Medryttartråden 3

[lisa412]

@Emuliiaa Hur gick det??

 

[Emuliiaa]

@Emuliiaa Hur gick det??

Det gick toppen! Ägaren var jättetrevlig, hade två unghästar och en äldre. Vi pratade mest häromdagen, jag tittade när han red lite kort innan jag hoppade upp och skrittade i slutet i gummistövlar

Kollade på hoppträning igår och idag ska jag dit och rida den äldre lite. Dom verkar tycka jag passar perfekt så det känns jätteskönt!

 

[lisa412]

Det gick toppen! Ägaren var jättetrevlig, hade två unghästar och en äldre. Vi pratade mest häromdagen, jag tittade när han red lite kort innan jag hoppade upp och skrittade i slutet i gummistövlar

Kollade på hoppträning igår och idag ska jag dit och rida den äldre lite. Dom verkar tycka jag passar perfekt så det känns jätteskönt!

Låter ju jättebra!

 

[tindra]

Det gick toppen! Ägaren var jättetrevlig, hade två unghästar och en äldre. Vi pratade mest häromdagen, jag tittade när han red lite kort innan jag hoppade upp och skrittade i slutet i gummistövlar

Kollade på hoppträning igår och idag ska jag dit och rida den äldre lite. Dom verkar tycka jag passar perfekt så det känns jätteskönt!

Vad kul!

KL

Nu har jag haft fullt upp med jobb och mer jobb medan alla andra varit lediga.. har hunnit med en del träningar och en hoppkurs med den grå och har även börjat hjälpa till med hästägarens arab lite då hans yngre medryttare inte riktigt hinner då hon har mycket i skolan.

Elit, 19 år, d-ponny storlek så jag tycker ju att han känns plutteliten när jag är van vid Cariño men det är mycket häst trots den ringa storleken. Har ridit två dressyrträningar på honom också - supernyttigt då han är såååå känslig för både hand som vikthjälper.

Taggad grå på hoppkurs:

 

[Flixon]

Phu vad jag och Sam har fått jobba idag! Ägaren kom och hjälpte mig lite, nu när jag ridit in mig lite på honom. Jag har uppenbarligen fastnat lite i unghästridning (eller allemansrättsridning som jag kallar det - inte störa, inte förstöra ) och blir lite passiv i min ridning. Var jättenyttigt att få höra att jag kan (och SKA) kräva mer av honom och inte bara nöja mig för att han är mjuk. Och att våga ha lite mer stöd i tygeln, så jag har något att rida fram till. Ser fram emot att rida imorgon igen (fast själv) och fortsätta bygga på det

 

[tindra]

Vi var med om något så sjukt läskigt på vägen hem från hoppträningen i torsdags... saxar från bloggen:

"Känslan när det plötsligt brakar till i transporten följt av ett högt släpande ljud när vi kommer åkandes på motorvägen kommer jag sent att glömma. Hemresan efter gårdagens hoppträning blev alldeles för dramatisk men slutade tack och lov väl. Vad är väl ett saknat däck när hästen som åkte i transporten klarade sig utan en skråma?

Det var tur, på ett sätt, att det var så dåligt väder med usel sikt igår för vi körde inte särskilt fort. Hade vi kommit i högre hastighet vet man ju inte vad som kunnat hända men det är ingen större idé att älta det.
Det som hände var i alla fall att vi var halvvägs hem när det plötsligt smäller till i transporten följt av ett högt skrapande ljud. Både Jenny och jag trodde först att baklämeln på något vis hade gått upp och släpade i backen men när Jenny väl fått stopp på bilen (och tack och lov lyckats rulla in på en avfart så vi slapp bli ståendes mitt ute på motorvägen) och vi kastade oss ur för att kolla att Cariño var ok upptäckte vi att det var vänsterhjulen som saknades. En bil som svängde av efter oss stannade till och en tjej kom och berättade att vårat däck hade fortsatt förbi avfarten på motorvägen... Där stod vi alltså med två däck på högersidan och inga däck på vänstersidan (där Cariño stod). C var hur lugn som helst trots att han måste ha blivit skiträdd när det smällde till... jag stod en stund inne hos honom i transporten medan jag ringde runt till folk som skulle kunna tänkas rycka ut med en transport så att vi kunde få hem honom. Det löste sig förvånansvärt snabbt och medan vi väntade på transport ringde jag efter bärgare till transporten och sen ringde jag polisen och förklarade läget.

Polisen, en hundförare i civilbil, anlände först och det visade sig att han hade egna hästar. Vi stod och pratade en stund och medan vi stod där ute i snö/regnrusket ringde bärgaren och sa att han var på väg... sen frågade han om vi hade kommit Karlskogavägen genom rondellen vid Würth och jag sa jaaa? Då sa han att han nog hade ett av våra däck?! Tydligen har ena vänsterdäcket släppt utan att vi märkt något alls och blivit liggandes i rondellen och som av en händelse så åkte alltså bärgaren förbi efter oss och såg däcket och tog det med sig. Så vi har åkt intet ont anandes med tre däck innan det kvarvarande vänsterdäcket gav upp och drog all världens väg (det är det däcket som gått oss förlorat) med en rejäl smäll.

Efter polisen, som stängde av avfarten åt oss när det var dags att lasta om, kom transporten - räddaren i nöden (C var hemma inom en timme efter att olyckan var framme)! Cariño tog det här med att knata upp för motorvägsavfarten med god ro trots att det blåste förbi lastbilar på motorvägen nedanför. Vi gick upp till en lite mindre väg och lastade där sen fick Cariño åka hem medan Jenny och jag väntade på bärgaren.

Inte alls så vi hade tänkt oss den torsdagskvällen! Men, även om det var en uppskakande upplevelse och de där sekunderna det tog att få stopp på bilen och lista ut vad som hade hänt kändes som en evighet, så är jag så grymt glad över att det gick så bra som det gjorde. Och så tacksam för all hjälp vi fick. Ja, polisen och bärgaren gjorde bara sitt jobb men de gjorde det på ett trevligt och väldigt bra sätt med tanke på situationen.

Transporten fick åka på bärgarens flak hem där Cariño stod nöjt i boxen och mumsade hö som om inget hade hänt. Det här var lugnt en av de värsta upplevelserna jag varit med om. Samtidigt så la sig paniken när jag öppnade dörren in till transporten och såg att C stod där som ingenting. Han var en riktig klippa i ett läge där man skulle förvänta sig att även den lugnaste hästen skulle vara stressad."

 

[ullisdenballe]

Men gud vad läskigt! Skönt att allt gick bra!

Här händer inte mycket. Jag och Leja skadade oss i princip samtidigt. Hon är halt men börjar bli bättre Jag har skadat min svanskota... av alla ställen att skada sig på! Har inte kunnat rid på 3 1/2 månad. Är så sjukt ridsugen så jag håller då att dö. Hoppas att det blir bättre snart så jag i alla fall kan skritta lite

Bonusbild på Leia som var måttligt intresserad av mig när jag va där sist. Men har man gått i grus hage å käkat halm ett tag så är varenda grässtrå livsviktigt! (Hon har bantat å är inte så förtjust i halm )

 

[tindra]

Men gud vad läskigt! Skönt att allt gick bra!

Här händer inte mycket. Jag och Leja skadade oss i princip samtidigt. Hon är halt men börjar bli bättre Jag har skadat min svanskota... av alla ställen att skada sig på! Har inte kunnat rid på 3 1/2 månad. Är så sjukt ridsugen så jag håller då att dö. Hoppas att det blir bättre snart så jag i alla fall kan skritta lite

Bonusbild på Leia som var måttligt intresserad av mig när jag va där sist. Men har man gått i grus hage å käkat halm ett tag så är varenda grässtrå livsviktigt! (Hon har bantat å är inte så förtjust i halm )

Ja, jag är så glad att C är ok och att han tog det hela med ett sånt lugnt! Och all hjälp vi fick. Polisen som kom var grymt bra och de som kom med transport känner jag inte ens men de lastade hästen och körde hem honom, tog av träns och grimma + alla skydd och böt fleecet mot innetäcket och ställde in honom i boxen medan vi väntade på att bärgaren skulle komma för transporten.

Vad tråkigt att ni är skadade båda två! Hoppas att ni snart är på banan igen

 

[Flixon]

Fy vad obehagligt, @tindra! Tur att det gick bra, och hästarna är ofta coolare än vi tror när sånt händer

 

[tindra]

@Flixon - jo men så är det ju. Efter 30 min i transporten började han skrapa med framhovarna för då tyckte han att det började bli tråkigt (duh, han som inte ens kan stå själv i transporten på tävling i fem sekunder innan han försöker riva den) men så fort vi lastade ur så gick han som inget. Förmodligen så blev han ju rätt rädd när transporten rasade under honom... det var ju hjulen på hans sida som gav vika och det small rejält. Men han hämtade sig ju snabbare än vi människor!

 

[Katarina97]

Hej, jag visste inte vart jag skulle skriva detta, men eftersom detta är en medryttartråd skriver jag det här.
Jag har nyss blivit medryttare till en 24 årig ponny. Eftersom han är såpass gammal så är han mest skogsmulle nu. Hon som äger honom äger flera hästar så hon rider honom inte alls nu utan det är bara jag som ska rida honom 3 gånger i veckan, nu innan han är igångsatt ordentligt är det mest lugna skrittrundor med lite trav sträckor. Han är extremt pigg för sin ålder.

Jag personligen har ridit på ridskola i många år men aldrig haft en medryttarhäst förrän nu. Jag är vanligtvis ganska orädd när det kommer till ridning, satsar inte direkt på det utan gör det bara för att jag älskar det och det får mig att må bra.

De första 3 gångerna jag red honom var han pigg när jag red honom, men då mest väldigt glad och pigg för arbete och lyssnar noga efter hjälperna jag ger. Men nu senaste gången jag red honom blev han extremt pigg och lyssnade inte alls på mig. Han var hyfsat lugn i början, men efter att jag tagit en liten kort trav och sen skulle sakta av vägrade han. Han gick och drog hela tiden, jag försökte jobba med ta och sen släppa efter metoden men det gick inte. Det var knappt så att jag fick ner honom till skritt och så fort jag släppte efter, tog han trav eller galopp igen. Han får som sagt inte galoppera än, och bara korta travsträckor så jag var ju tvungen att försöka hålla in honom. Jag vände hemåt vilket bara resulterade i att han blev ännu snabbare. Jag försökte göra halter, men då blev han liksom bara irriterad för han ville ju bara springa. Han är absolut ingen elak häst men jag tror att han bara verkligen vill springa igen, men det är ju inte jag som bestämmer utan ägaren, och jag tror hon vet vad som är bäst för honom. Han galopperade i princip på stället, tvärade och hoppade hit och dit och jag fick kämpa för att håla mig kvar i sadeln. Jag satt av, vilket inte var det lättaste eftersom han vägrade stå still en ända sekund. Han blev lite lugnare när jag ledde honom tillbaka men han drog en del och tog lite galopp och tvärade fortfarande.

Jag brukar vara ganska orädd även när hästarna jag rider blir lite jobbiga, men jag brukar aldrig rida ut själv, och nu blev jag faktiskt ganska rädd. Inte för min skull utan mer för att han skulle slita sig och jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om han sprang iväg.

Ägaren till hästen har tidigare sagt att han aldrig har gjort något när hon ridit honom, att jag inte behöver ha väst och liknande eftersom han aldrig gör något. Jag känner mig som världens sämsta ryttare och jag vet inte vad jag ska göra. Jag tror och ägaren har sagt att han antagligen inte kommer vara lika pigg när han är igång satt, och han kommer väl förhoppningsvis få mer respekt för mig förr eller senare men hur ska jag få hans respekt? Och hur ska jag göra framtill dess? Jag är ganska rädd och har inte alls lust att rida ut på honom igen om ett par dagar. Ägaren ska rida med mig på torsdag nästa vecka och det känns lite bättre men vd ska jag göra på tisdag? Sa jag försöka att bara ta en promenad med honom och bara leda honom?

Förlåt för långt och rörigt inlägg, men snälla, jag behöver hjälp.?

 

[Emuliiaa]

Jag har ridit lite mer sen sist jag skrev! Än så länge bara på det äldre stoet, 22 år gammal.

Hon är fräsch och igång men hur mycket kan man egentligen kräva? De gångerna jag ridit har jag ridit lättare pass på banan och nog "mesridit" lite eftersom jag aldrig ridit en så gammal häst innan.

Någon som kan ge mig svar?
Som sagt, hon är fräsch och igång, pigg osv.

 

[tindra]

Jag har ridit lite mer sen sist jag skrev! Än så länge bara på det äldre stoet, 22 år gammal.

Hon är fräsch och igång men hur mycket kan man egentligen kräva? De gångerna jag ridit har jag ridit lättare pass på banan och nog "mesridit" lite eftersom jag aldrig ridit en så gammal häst innan.

Någon som kan ge mig svar?
Som sagt, hon är fräsch och igång, pigg osv.

Alltså. är hon fräsch, pigg och igång så kan du ju rida på! Sen är väl igång en definitionsfråga men finns det inga skador som spökar eller så så är 22 år ingen ålder på en häst som är igång.

 

[fryckan]

Jag och medryttar-pålle var med på miljöträning i lördags, flaggan var a piece of cake. Att gå över presenning däremot var som att bestiga ett berg.

 

[Emuliiaa]

Från idag, fick sällskap av sambon och hunden

 

[fryckan]

Min medryttarpålle Värsting Liss, till vardags värsting. Dock är namnet inte passande för hans är supermysig (och en riktig fjant) :love.

 

[tindra]

Min medryttarpålle Värsting Liss, till vardags värsting. Dock är namnet inte passande för hans är supermysig (och en riktig fjant) :love.

Vilken sötnos

kl

Jobbade kväll förra veckan så då blev det inte så mycket action... tog igen det den här veckan och har ridit tre dressyrträningar (en med herr grå, en på araben och en på ridtravaren) och en hoppträning Cariño var så sjukt fin i dressyren i onsdags (vår bästa träning hittills tillsammans, det höll till och med tränaren med om) och känslan satt kvar till hoppträningen där han gjorde alla rätt från början till slut!

Nöjd är bara förnamnet!

Har fått möjlighet att utöka tränandet lite (stallkompisens häst är tyvärr skadad och kommer inte kunna åka på sina dressyrträningar en tid nu) så kommer att träna dressyr med araben måndagskvällar (tränar dressyr med den grå varannan onsdag + hoppar varannan ons/torsdag).

Dagsfärsk bild. Tränaren sa långa tyglar och klappa om honom så jag gjorde som hon sa träningsvärk är bara förnamnet men grymt nöjd med alla tre hästarna och särskilt med träningarna med Cariño.

 

[zassoo]

Hur bra trivs ni med era medryttarhästar? I stallet hästen står?

Vad är viktigast för att ni ska trivas?

Jag börjar tvivla igen på om jag ska fortsätta med pålle men vet inte om det är hästen i sig eller allt annat som strulat de senaste månaderna.

 

[lisa412]

@zassoo För mig som är skogsmulleryttare så är det viktigast att jag gillar hästen, att vi passar ihop och att det finns bra ridvägar. Sen är det bara ett stort plus att ägaren är supertrevlig, fint stall, fina ridvägar och tillgång till ridbanor och ridhus.

Det viktigaste för mig är väl att jag känner att jag kan göra det jag vill med hästen, vilket i det här fallet är uteritter och kanske nån gång ett pass på banan.


Vad är det som gör att du känner tvivel?

 

[Flixon]

@zassoo Jag trivs bra med både häst och stall. Viktigast för mig är frihet att få göra vad jag vill (inom rimliga gränser förstås), att inte vara detaljstyrd. Och ett lugnt stall!

Nuvarande medryttarhäst är inte en häst jag själv hade valt att köpa, det har nog ingen av mina medryttarhästar varit. Men de har alla haft kvalitéer som gör det väl värt tiden och engagemanget! Nuvarande kan tex utveckla mig i ridningen, så jag kan stå ut med att jag inte kan ta en barbackatur ut i skogen (för då hade han nog flippat ). Förra hästen hade noll och inget dressyrsteg men å andra sidan ett hjärta av guld. Så jag försöker se till de specifika (goda) egenskaper hästen har och funderar på om de överväger de negativa sidorna