@zassoo För mig som är skogsmulleryttare så är det viktigast att jag gillar hästen, att vi passar ihop och att det finns bra ridvägar. Sen är det bara ett stort plus att ägaren är supertrevlig, fint stall, fina ridvägar och tillgång till ridbanor och ridhus.
Det viktigaste för mig är väl att jag känner att jag kan göra det jag vill med hästen, vilket i det här fallet är uteritter och kanske nån gång ett pass på banan.
Vad är det som gör att du känner tvivel?
Det finns mycket som är bra: hästen är ganska rolig att rida när det går bra, jag har stor frihet i ridningen, får rida för tränare, trevlig ägare, tillgång till ridhus på gården. Men det finns några minus. Ett STORT minus är bristen på ridvägar. Jag blir galen av att aldrig kunna rida ut :/ Sen känner jag väl att jag inte riktigt passar med hästen heller, det är helt klart en fin häst men han är ofta bökig och bänglig att hålla på med, skvättig när andra hästar är i ridhuset eller utanför osv. På något vis känns det som att ja, det är en fin häst och han är ganska rolig att träna med men jag vill ha en häst som är mer som en kompis. Som tycker om att bli ompysslad, som jag kan rida ut långa turer med. En lite tryggare häst, jag erkänner villigt att jag blir lite osäker när pålle hoppar och far när andra hästar är i närheten. Lite därför har jag också tyckt det har varit jobbigt på hoppträningarna trots att själva hoppningen är kul. Jag vill kunna lita på hästen helt enkelt.
Jag har börjat hålla utkik på annonssidorna faktiskt... Känner mig redo att börja leta vidare. Tråkigt såklart efter så lång tid, har ridit nuvarande häst i nästan 3 år. Men känner att jag inte kan vara kvar bara för att vara snäll typ, det måste vara roligt. Men ska hänga kvar ett tag till då ägaren alldeles precis har fått barn och är i stort behov av hjälp. Gillar ägaren massor och vill absolut inte lämna henne i sticket.
@zassoo Jag trivs bra med både häst och stall. Viktigast för mig är frihet att få göra vad jag vill (inom rimliga gränser förstås), att inte vara detaljstyrd. Och ett lugnt stall!
Nuvarande medryttarhäst är inte en häst jag själv hade valt att köpa, det har nog ingen av mina medryttarhästar varit. Men de har alla haft kvalitéer som gör det väl värt tiden och engagemanget! Nuvarande kan tex utveckla mig i ridningen, så jag kan stå ut med att jag inte kan ta en barbackatur ut i skogen (för då hade han nog flippat ). Förra hästen hade noll och inget dressyrsteg men å andra sidan ett hjärta av guld. Så jag försöker se till de specifika (goda) egenskaper hästen har och funderar på om de överväger de negativa sidorna
Det där har jag funderat på. För nuvarande häst är absolut ingen häst jag skulle köpt själv och det är ett stort minus för mig. Hur tänker du kring det, vad är det som gör att det är värt att lägga så pass mycket tid på en häst som har sidor man inte är så förtjust i? Jag inser förstås att det beror på person och vad man vill med sitt medrytteri. Har försökt fundera över nuvarande hästs positiva egenskaper och det är klart att han har sådana men ingen som överväger tror jag. Ibland känner jag mig bara negativ men med tanke på att det inte är första gången jag övervägt att sluta så är det nog rätt ändå. Det finns ju fler hästar. Ska bara komma över min satans pliktkänsla