor. Tror absolut att det är en tilläggsfaktor till tidigare nämnda faktorer. Barn leker inte lika mycket längre utan umgås helst via sin telefon. Det i sig är inget fel men det behövs en balans till aktivitet. Det finns mängder av forskning och reportage om att hjärnan inte mår bra av för mycket stillasittande utan kroppen behöver röra på sig för att må bra fysiskt och psykiskt.

Jag det är såklart multifaktoriellt och att det förstärks av att rörelse och andra hälsofrämjande aktiviteter har minskat på bekostnad av stillasittande dopaminkickar via teknik.

 

[Sharpless]

Jag är född 81. Fick min adhd-diagnos som vuxen först. Utreddes som barn, MEN då sades det att jag hade för hög IQ för att få någon diagnos. Så att fler får korrekt diagnos nu beror mycket på att forskning och förståelse har ökat markant. Ett tag var det ju typ bara pojkar som Fick en diagnos eftersom flickor presenterar problemen inåt vilket istället leder till ångest/depression. Så jag tror att samma problem alltid har funnits, det är bara förståelsen som har ökat.

Misstänker att om jag gått i dagens skola, hade jag nog inte lyckats ta mig genom med tillräckligt bra betyg. Är nog enbart för att jag är tillräckligt smart som jag lyckades "funka" genom skolväsendet som det var för 30-40 år sedan. Fick även jag en AD(H)D-diagnos som vuxen.

 

[Ninnurur]

Misstänker att om jag gått i dagens skola, hade jag nog inte lyckats ta mig genom med tillräckligt bra betyg. Är nog enbart för att jag är tillräckligt smart som jag lyckades "funka" genom skolväsendet som det var för 30-40 år sedan. Fick även jag en AD(H)D-diagnos som vuxen.

Ja jag gjorde inte en läxa förrän i slutet av gymnasiet, klarade allt på intelligensen ändå.

 

[MML]

Jag har bara skummat igenom tråden, så det här kanske redan varit uppe.

Men en tanke kring att fler barn får diagnoser i dag än för ett antal år sedan, kanske att det hör i hop med att vuxna (framförallt kvinnor) får diagnoser sent? Som skolan fungerade för, säg 20+ år sedan, gynnade kanske barnen med NPF. Då märktes inte svårigheter i så stor utsträckning förrän barnen blev större eller vuxna, när skolan kanske blev lite mer eget ansvar o. s. v.

I sådant fall är det förstås bra om fler barn får hjälp tidigare! Samtidigt tror jag också att skolan generellt var "bättre" förut, när barnen inte förväntades ta lika stort eget ansvar från ung ålder, och där man arbetade på ett annat sätt. Jag tror också att det här med snabba dopamin-kickar är en stor och tung påverkande faktor.

 

[Lingon]

Som jag ser det så är problemet att idag ska alla (nästan) gå i vanlig klass. Alla ska passa in i samma snäva mall. Det är mer analyserande och mindre faktakunskap.

Att fler diagnostiseras idag är för att färre faller mellan stolarna jämfört med förr. T.ex. Så får fler flickor diagnos nu eftersom man insett att flickors adhd och autism kan yttra sig annorlunda än pojkars. Det visste man inte förr.

 

[MiniLi]

Det är väl ganska talande att svenska riktlinjer för utredning av adhd och autism båda trycker på att underdiagnostik förekommer. Trots att så många fler får diagnos så är det fortfarande ett stort problem att många missas.
I autismriktlinjen beskriver de kort vilka förklaringar det finns till ökad prevalens, bland annat ändrade diagnoskriterier.

Ingen får utredning och diagnos bara för att man ber om det. Iaf inte inom offentlig vård. Det man kämpar med på BUP är resursbrist överlag. Det behövs mer pengar för att kunna anställa mer personal. Men det gäller ju för hela psykiatrin, både utredning och behandling och för alla diagnosgrupper.