Då är jag iaf en dålig förälder. Det är ju inte precis som att man är kättrad vid barnen i 20 år?
Det jag "ångrar" att jag inte gjorde innan jag skaffade barn är att jobba utomlands en längre tid. Det hade varit en bra erfarenhet och något jag faktiskt ser som omöjligt att göra med barn. Vid 45 års ålder (när båda är myndiga) känns det inte lika lockande.
De flesta i min ålder har barn som är ganska små, dvs de är väldigt bundna.
Detta är lite intressant, när jag ger argument till varför jag inte vill ha barn så är det alltid någon förälder som ska argumentera emot med att det kan man visst göra, så behöver det inte alls vara osv.
Istället för att bara acceptera när jag säger att ett barn inte passar in i min livsstil.