När lämna sitt barn första gången?

[trazel]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

En annan anledning att inte vilja lämna bort sina barn kan ju vara att de som erbjuder sig just är sådana som inte respekterar föräldrarnas känslor av otrygghet kring detta. Finns inget värre än barnvakter (eller hundvakter för den delen) som tror sig veta bättre än föräldrarna hur barnet ska hanteras och säger "jaja det blir nog bra, gå nu".

+1 på det.

 

[Mabuse]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Relationen bildas under de första timmar barnet ligger hos mamma, det är biologisk och psykologisk vetenskap och kan INTE jämföras med relationen till en barnvakt ett år senare....

Om det verkligen är sant så har det varit kört för mina barn från första början ändå, ingen av dem har legat hos mig de första timmarna efter förlossningen. Min upplevelse har varit, med bägge barnen, att de inte begriper särskilt mycket av sin omvärld just då, och är förprogrammerade att vara vänligt sociala med alla.

Mat har de letat på alla människor när de varit hungriga den första månaden i alla fall.

Den där riktigt hårda knytningen till föräldrarna som trygghetssymboler har kommit mycket senare, och just därför har vi tyckt det var viktigt att de fått möjlighet att vara med närmaste släkten redan från början. Inte så mycket för att bebisen har behov av att hänga med mormor, utan för att de ska lära känna varandra, båda två.

 

[Petruska]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Här hoppas jag att du skojar med oss...? Om en förälder är otrygg med att lämna ifrån sig sitt barn, ska det ignoreras eller "tränas bort" tycker du...?

skulle du ha accepterat att någon annan kliver in och mot din vilja ska vara barnvakt över en natt?

Nej, jag skojar inte. Att leva ut sin oro fullt ut är långt ifrån alltid det som skapar den bästa förutsättningen för vare sig förälder eller barn. Oro är ju ofta både överdriven och omotiverad, och säger i stort sett ingenting om det man är orolig för. Oro säger att man är orolig, det är allt. Vad oron handlar om och hur man bör hantera den, är en helt annan fråga, men det handlar så klart om den orolige själv, hur han/hon ser på sin oro, och varför han/hon tar den på så stort allvar.

Att någon mer eller mindre kidnappar barnet, var väl ändå inte scenariot i något av inläggen i tråden.

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Nej, jag skojar inte. Att leva ut sin oro fullt ut är långt ifrån alltid det som skapar den bästa förutsättningen för vare sig förälder eller barn. Oro är ju ofta både överdriven och omotiverad, och säger i stort sett ingenting om det man är orolig för. Oro säger att man är orolig, det är allt. Vad oron handlar om och hur man bör hantera den, är en helt annan fråga, men det handlar så klart om den orolige själv, hur han/hon ser på sin oro, och varför han/hon tar den på så stort allvar.

Att någon mer eller mindre kidnappar barnet, var väl ändå inte scenariot i något av inläggen i tråden.

Fast här skriver du att man inte ska leva ut sin oro och hur den orolige ser på sina känslor, i inlägget jag svarade på undrade du varför ANDRA skulle respektera föräldrars oro?

Ja insisterar man på att vara barnvakt och kör över föräldrarna och ignorerar deras känslor så blir det nästan en kidnappning. Om föräldrarna under press lämnar ifrån sig barnet trots att de inte vill för att slippa få höra att de är "nojjiga" eller "osunda" i sina reaktioner.

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Om det verkligen är sant så har det varit kört för mina barn från första början ändå, ingen av dem har legat hos mig de första timmarna efter förlossningen. Min upplevelse har varit, med bägge barnen, att de inte begriper särskilt mycket av sin omvärld just då, och är förprogrammerade att vara vänligt sociala med alla.

Jag har varit borta från buke ett tag och glömt bort det här med att vara övertydlig.

Det finns naturligtvis inte bara EN lucka då en relation kan bildas mellan barn och förälder men de första timmarna är viktiga ur en anknytningssynpunkt.

 

[Petruska]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Hur andra ska göra med tex min oro får jag ju lämna till deras omdöme. Det har definitivt hänt att kloka människor har hjälpt mig ur överdriven oro för både ditten och datten, och jag är glad att de inte stannade på tre meters håll och "respekterade min oro". Genom att prata med mig om den, respekterade de istället mig, vilket jag föredrar.

Den sortens släktingproblem du beskriver handlar just om släktingproblem/relationsproblem, inte om barn, inte om föräldrars oro.

 

[Badger]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

För det första kan man anknyta senare än de första timmarna/dagarna enl nya teorin. Det finns ingen "slutpunkt" där barnet stänger sig.

Barn kan tex anknyta till adoptivföräldrar. (om de har problem hänvisas det normalt nog till traumat att de förlorar en/flera personer de anknytit till (föräldrar, personal på barnhem osv) inte att de vunnit två till).

Om det vore så som du säger skulle mitt barn (som du kanske noterat i ett inlägg så tillbringade det de första timmarna med mormor och pappa, mormor släpptes uppenbarligen in på sjukhuset.) föredra pappa framför mamma och mormor framför farmor. Men han känner sig trygg hos båda sina föräldrar (föredrar mamma lite) och älskar sin mormor och sin farmor lika mycket såvitt jag märkt.

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Hur andra ska göra med tex min oro får jag ju lämna till deras omdöme. Det har definitivt hänt att kloka människor har hjälpt mig ur överdriven oro för både ditten och datten, och jag är glad att de inte stannade på tre meters håll och "respekterade min oro". Genom att prata med mig om den, respekterade de istället mig, vilket jag föredrar.
.

Ja det låter som att din oro respekterades.
De lyssnade på dig.

Så varför skulle inte andras oro kunna respekteras...?

Vad är det som gör att den otryggheten hos föräldrarna bör tas på så oerhört stort allvar?

Vill inte du bli tagen på allvar när du är orolig? Vari består respekten av att stå på tre meters håll och titta på? Att respektera är väl inte att ignorera?

Missförstår jag dig totalt eller?

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Återigen, jag har inte varit tydlig nog. Jag försöker inte påstå att de första timmarna är den enda möjligheten att knyta kontakter, det var snarare ett svar på de som säger att nyfödda barn inte är medvetna om sina föräldrar eller inte känner igen sina mammor osv.

 

[Bebben]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Men det är dom säkert inte heller, dom är bara beroende av att NÅGON finns där under dom viktiga första timmarna ute i en ny värld.
Förmodligen så är dom lika nöjda hos en barnmorska som hos mamman, så länge bebisen får värme och mat typ.

Båda mina barn har struntat totalt i vem som hållit dom som nyfödda, så länge som dom har fått det dom vilat ha just då, dvs mat, värme, bli gungad eller vad det nu har varit för behov som uppstått.
Dottern såg jag en snabbis när dom bar förbi henne efter akutsnittet, och sen tog det runt 6h innan vi sågs igen, och jag höll henne inte på ytterligare ett tag heller. Hon var supernöjd hos pappa, och exakt lika nöjd hos mig senare.
Sonen höll jag korta stunder under dom första 4 timmarna, men eftersom jag fick skyhöga doser av morfin så tappade jag medvetandet och sånt, och ville av naturliga skäl inte ha honom hos mig då. Ingen skillnad alls där heller. Honom lämnade jag till och med bort till nattpersonalen för att få sova ett tag också.

Första gången Bella träffade sin mormor var hon 3 mån gammal, och var helt obrydd i att en främling höll henne - så länge tanten gav nappen om hon ville, eller ersättning om hon blev hungrig..

Först efter ca 6 mån har hon haft tydliga åsikter om vem hon vill vara hos och när, och har då haft olika perioder där det växlat mellan mig och pappan, men hon har aldrig haft problem att vara hos andra också. Annars har vem som helst kunnat trösta, mata, byta eller leka. Nu som 1 åring är hon öppen, framåt och extremt mammig - men älskar att gå hem till våra vänner och röja, bli ompysslad av dom och bryr sig inte alls i om vi går. Väldigt skönt!

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Min son upplevde jag var väldigt medveten om vem som höll i honom redan från början. Alltså som i "någon annan än mamma och pappa".

 

[Tora]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

*kl*

Det finns som sagt många studier gjorda på hur bebisar känner igen människorna runt omkring.

Gerhardsen anser att spädbarnets psyke är skapat långt före vi fick frysboxar att ha modersmjölk i. I hundratusen år har mammas frånvaro i det närmaste varit liktydigt med svält och död. -Spädbarn är därför förprogrammerade till att vilja vara i närheten av mamma. Studier visar att spädbarn som är få timmar och dagar gamla klarar av att känna igen mammas lukt, mammas röst och ansikte. Andra studier visar att mammor som precis har fött klarar av att känna igen sin bebis med ögonen förbundna genom att bara stryka med handen, och att de kan sova igenom högt trafikbuller men ändå vakna av svaga ljud från sin bebis.

Anknytning är det känslomässiga band som uppstår mellan spädbarnet och den eller de som tar mest hand om det. I praktiken visar det sig genom att spädbarnet lugnar sig bäst hos den vuxna den känner bäst, och det ser ut som spädbarn börjar med att starkast knyta an till den som sköter om det mest de första månaderna, för att gradvis utvidga anknytningen till att även gälla andra vuxna som tar hand om det, förklarar barnpsykolog och författare Elisabeth Gerhardsen.

För de allra flesta bebisar blir mamma det vi kallar huvud-anknytningspersonen, och här börjar det som gör detta politiskt okorrekt.

-Om huvud-anknytningspersonen försvinner reagerar barnet ofta med stressreaktioner, som att bli mer allvarlig, bli orolig och gråta, något som betyder att mamma vanligtvis är den barnet mår sämst av att vara borta ifrån. En del säger att bebisar inte känner av tiden, därför gör det ingenting om man är borta ifrån dom, men det är bara strunt. Nej, de kan inte klockan, men de känner saknad och oro minst lika barn som större barn och vuxna.

 

[Bebben]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Kanske kan bero en del på hur första tiden är? Alltså, om man tar en genomsnittsbebis och gör på olika vis dom första månaderna, så kanske det också blir olika. Bara en fundering.
Typ om den ena familjen har mamman hemma, och pappan borta i 10h om dagen för jobb, och mamman mestadels är hemma ensam med bebis utan släkt och vänner som hälsar på mycket.
Den andra familjen har ett mer aktivt liv där bebis hänger med på olika saker varje dag, och det ofta är andra där som håller, byter och gullar. Pappa är bara borta kanske 6h om dagen.

Rent logiskt så borde det innebära skillnader i hur bebisen då reagerar och anpassar sig, kan jag tycka? Men logik är ju inte alltid det som stämmer förvisso, när det kommer till sånt.

Själv är båda mina uppväxta med att ha en stor krets av människor i vardagen, så att dom alltid blivit ompysslade av andra vuxna också, i alla fall 4-5 dagar i veckan sen födseln.
En släkting gjorde ungefär tvärtom, i princip så fick bara föräldrarna hålla bebisen första månaderna - och där kunde bebis knappt ens vara hos sin pappa utan panik.

 

[mino]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

att mammans kontrollbehov får fritt spelrum

Det är just det här jag inte går med på. Vad har du för belägg för att det handlar om kontrollbehov?
Överlag är denna tråd svår eftersom vi egentligen inte vet nåt om mammans åsikter och känslor mer än vad som återberättats i andra hand.

 

[LadyCovergirl]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Relationen bildas under de första timmar barnet ligger hos mamma, det är biologisk och psykologisk vetenskap och kan INTE jämföras med relationen till en barnvakt ett år senare...

Så min dotter som låg på mitt bröst i typ två minuter och sen hos sin pappa i tre-fyra timmar bildade relation med vem av oss?

 

[Mabuse]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Jag har varit borta från buke ett tag och glömt bort det här med att vara övertydlig.

Det finns naturligtvis inte bara EN lucka då en relation kan bildas mellan barn och förälder men de första timmarna är viktiga ur en anknytningssynpunkt.

Ja, och just de där första timmarna så har jag inte haft något av mina barn i famnen. Det verkar inte ha påverkat anknytningen öht. Mina barn har efteråt inte visat minsta tecken på att komma ihåg nånting av förlossningen eller de närmaste timmarna därefter, ärligt talat. Tur det kanske, för roligare kan man ju ha det än att genomgå en förlossning, skulle jag säga.

Om nu barn hade så starka minnesbilder av timmarna efter förlossningen, borde inte själva förlossningen fastna i minnet också då? Den är ju långt mer dramatisk, normalt, än timmarna efteråt.

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Så min dotter som låg på mitt bröst i typ två minuter och sen hos sin pappa i tre-fyra timmar bildade relation med vem av oss?

Du förenklar det otroligt mycket. Hur ska jag kunna svara på hur er relation ser ut? Jag antar att du fanns där för din dotter efter 4 timmar och att hon fick lära känna dig också?

 

[Skogstrollet]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Ja, och just de där första timmarna så har jag inte haft något av mina barn i famnen. Det verkar inte ha påverkat anknytningen öht. Mina barn har efteråt inte visat minsta tecken på att komma ihåg nånting av förlossningen eller de närmaste timmarna därefter, ärligt talat. Tur det kanske, för roligare kan man ju ha det än att genomgå en förlossning, skulle jag säga.

Om nu barn hade så starka minnesbilder av timmarna efter förlossningen, borde inte själva förlossningen fastna i minnet också då? Den är ju långt mer dramatisk, normalt, än timmarna efteråt.

Ska vi jämföra individuella upplevelser så har jag min relation till min mamma tydliga anknytningsrelaterade brister (källa på hur dessa brister kan yttra sig finns men jag har dem inte i huvudet nu) som har påverkat oss väldigt länge. Min pappa tog hand om mig mina första två veckor.

 

[LadyCovergirl]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Ja, men du skrev att relationen bildas under de första timmarna hos mamma. Inte de första dygnen.

Dottern är för övrigt trygg med ungefär alla i hela världen och vi har inte jamsat med att eventuella barnvakter ska ha träffat henne 5 gånger per vecka sen födseln.

 

[MiniLi]

Sv: När lämna sitt barn första gången?

Spädbarn har inte kognitiv förmåga att bilda minnen på det sättet.
De allra flesta människor har mycket få minnen från de första tre åren. Möjligen särskilt svåra/speciella händelser som undantag.

Och det finns ju en anledning till att man numera lägger barnet på mammans bröst direkt efter förlossningen, och inte som förr när barnet togs undan.
Självklart kan det hända saker som gör att det inte är möjligt att mamma kan hålla barnet direkt men man kan inte undkomma att det är att föredra om möjligt.