Min pojkvän blir utnyttjad

Tro kan man göra. Min bonusmamma jobbar med funktionsvarierade personer men vägrar erkänna min diagnos (eller handla utifrån den). Hon är dum (läs korkad) men inte elak.

Tyvärr tror jag inte att hon är dum hade föredragit det, möjligtvis socialt inkompetent och svårigheter med att sätta sig in i andras situationer. Det finns andra saker som de har gjort som visar på det t.ex. bjudit vänner som har matallergi på mat med det som de allergisk mot i maten för att bevisa att allergier inte finns. Det slutade inte bra kan jag säga.

Jag är ledsen över situationen med din mamma. 😢
 
Nej men jag tycker det låter som att de tar sig en del friheter, ändå.

Jag tycker att en bra ingång är att fråga honom lite försiktigt, som en start. Antingen kommer han börja berätta om nåt han själv känner, eller så kommer han undra vad du menar och då kan du ju förklara hur du själv upplever situationen. Familjeband är känsligt, så gå varsamt. Var också öppen för att han kanske har en annan tolkning.

Familjen kommer ofta med relationen, på gott och ont, så den kan du inte påverka. Däremot kan du ju förklara hur du själv vill ha det i ditt eget hem om ni flyttar ihop. Om du inte vill ha liv i luckan med barn så kanske han kan umgås med dem på en annan plats, primärt.
 
Alltså, man kan inte ändra på andra människor.

Det enda man kan göra är ändra på SITT förhållningssätt till andra människor.

Jag tycker du ska prata med din pojkvän och förklara hur du upplever DIN relation med hans släkt.
Lyssna på vad han säger om SIN relation med släkten. Är han nöjd så är det så inte mycket att göra åt.


Angående att betala för syskonbarn och andra barn man passar så tycker jag inte alls att det är konstigt. Så har vi alltid gjort i vår släkt: den som har ungarna betalar. Skulle faktiskt inte ens komma på tanken att fråga om nån vill ha pengar för en sån sak. Det kan ju hända att hans släkt har liknande vanor?

Tycker även att man har ett eget ansvar för att säga "nej tyvärr passar det inte så bra" om nån vill ha hjälp med något och det inte passar en själv/man inte vill.
 
Alltså, man kan inte ändra på andra människor.

Det enda man kan göra är ändra på SITT förhållningssätt till andra människor.

Jag tycker du ska prata med din pojkvän och förklara hur du upplever DIN relation med hans släkt.
Lyssna på vad han säger om SIN relation med släkten. Är han nöjd så är det så inte mycket att göra åt.


Angående att betala för syskonbarn och andra barn man passar så tycker jag inte alls att det är konstigt. Så har vi alltid gjort i vår släkt: den som har ungarna betalar. Skulle faktiskt inte ens komma på tanken att fråga om nån vill ha pengar för en sån sak. Det kan ju hända att hans släkt har liknande vanor?

Tycker även att man har ett eget ansvar för att säga "nej tyvärr passar det inte så bra" om nån vill ha hjälp med något och det inte passar en själv/man inte vill.
Lit OT, men kör ni verkligen så trots att den som passar inte har egna barn och därmed inte får "tillbaka" tjänsten? Utfordra ungar kostar ohemult om man ska ut på stan.

Edit: jag tycker ju att gäster betalar för sig om jag inte bjudit in.
 
Tycker ärligt talat att de verkar ohysade och gränslösa faktiskt som verkar iskallt med att din pojkvän ska ställa upp i parti och minut, särskilt om de är medvetna om hans problematik. Men kanske är upp till honom att försöka lära sig att säga ifrån om han inte trivs med det.
 
Lit OT, men kör ni verkligen så trots att den som passar inte har egna barn och därmed inte får "tillbaka" tjänsten? Utfordra ungar kostar ohemult om man ska ut på stan.
Jag har inga barn och har därför inget att byta med.
Men mig gör det inget att köpa mat eller betala inträden/biobiljetter då och då.
Tycker det är kul att ha med barn på stan, och det är inte så ofta ändå.
 
Alltså, man kan inte ändra på andra människor.

Det enda man kan göra är ändra på SITT förhållningssätt till andra människor.

Jag tycker du ska prata med din pojkvän och förklara hur du upplever DIN relation med hans släkt.
Lyssna på vad han säger om SIN relation med släkten. Är han nöjd så är det så inte mycket att göra åt.


Angående att betala för syskonbarn och andra barn man passar så tycker jag inte alls att det är konstigt. Så har vi alltid gjort i vår släkt: den som har ungarna betalar. Skulle faktiskt inte ens komma på tanken att fråga om nån vill ha pengar för en sån sak. Det kan ju hända att hans släkt har liknande vanor?

Tycker även att man har ett eget ansvar för att säga "nej tyvärr passar det inte så bra" om nån vill ha hjälp med något och det inte passar en själv/man inte vill.
Seriöst, har du en aning om vad en dag på Liseberg med ett par ungar kostar? Jag tycker det är oförskämt att försöka pracka på någon annan det utan att ens erbjuda sig att betala. Det är som sagt en sak om han erbjuder dem, en annan att de tycker han ska stå för det, i synnerhet som det låter som de är höginkomsttagare!
 
Jag har inga barn och har därför inget att byta med.
Men mig gör det inget att köpa mat eller betala inträden/biobiljetter då och då.
Tycker det är kul att ha med barn på stan, och det är inte så ofta ändå.
Fair enough. Jag förväntar mig ersättning som täcker utgifterna om jag underhåller andras barn - om det inte är min idé förstås, då får jag stå för dumheterna själv men det skulle typ aldrig hända. :D
 
Tycker ärligt talat att de verkar ohysade och gränslösa faktiskt som verkar iskallt med att din pojkvän ska ställa upp i parti och minut, särskilt om de är medvetna om hans problematik. Men kanske är upp till honom att försöka lära sig att säga ifrån om han inte trivs med det.

Tack, det är precis så som jag upplever dem. Jag tror som någon nämnde tidigare att han är lite fostrad in i denna roll och förväntas ställa upp och jag tror att jag behöver ”försiktigt” väcka honom ur detta som min psykolog väckte mig i förhållande till hur min familj behandlade mig.
 
Hade det vart ett förhållande jag va i hade det inte fungerat alls men det är jag (jag gillar inte barn punkt)

MEN om det nu diskuteras "flytta ihop" så är ju hemmet gemensamt införskaffat. Att då gå igenom lite "förhållningsregler" om vad som gäller i ens gemensamma hem kan ju vara just den saken att besök (oavsett familj, eller vänner) behöver godkännas från båda parter. Och att detta sedan formuleras på lämpligt sätt till alla man känner.
Detta för att sätta ner foten mot att bli överkörd i "barnpassnings syfte".

Jag tycker beteendet är horribelt OAVSETT hur mkt man tycker om sina syskonbarn eller inte. När det går ut över ens förhållande skulle jag ifrågasätta beteendet. Och det handlar inte om att du är svartsjuk som någon antydde. Utan för att du helt enkelt är en "utomstående" som ändå är insatt i pojkvännens mående och ser hur han blir utnyttjad.

Sen är ju då frågan om han väljer syskonbarnen framför förhållandet. Men det är ett val du aldrig kommer ifrån om du redan nu stör dej på hur det ser ut, du kan ju inte fortgå i ett förhållande där du ser olika på hur det ska vara.
 
Seriöst, har du en aning om vad en dag på Liseberg med ett par ungar kostar? Jag tycker det är oförskämt att försöka pracka på någon annan det utan att ens erbjuda sig att betala. Det är som sagt en sak om han erbjuder dem, en annan att de tycker han ska stå för det, i synnerhet som det låter som de är höginkomsttagare!

I detta fall var det inte ens bara honom som de tyckte skulle betala utan ordagrant ”Fråga Pojkvän och Anonymys22 om inte de kan bjuda er till Liseberg.” När de båda barnen var i rummet. De förväntar sig alltså att jag ska lägga ut antal 1000 kronor på deras barn.
 
Hade det vart ett förhållande jag va i hade det inte fungerat alls men det är jag (jag gillar inte barn punkt)

MEN om det nu diskuteras "flytta ihop" så är ju hemmet gemensamt införskaffat. Att då gå igenom lite "förhållningsregler" om vad som gäller i ens gemensamma hem kan ju vara just den saken att besök (oavsett familj, eller vänner) behöver godkännas från båda parter. Och att detta sedan formuleras på lämpligt sätt till alla man känner.
Detta för att sätta ner foten mot att bli överkörd i "barnpassnings syfte".

Jag tycker beteendet är horribelt OAVSETT hur mkt man tycker om sina syskonbarn eller inte. När det går ut över ens förhållande skulle jag ifrågasätta beteendet. Och det handlar inte om att du är svartsjuk som någon antydde. Utan för att du helt enkelt är en "utomstående" som ändå är insatt i pojkvännens mående och ser hur han blir utnyttjad.

Sen är ju då frågan om han väljer syskonbarnen framför förhållandet. Men det är ett val du aldrig kommer ifrån om du redan nu stör dej på hur det ser ut, du kan ju inte fortgå i ett förhållande där du ser olika på hur det ska vara.

Nej svartsjuka och avundsjuka har ingenting med det jag känner för detta par att göra. Det finns ingenting som de har i sitt liv som jag vill ha utom min pojkvän.

Jag tänker att just förhållningsregler är det som jag är ute efter och som du skriver att båda godkänner besök, framförallt sena kvällar och tidiga mornar och speciellt övernattningar och sedan om det är en dealbreak för honom i sånt fall måste jag hitta någon annan. Jag måste också formulera mig till honom att han blir ansvarig för att betala för barnen om det skulle komma till eventuell barnpassning och liknande. Precis som jag naturligtvis är ekonomiskt ansvarig för mitt djur.
 
Tyvärr tror jag inte att hon är dum hade föredragit det, möjligtvis socialt inkompetent och svårigheter med att sätta sig in i andras situationer. Det finns andra saker som de har gjort som visar på det t.ex. bjudit vänner som har matallergi på mat med det som de allergisk mot i maten för att bevisa att allergier inte finns. Det slutade inte bra kan jag säga.

Jag är ledsen över situationen med din mamma. 😢
Händer det igen och du verkligen tror att det är med flit så kan det vara bra att veta att det kan räknas som misshandel.

I övrigt. Utmattning är komplicerat, det kan ju vara så att din partner tycker att det är jobbigare att säga nej än att bara gå med på vad de nu ber om just då. Det kan vara en idé att fråga honom om han vill att du är den som säger nej, antingen att han får "skylla på dig" eller att det helt enkelt är du som lyfter telefonluren och säger nej, eller vad som kan passa honom. Ha också i bakhuvudet att det kan vara så att han får energi av att hjälpa dem, så det är något ni också behöver diskutera. Vad du tycker i det sammanhanget tänker jag är rätt oviktigt för hans tillfrisknande. Försök att vara öppen så att du inte styr honom åt ena eller andra hållet - för han kan ju vara så pass konflikträdd i sin utmattning att han inte orkar stå emot vare sig dig eller sin bonussyster och att konflikten som då blir med dig i det drar mer energi än den med bonussystern, eftersom han umgås med dig mer (förutsätter jag).

Jag tänker att det är viktigt att ta reda på vad som tar energi, vad som ger energi och vad han egentligen tycker om deras agerande. Skulle det vara så att den relationen ger energi så är det viktigt att du inte dömer honom i det.
 
Händer det igen och du verkligen tror att det är med flit så kan det vara bra att veta att det kan räknas som misshandel.

I övrigt. Utmattning är komplicerat, det kan ju vara så att din partner tycker att det är jobbigare att säga nej än att bara gå med på vad de nu ber om just då. Det kan vara en idé att fråga honom om han vill att du är den som säger nej, antingen att han får "skylla på dig" eller att det helt enkelt är du som lyfter telefonluren och säger nej, eller vad som kan passa honom. Ha också i bakhuvudet att det kan vara så att han får energi av att hjälpa dem, så det är något ni också behöver diskutera. Vad du tycker i det sammanhanget tänker jag är rätt oviktigt för hans tillfrisknande. Försök att vara öppen så att du inte styr honom åt ena eller andra hållet - för han kan ju vara så pass konflikträdd i sin utmattning att han inte orkar stå emot vare sig dig eller sin bonussyster och att konflikten som då blir med dig i det drar mer energi än den med bonussystern, eftersom han umgås med dig mer (förutsätter jag).

Jag tänker att det är viktigt att ta reda på vad som tar energi, vad som ger energi och vad han egentligen tycker om deras agerande. Skulle det vara så att den relationen ger energi så är det viktigt att du inte dömer honom i det.

De berättade det för mig som en rolig historia, därför vet jag att det var med flit. De skröt i princip om det. Bra att veta att det räknas som misshandel.

Jag tror att det är lite därför som han föredrar att vara hos mig på helgerna, han behöver inte direkt säga nej då utan kan säga att han är hos mig. Det är nog svårare på veckodagarna. Annars hade han definitivt fått räcka över luren till mig. Jag ska försöka vara öppen men jag har redan dömt ut dem.

Någonstans måste jag även tänka mig mig själv och jag kan inte se på det här eländet hur länge som helst heller. För jag mår illa av hur de behandlar honom.
 
Jag ska försöka vara öppen men jag har redan dömt ut dem.

Haha, förlåt men det här fick mig att skratta lite. Då är du ju inte öppen, och det är helt okej. Man behöver faktiskt inte tycka om alla, och det är fullt rimligt att sätta gränser kring sitt eget liv. Dom låter rätt osköna utifrån vad du berättar.

Var bara öppen för din pojkvän måste få ha sin egen uppfattning, och skapa sig sitt eget förhållningssätt till dem. Står man på helt olika sidor i en fråga så kan det ju påverka relationen, men min erfarenhet är att det vanligaste är att man ser varandras perspektiv på saken och ändå kanske inte behöver tycka exakt samma sak. Eller så kanske han kommer att släppa fram liknande känslor när frågan lyfts. Vem vet!
 
Så du har aldrig känt att du behövde ventilera och diskutera svåra beslut och handlingar med andra?

Så stark är i alla fall inte jag.:cry:
Tänker nog lite mer att det här är en fråga mellan TS o pojkvän o TS känsla på hur hon ser saker.

Jag personligen hade inte öppnat en tråd i ämnet på ett forum utan tagit dialogen m partner direkt.

Styrka eller inte? Jag vet inte. Förhållningssätt. Integritet kanske.
 
De berättade det för mig som en rolig historia, därför vet jag att det var med flit. De skröt i princip om det. Bra att veta att det räknas som misshandel.

Jag tror att det är lite därför som han föredrar att vara hos mig på helgerna, han behöver inte direkt säga nej då utan kan säga att han är hos mig. Det är nog svårare på veckodagarna. Annars hade han definitivt fått räcka över luren till mig. Jag ska försöka vara öppen men jag har redan dömt ut dem.

Någonstans måste jag även tänka mig mig själv och jag kan inte se på det här eländet hur länge som helst heller. För jag mår illa av hur de behandlar honom.
Du behöver inte vara öppen mot dem, bara mot din partner och öppen för vad han tycker och inte döma honom, oavsett vad han tycker.

Det är viktigt att ha i bakhuvudet att man kan vara öppen för det och samtidigt fördöma personerna det handlar om fullständigt. Du behöver liksom inte umgås med dem en enda minut, men kan samtidigt vara öppen för att din partner kan vilja umgås med dem mycket - om det nu är så.
 
Tänker nog lite mer att det här är en fråga mellan TS o pojkvän o TS känsla på hur hon ser saker.

Jag personligen hade inte öppnat en tråd i ämnet på ett forum utan tagit dialogen m partner direkt.

Styrka eller inte? Jag vet inte. Förhållningssätt. Integritet kanske.
Vi är alla färgade av de liv vi levt och lever.
Jag har haft en situation som i vissa delar påminde. Klart att det ligger i bakhuvudet när jag läser. Därav min reaktion.
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
4 167
Senast: gullviva
·
  • Artikel Artikel
Dagbok I många år har jag funderat på vad det egentligen är för fel på mina föräldrar. De beter sig liksom inte riktigt som normala människor...
Svar
0
· Visningar
556
Senast: Tuvstarr
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 719
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
4 5 6
Svar
118
· Visningar
13 167
Senast: kolblakkur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Avels fråga
  • Hur är processen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp