Jag har funderat lite på det här under dagen, och kan nog konstatera att jag i många sammanhang ses som normbrytande eller "annorlunda". Det har jag åtminstone fått höra ett flertal gånger, från alla möjliga håll i olika situationer med olika människor.
Det som folk reagerar på är troligen inte en enskild sak, men hela kombinationen av allt som är mig.
Jag dricker inte kaffe och inte alkohol, äter inte kött och har aldrig ens provat varken snus eller rökning.
Jag vägrar skaffa barn, har ingen som helst längtan efter ett vanligt, monogamt, parförhållande som ska "leda någonstans" (typ, flytta ihop och allt som "hör till").
Jag tycker inte om att resa och totalvägrar flygplan.
Jag festar aldrig och har aldrig heller gjort det (28 år gammal nu och planerar inte att börja heller. En för mig perfekt lördagkväll är att vara ute och träna i skogen).
Jag sminkar mig inte, äger inget smink.
Jag går inte i klackskor, äger inga klackskor.
Jag har inte hål i öronen.
Jag jobbar gärna annat än vanliga kontorstider, gärna deltid om möjligt men nu heltid på kraftigt mansdominerad arbetsplats (flera dagar i veckan är jag enda personen av kvinnligt kön där).
Jag tycker om bilar (ja, folk tycker det är otroligt konstigt att en kvinna faktiskt tycker om bilar och kan något om dem).
Jag gillar teknikprylar, är ganska händig och för att vara kvinna är jag även ganska fysiskt stark.
Och. Till sist det som skaver allra mest hos folk. Jag firar inga högtider.
Jag firar inte jul, nyår, påsk, midsommar, halloween och knappt ens födelsedagar. För mig innebär högtider enbart några extra lediga dagar från jobbet samt att plötsligt ingen har någon som helst tid eller lust att umgås med mig. Senast idag blev jag påmind om det, när en på jobbet frågade om midsommarplaner. Att jag inte har några sådana planer, knappt ens har koll på när midsommar är, det ses som otroligt konstigt.
Så tja. Jag har själv aldrig sett mig som annat än ganska vanlig, men andra verkar inte se det som så och nu för tiden skrattar jag bara när folk säger att de aldrig träffat någon som mig. Det har jag hört så otroligt många gånger nu.
Jag firar inte heller högtider. Det ses ofta som negativt med mitt jobb, att vi jobbar högtider och måste ta ledigt om man inte har "tur" och råkar vara ledig just den dagen julafton är.
För mig är det bara positivt! Istället får vi 14 extra lediga dagar att lägga ut när vi vill. Det är asbra eftersom jag kan vara ledig när jag tex vill tävla istället för att vara ledig bara för att det råkar vara påsk och inte finns ett skit att göra.