När man inte vill åka hem från jobbet....

[Ray]

Om man inte är på plats under själva träningarna, spelar det då någon roll om ungdomen väntar kvar i stan efter skolan tills träningen börjar? Svar; nej.

Oavsett vad ens barn gör så måste man ju som förälder ställa upp. Det är ju självklart, men det innebär ju inte att man helt ska utplåna sig själv och må skit när man kan lösa saker och ting på andra sätt som inte får föräldern att bli en sönderstressad trasa.

Absolut.
Jag ogillar den där tanken att man gör ALLT . Min poäng är att jag får känslan att det är det som gör att ts hamnat i denna sitsen. Hon ska vara lika bra som två föräldrar och dessutom till ett barn som elitsatsar.
Så det är inte så lätt som att säga att jag cyklade minsann när jag var 8- och det var inte du som sa det heller

 

[my_mint]

Ja, det är väldigt populärt med självständiga barn. Jag vet, jag var en sån själv. Det verkar dock inte lika populärt nu när mina föräldrar är gamla och kontakter är minst sagt lika sporadiska och känns "en aning" påtvingade. Nu när jag tänker på det, det handlade mest om tur att jag inte hamnade i dåligt sällskap som kanske hade haft livslånga konsekvenser.

När mina gudbarn elitsatsade i Tyskland, skötte klubben(dvs någon av tränarna) transporterna mellan hem och träningslokalerna. Ingen chans att samåka för att avbelasta?

 

[Trissa]

@alazzi Du har fått flera väldigt bra, genomförbara förslag som skulle gynna både dig och dottern, så jag tänker inte repetera dem. Är det något eller några av dem som du känner är en bra idé, och som skulle funka och göra din situation bättre?

 

[Mabuse]

Vi är tre personer, ett förskolebarn och en person tränar 5-6 gånger per vecka, den andra kommer med grönkläder som ska tvättas emellanåt. Vi kör ljus och mörk tvätt på 40 eller 60 grader, enstaka grejer (typ fintröjor) i ull- eller fintvättsprogram. Skulle tippa att vi kör 6-7 maskiner i veckan. Torktumlar åtminstone 80% av grejerna. Både jag och mannen har grejer som vi haft länge och som ser fräscha ut trots denna behandling. Jag har massor med träningskläder som gått i både 40 och 60 grader och torktumlats varje vecka i ett par-tre år och de håller både färg och form.

Så tvätten måste inte ta så lång tid, trots barn och mycket träningskläder. Bara som en jämförelse, liksom.

Jag tycker inte kläderna mår bra av sån behandling. Visst, det kanske inte går hål i dem, men de påverkas. De blir liksom urtvättade, tappar formen, osv.

Sen kanske jag har kläder ovanligt länge, iofs. Jag har en del kläder som är 20 år gamla som jag använt hela tiden och fortfarande är så ok att jag kan ha dem på jobbet. Köper jag en tröja räknar jag med att kunna ha den i tio år åtminstone, kläder som är 2-3 år gamla betraktar jag som nya.

Man spar ju också tid och pengar på att inte behöva köpa nya kläder hela tiden.

 

[Tassetass]

Jag tycker inte kläderna mår bra av sån behandling. Visst, det kanske inte går hål i dem, men de påverkas. De blir liksom urtvättade, tappar formen, osv.

Sen kanske jag har kläder ovanligt länge, iofs. Jag har en del kläder som är 20 år gamla som jag använt hela tiden och fortfarande är så ok att jag kan ha dem på jobbet. Köper jag en tröja räknar jag med att kunna ha den i tio år åtminstone, kläder som är 2-3 år gamla betraktar jag som nya.

Man spar ju också tid och pengar på att inte behöva köpa nya kläder hela tiden.

Är målet att kunna ha en tröja i tio år, då förstår jag att man alltid hänger upp. Jag skulle dock inte orka med att ständigt hänga upp allting, det tar helt enkelt för lång tid i förhållande till de pengar det sparar. Min tid, och energi för den delen, är också värd pengar.

Men det är ju en avvägning alla måste göra. Ville bara illustrera att man kan träna mycket, ha förskolebarn och ändå ha kläder som ser bra ut och håller år efter år trots inte så noggrann sortering, ständig torktumling och sparsam användning av specialprogram.

 

[Petruska]

Fast det är ju inte sant. Den mesta fritiden jag nånsin haft var när jag hade ett reglerat 9-5-jobb. Det var rena semestern jämfört med att plugga, ledig varenda kväll och varenda helg. Helt plötsligt hade man oceaner av fritid.

Men 9-5 är ju inte ens heltid i Sverige. Det är ju inte så konstigt att ett deltidsjobb (av sådan karaktär att man inte tar med jobb hem och fortsätter hemma på kvällen) tar mindre tid än många av alternativen.

För min del har det varit tvärtom. Jag hade betydligt större rörelsefrihet som skolelev och student än jag har haft senare i livet. Till den grad att jag är glad att jag klarade av studietiden och småbarnstiden parallellt. Det verkar fruktansvärt jobbigt att ha småbarn och heltidsjobb.

 

[Lovisaleonora]

Är det ens tillåtet nu för tiden att så små barn cyklar i trafiken? Menar inte 14 åringar utan 8 åringar?

Jag är inte född 2016.

Det gäller att ställa upp och satsa på barnen och inte vara så självcentrerad.

Det här var väldigt magstarkt. Skuldbelägga föräldrar tycker jag inte bidrar till något. Att utplåna sig själv så som TS gör, att hon går på knäna, är inte bra för någon. Hon är den som drar hem familjens brödföda och ansvarar för minderårig dotter. Om hon går in i väggen spelar det ingen roll hur mycket dottern elitsatsar - det kommer gå åt helvete ändå.

FÖRST måste hela familjen må bra, SEDAN får man titta på vad som är rimligt i form av fritidsintressen. Hade det varit OK att ett barn har en fritid på bekostnad av det andra?

 

[France]

Jag har tre barn som satsat hårt i flera olika idrotter. Har givetvis stöttat dem fullt ut. Det innebar inte att jag alltid skjutsade, tvättade och serverade mat.
Sina kläder har de tvättat själv, JAG vill inte ha skulden att strumporna inte är torra. :-)
Skjutsa gjorde jag när jag kunde, hade lust och tid. Annars fick de fixa logistiken med det själva.

 

[Ray]

Jag har tre barn som satsat hårt i flera olika idrotter. Har givetvis stöttat dem fullt ut. Det innebar inte att jag alltid skjutsade, tvättade och serverade mat.
Sina kläder har de tvättat själv, JAG vill inte ha skulden att strumporna inte är torra. :-)
Skjutsa gjorde jag när jag kunde, hade lust och tid. Annars fick de fixa logistiken med det själva.

Det är härligt att höra!

 

[Ray]

Jag är inte född 2016.



Det här var väldigt magstarkt. Skuldbelägga föräldrar tycker jag inte bidrar till något. Att utplåna sig själv så som TS gör, att hon går på knäna, är inte bra för någon. Hon är den som drar hem familjens brödföda och ansvarar för minderårig dotter. Om hon går in i väggen spelar det ingen roll hur mycket dottern elitsatsar - det kommer gå åt helvete ändå.

FÖRST måste hela familjen må bra, SEDAN får man titta på vad som är rimligt i form av fritidsintressen. Hade det varit OK att ett barn har en fritid på bekostnad av det andra?

Jag menar inte att skuldbelägga utan mer att jag kan förstå att det är lätt att hamna där. Det är inte så lätt att låta bli att tänka de tankarna.
Detta är inte vad jag tycker utan vad jag hör att det finns många som tycker. Inte här lyckligtvis men ändå.

 

[Mabuse]

Men 9-5 är ju inte ens heltid i Sverige. Det är ju inte så konstigt att ett deltidsjobb (av sådan karaktär att man inte tar med jobb hem och fortsätter hemma på kvällen) tar mindre tid än många av alternativen.

För min del har det varit tvärtom. Jag hade betydligt större rörelsefrihet som skolelev och student än jag har haft senare i livet. Till den grad att jag är glad att jag klarade av studietiden och småbarnstiden parallellt. Det verkar fruktansvärt jobbigt att ha småbarn och heltidsjobb.

Med 9-5-jobb menade jag inte bokstavligen 9-5, jag menar ett heltidsjobb dagtid med reglerad arbetstid. Där man inte tar med jobbet hem eller jobbar övertid varje vecka.

När jag pluggade hade jag studierna, kårengagemang, okvalificerat deltidsjobb för att ha råd med ridningen, plus mer kvalificerad deltidspraktik (obetald, utanför studierna) för att skaffa erfarenhet så att jag skulle kunna få jobb efter examen.

Jämfört med det så var ett enkelt heltidsjobb väldigt vilsamt. När jag väl hade jobb så gav ju det både praktisk erfarenhet och pengar samtidigt, när man pluggar får man ju ofta skaffa sig de sakerna vid sidan av sina studier.

Nu var det väldigt få av mina kursare som hade barn, men de fick ju verkligen inte ihop det, och fick mycket sämre jobb än vi andra efter examen eftersom de inte skaffat sig några meriter utöver studierna. Att jobba och ha barn verkar betydligt enklare, då kan man ju vabba, jobba deltid, vara föräldraledig osv. Och slipper sitta i ekonomisk rävsax.

Jag har förstått att din studietid var väldigt relaxad, men jag tror inte den upplevelsen är den vanliga. Jag ser ju studenterna jag undervisar, i princip alla har ju åtminstone ett jobb och ofta något mer meriterande att jonglera utöver själva pluggandet.

 

[sorbifolia]

Får börja med att säga att jag har ingen barn, men har följt denna tråd med interesse och försöker sätta mig in i både TS och dottern situation.

För mig låter det som att dotterns resande till och från skola och träning "stjäler" alldeles för mkt tid i vardagen. Har ni funderat på att flytta in till, eller närare stan? Då skulle hon troligen få mer tid över att sköta sin tvätt, mat, hunden osv., samt att TS slipper hålla på och skjutsa till och från.

Om det inte är möjligt att flytta, så kanske det finns någon kompis i stan dottern kan sova över hos en gång eller två i veckan, för att avlasta?

Och försök verkligen ställa lite mer krav på pappan! Det kanske går bättre om dottern pratar med honom? Kan hunden eventuellt bo hos honom, om hon så gärna vill ha kvar den men inte kan ta hand om den själv?

 

[TeamLundVer]

Usch. Mitt jobb är ett urtrist industrijobb men jag vill ändå hellre stanna på jobbet än att komma hem. Hemma är det totalstress! Ut med hunden. Torka den senaste kisspölen från djuret. Laga mat som helst ska gå snabbt och enkelt. Sen dissas maten typ alltid av dottern och så står man där och blir bara less på att man ens har försökt fixa mat på bordet. Starta en tvättmaskin. Ta hand om den torra tvätten. Hänga nästa maskin på tork. Handla mat. Skjutsa dottern till stationen när hon har träning. Hämta dottern i stan efter träningen, 21.15. Försöka hinna sova. Somnar inte pga av stress. Upp 05.00 och ut med hunden igen. Göra matsäck och sen till jobbet.

På jobbet är det åtminstone ett rent rutinjobb. Jag jobbar på och trivs faktiskt bra med att få jobba. Men att komma hem...Jag håller på att gå sönder av all stress hemma.

Jag måste förändra något. Men hur och vad? Idag frågade en kollega om jag tyckte det var skönast att komma till jobbet eller att få gå därifrån. Han ville förstås få svaret "gå därifrån". Men jag tänkte att det är skönare på jobbet än hemma.

Nu är vi iofs 2 som delar på allt som måste göras men det är ofta någon av oss måste jobba över eller är på tjänsteresa och att laga mat med trött och hungrig tvååring är inte det roligaste.

Vi har löst det genom att vi alltid lagar min 8 portioner mat (oftast mer) och fryser in i matlådor. Då är lunchen på jobbet fixad och vi kan lätt värma matlådor till kvällsmat om vi inte orkar/ har tid att laga mat den dagen.

Utöver det har vi alltid korv och korvbröd i frysen. Tinar bröden i mikron och grillar korven i ugnen (tar 5min från frusen) och vips så har vi löst den middagen.

 

[Inte_Ung]

Jag är inne på min 3dje 14-åring nu och kan trösta med att det faktiskt går över av sig själv oavsett vad man gör.
14-åringar är litet känsliga typer så de mår bäst av att strykas medhårs, de kan bli så deprimerade annars.
Vid 15 så är det så mycket lättare att reda ut hemsituationen.
Men däremot så är hunden ett alldeles eget problem, den går inte över av sig själv lika lätt.

 

[tara]

Generellt TS dra ned och jobba på att minska arbetsbördan.

Jag måste bara säga elitsatsningen. Om jag antar att elitsatsningen är någon slags ridning, vilket inte verkar helt orimligt eftersom bukefalos är ett hästforum, så finns det en framtid som senior också. Att ha en bra grund i eliten som junior är toppen men att bränna ut lilla familjen pga elithets under juniortiden tycker jag är totalt överreklamerat. Må bra, lös det! ska en ha ett bra ekipage om senior är det ett stort projekt.

 

[Lingon]

Ja, det är väldigt populärt med självständiga barn. Jag vet, jag var en sån själv. Det verkar dock inte lika populärt nu när mina föräldrar är gamla och kontakter är minst sagt lika sporadiska och känns "en aning" påtvingade. Nu när jag tänker på det, det handlade mest om tur att jag inte hamnade i dåligt sällskap som kanske hade haft livslånga konsekvenser.

När mina gudbarn elitsatsade i Tyskland, skötte klubben(dvs någon av tränarna) transporterna mellan hem och träningslokalerna. Ingen chans att samåka för att avbelasta?

När jag var liten så cyklade jag själv den korta biten till stallet, jag cyklade själv till skolan och jag var rätt självständig. Men det innebar ju inte att mina föräldrar övergav mig utan de fanns där när jag behövde det men curlade inte. Det finns ju grader av allt. Där båda ytterligheterna är dåliga och det bästa är att vara någonstans i mitten.

 

[Robbansmatte2]

Bra svar, ta med träningskläder och rejäla mat att äta efter skoltid, göra läxorna före träning. Planera/laga mat tillsammans på helgerna, hon städar sitt rum och halva er gemensamma bostad. Mitt intryck är att många fortfarande är hemmafruar i Tyskland och då blir barnen mer curlade. Hunden behöver nog en ny familj.

 

[svea]

Det sliter ju väldigt på kläderna att tumla dem varje tvätt, och kör man inga anpassade program eller sorterar tvätten så blir de också fula fortare.

Då kan den lata pappan hissa fram plånboken, tycker jag.

 

[Inte_Ung]

Jag måste bara säga elitsatsningen.

Jag skulle som förälder aldrig tumma på en elitsatsning.
Värdet för en ungdom att vara riktigt bra på något går inte att överskatta.
Om det var jag så skulle hunden få flytta, det skulle ge lugnare luncher också.
Och så skulle tonåringen få acceptera att ha tråkigt i stan mellan skola och träning samt att engagera sig mera i maten p.g.a. de speciella önskemålen.
Duger inte maten så får man helt enkelt komma med ett bättre förslag.
Som vegetarian så kan man äta ris, bananer och jordnötter med currysås och annat lättlagat, det behöver inte alls vara komplicerat.
En påse nötter, en frukt och en macka duger också alldeles utmärkt.
Grönsaksgryta med bönor likaså.

 

[Inte_Ung]

Då kan den lata pappan hissa fram plånboken, tycker jag.

Ja och köpa mera kläder så att tvätten kan vänta till helgerna.
Och då så kan tonåringen själv tvätta sina träningskläder.