YorkWann
Trådstartare
DEn känns lite långt ifrån terriern?Mittelspietz säger jag. Hänger med på allt
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
DEn känns lite långt ifrån terriern?Mittelspietz säger jag. Hänger med på allt
Jag tycker att cockerns personlighet är rätt långt ifrån en terrier eller schnauzer, vilket väl var ett önskemål.Cocker . Om den hålls sporttrimmad funkar pälsen fint. Allt annat stämmer!
Fast ingen terrier förstås - alls. Förstod inte om det var ett kriterium eller ej?
Nja alltså, Mamma vill ju ha tax och pappa australisk terrier, så ett krav är terrierlik. så de har börjat öppna upp för några andra raser, men ett krav är att de sk vara egna, envisa, roliga så.. Tyvärr har de även rätt dålig erfarenhet av cocker med dålig mentalitet, så tror tyvärr den går bort helt.Cocker . Om den hålls sporttrimmad funkar pälsen fint. Allt annat stämmer!
Fast ingen terrier förstås - alls. Förstod inte om det var ett kriterium eller ej?
Ah fattade inte riktigt att terrier var såpass prio. Tänkte att cockerspaniel är lagom stor och lagom arbetskrävande. Synd att de träffat på tråkig mentalitet. Våra är/ var extremt snälla och glada båda två och det är ju så de ”ska” vara men såklart finns undantag.Nja alltså, Mamma vill ju ha tax och pappa australisk terrier, så ett krav är terrierlik. så de har börjat öppna upp för några andra raser, men ett krav är att de sk vara egna, envisa, roliga så.. Tyvärr har de även rätt dålig erfarenhet av cocker med dålig mentalitet, så tror tyvärr den går bort helt.
Tänkte mer att storlek och aktivitetsnivå stämdeJag tycker att cockerns personlighet är rätt långt ifrån en terrier eller schnauzer, vilket väl var ett önskemål.
Jag har väldigt blandade erfarenheter av dvärgschnauzer, mestadels inte jätte charmiga. Det är en av de raser som nästan alltid gör utfall från långt håll där jag bor, mycket skälliga/varnar för allt. Inte särskilt förarbundna. Med undantag för två, en som var mycket imponerande och förig på tävling, och en som jag rastade några gånger som var väldigt vek och blyg och kunde vara lös nästan överallt. Jag upplever det som att vissa/många av dem är ganska mycket hund att uppfostra (min farmors, grannens två, en på kurs, och alla de som gör utfall i mitt område). Men beror ju säkert lite på linjer och hur hundvana dina föräldrar är. Men jag kanske har en helt knasig uppfattning om att rasen är ganska splittrad, vad säger ni ds ägare här i tråden?
I övrigt håller jag med om att cairn, ev westie (beroende på hälsoproblem), norfolk och norwich terrier kan vara bra kandidater. Tom jag som oftast föredrar vall/brukshund tycker att samtliga av dessa terriers verkar ganska charmiga och käcka.
Jag har ju träffad dig och 2 av dina hundar på tävling för några år sedan och jag blev positivt överraskad att de var så lugna och trevliga.Jag delar inte alls erfarenheten. Vet att vi diskuterat detta förut på forumet.
Ja absolut kan de skälla på andra hundar/göra utfall. Har själv en skällis som gärna drar igång en av de andra i flocken.
Men, det är enkelt att träna dom eftersom dom faktiskt ofta har will to please och arbetsvilja. Tar jag fram godis eller leksak blir andra hundar luft.
Det är ingen svårmotiverad ras utan tvärt om tycker de ofta mycket om att kampa och alla mina har varit galna i mat- och godisbelöning. Fokus har det aldrig varit problem med, de lär sig fort, är påhittiga och har bra uthållighet. Många DS är ute på tävlingsbanorna och på rasmästerskapen är det oftast många anmälda i de arbetande grenarna. Särskilt rally och agility är poppis.
Sen är det absolut skillnader i de olika färgerna, där jag upplever de vita vara sämst och mest terrierlika medan peppar och salt är mildare. Många ägare är pensionärer som inte har intresse av uppfostra eller träna och skiter i att hunden skäller.
Sedan skulle jag personligen aldrig utvärdera en ras enbart på hur de beter sig på promenader. Dvärgschnauzern är en av de mindre raserna som är mycket utvärderade mentalt, nyligen nådde vi 500 gränsen för BPH och MH har gjorts mycket länge.
Bara det att det finns KORADE individer i rasen tycker jag säger en del. Där ser man också att peppar och salt toppar statistiken.
Jag tycker verkligen inte att dvärgschnauzer är en svår hund. Tvärtom fungerar de flesta fint i både barnfamiljer och hos pensionärer men även hos den aktiva träningsintresserade. De är absolut inte svåra att uppfostra, är inne på min 5:e och enklare valpar är svåra att hitta.
Förstår ärligt talat inte vad ni menar med att hur rasen beskrivs på forumet och att det inte stämmer överens med verkligheten. Mig veterligen har jag aldrig sett någon användare påstå att de inte skäller?
Jag vet att det finns linjer där det är mer egensinnighet och soffpotatis-mode. Men tycker att de blir mer och mer ovanliga nu.Jag har ju träffad dig och 2 av dina hundar på tävling för några år sedan och jag blev positivt överraskad att de var så lugna och trevliga.
Det jag blir förvånad över i beskrivningen av dem är att de beskrivs som föriga och samarbetsvilliga. Min uppfattning från de flesta DS jag mött på tävlingar, BK, promenader och andra ställen är att de är egensinniga och skiter i vad deras ägare säger.
Jag baserar inte min erfarenhet på hundar jag mött på promenad enbart. Min farmors hund som jag ändå bott ihop med flera veckor var förvisso understimulerad men hade både lätt till bett, skällde för allt och slutade inte förrän långt efter besökaren gått eller vad det nu kan ha varit. Ingen will to please alls på promenader och gjorde fruktansvärda utfall och helt okontaktbar (även efter låååånga promenader med mig där han borde blivit trött fysisk). Enda gången han lugnade ner sig var när han var gammal och överviktig. Han var förövrigt peppar och salt. Min granne har haft både peppar salt och nu en svart, båda extremt skälliga och håller igång länge, spec den svarta gör så extrema utfall att de går omvägar och smyger ut på baksidan av huset. Inte förarbunden på nåt sätt.Jag delar inte alls erfarenheten. Vet att vi diskuterat detta förut på forumet.
Ja absolut kan de skälla på andra hundar/göra utfall. Har själv en skällis som gärna drar igång en av de andra i flocken.
Men, det är enkelt att träna dom eftersom dom faktiskt ofta har will to please och arbetsvilja. Tar jag fram godis eller leksak blir andra hundar luft.
Det är ingen svårmotiverad ras utan tvärt om tycker de ofta mycket om att kampa och alla mina har varit galna i mat- och godisbelöning. Fokus har det aldrig varit problem med, de lär sig fort, är påhittiga och har bra uthållighet. Många DS är ute på tävlingsbanorna och på rasmästerskapen är det oftast många anmälda i de arbetande grenarna. Särskilt rally och agility är poppis.
Sen är det absolut skillnader i de olika färgerna, där jag upplever de vita vara sämst och mest terrierlika medan peppar och salt är mildare. Många ägare är pensionärer som inte har intresse av uppfostra eller träna och skiter i att hunden skäller.
Sedan skulle jag personligen aldrig utvärdera en ras enbart på hur de beter sig på promenader. Dvärgschnauzern är en av de mindre raserna som är mycket utvärderade mentalt, nyligen nådde vi 500 gränsen för BPH och MH har gjorts mycket länge.
Bara det att det finns KORADE individer i rasen tycker jag säger en del. Där ser man också att peppar och salt toppar statistiken.
Jag tycker verkligen inte att dvärgschnauzer är en svår hund. Tvärtom fungerar de flesta fint i både barnfamiljer och hos pensionärer men även hos den aktiva träningsintresserade. De är absolut inte svåra att uppfostra, är inne på min 5:e och enklare valpar är svåra att hitta.
Förstår ärligt talat inte vad ni menar med att hur rasen beskrivs på forumet och att det inte stämmer överens med verkligheten. Mig veterligen har jag aldrig sett någon användare påstå att de inte skäller?
Det låter som att din farmor hade ett riktigt uselt exemplar, rasen är inte kända bitare. Känner inte igen rasen alls i din beskrivning.Jag baserar inte min erfarenhet på hundar jag mött på promenad enbart. Min farmors hund som jag ändå bott ihop med flera veckor var förvisso understimulerad men hade både lätt till bett, skällde för allt och slutade inte förrän långt efter besökaren gått eller vad det nu kan ha varit. Ingen will to please alls på promenader och gjorde fruktansvärda utfall och helt okontaktbar (även efter låååånga promenader med mig där han borde blivit trött fysisk). Enda gången han lugnade ner sig var när han var gammal och överviktig. Han var förövrigt peppar och salt. Min granne har haft både peppar salt och nu en svart, båda extremt skälliga och håller igång länge, spec den svarta gör så extrema utfall att de går omvägar och smyger ut på baksidan av huset. Inte förarbunden på nåt sätt.
Jag förstår att de går bra på tävling med de ägare som lyckas forma energin och jävlar anamman, men min upplevelse är att majoriteten av ägare inte klarar det.
Tibbe! Tibbe! Roligaste och intelligentaste hund jag haft. Med råge. Det är inte jätteofta jag rekommenderar dom i rastrådar, men här hade det passat väldigt bra.Jag gillar ju DS, men är de roliga, egna sas? Mamma älskar ju som sagt terrierhundar, envisa, egna så. (Det är jag som inte tycker att en TERRIERterrier passar så bra... )
Din granne låter ju mer som en hundägare som misslyckas med hund efter hund än något som för rasen är rastypiskt. Det du beskriver ska inte vara beteende för Dvärgschnauzer.Jag baserar inte min erfarenhet på hundar jag mött på promenad enbart. Min farmors hund som jag ändå bott ihop med flera veckor var förvisso understimulerad men hade både lätt till bett, skällde för allt och slutade inte förrän långt efter besökaren gått eller vad det nu kan ha varit. Ingen will to please alls på promenader och gjorde fruktansvärda utfall och helt okontaktbar (även efter låååånga promenader med mig där han borde blivit trött fysisk). Enda gången han lugnade ner sig var när han var gammal och överviktig. Han var förövrigt peppar och salt. Min granne har haft både peppar salt och nu en svart, båda extremt skälliga och håller igång länge, spec den svarta gör så extrema utfall att de går omvägar och smyger ut på baksidan av huset. Inte förarbunden på nåt sätt.
Jag förstår att de går bra på tävling med de ägare som lyckas forma energin och jävlar anamman, men min upplevelse är att majoriteten av ägare inte klarar det.
Som jag försökte skriva i mitt första inlägg, och som flera andra hållit med om, så är det inte en ras som verkar vara såpass enkel som det framkommer här på buke. Sedan om det beror på att det finns många dåliga uppfödare eller att rasen inte följer rasstandarden som tänkt vet inte jag. Jag har ju som sagt sett att det finns trevliga häftiga exemplar men majoriteten passar inte in där. Jag har gått kurs med en uppfödare som fick göra mycket färre och enklare uppgifter för att hunden inte klarade situationen. Och då hade hen även flera andra ds och var alltså van med rasen. Det var förövrigt en vardagslydnadskurs, inte så komplicerad nivå mao.Din granne låter ju mer som en hundägare som misslyckas med hund efter hund än något som för rasen är rastypiskt. Det du beskriver ska inte vara beteende för Dvärgschnauzer.
Sen finns det självklart dåliga uppfödare och dåliga linjer precis som i alla raser (och tyvärr tenderar folk att köpa från samma uppfödare om och om igen) och det finns oengagerade köpare som vsrken gör sin läxa innan köp eller är aktiva med sin hund sen.
Jag har haft många raser och DS är verkligen en enkel hund och det finns gott om bra uppfödare och vettiga linjer. Men för det köper man inte bara från första bästa och nöjer sig sen med promenader och noll uppfostran.