@Fetaost har nog bra svar på detta!Jag gillar ju DS, men är de roliga, egna sas? Mamma älskar ju som sagt terrierhundar, envisa, egna så. (Det är jag som inte tycker att en TERRIERterrier passar så bra... )
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
@Fetaost har nog bra svar på detta!Jag gillar ju DS, men är de roliga, egna sas? Mamma älskar ju som sagt terrierhundar, envisa, egna så. (Det är jag som inte tycker att en TERRIERterrier passar så bra... )
Haha, ja nog är de lite egna alltid. Jag har ju haft lite olika raser, Schäfer, labbe, Keeshound och blandras men ingen har haft så mycket egenheter för sig som Dvärgen. Men inga jobbiga egenheter. Mer charmiga och kul. De har en stor personlighet. Vist finns lite "terrier" men jag upplever det som en mildare. De är inte lika ettriga och har i regel lite mer will to please än terriers rent generellt.Jag gillar ju DS, men är de roliga, egna sas? Mamma älskar ju som sagt terrierhundar, envisa, egna så. (Det är jag som inte tycker att en TERRIERterrier passar så bra... )
Ja, nu har jag haft totalt fem stycken med nuvarande inräknade plus nära kontakt med fler andra DS-ägare och min uppfödare. Det är inga tråkiga hundar och alla har sina tydliga personligheter och egenheter.Låter ju toppen!
Jag säger Norwich-terrier; verkar vara en otroligt trevlig ras. De jag träffat har inte alls varit ”terrier-aktiga” mentalt utan mycket mjukare. Det är nog den enda terrier-rasen jag träffat som jag tyckt om (har själv tax och gillar inte alls ettrigheten/kaxigheten som många taxar, precis som många terriers, har).Hjälp mig att klura på raser!
Pappa har nu precis gått i pension, och de vill nu ha hund på heltid.
Jag hade en Australisk terrier som pappa blev väldigt förtjust i ( hon slutade med att komma tillbaka till mig efter att de passat mina hundar, för "hon ska ju ändå tillbaka nästa vecka" ) Men Australisk terrier verkar vara en enormt populär ras just nu..
Mamma är uppvuxen med taxar och älskar terriermentaliteten, dock tror jag kanske att de ska ha en lite "lättare" hund.
Hunden skulle aldrig vara själv, pappa går ca en mil om dagen, samt är ute mycket och plockar svamp etc (Gillar friluftsliv, så hundar med lång päls, eller hundar som kräver mycket pälsvård går bort). Mamma tränar gärna lite trix och uppletande etc. Gärna en som fäller lite mindre än mina labbar...
Storleksmässigt ca 5 - 15kg.
Vad för raser kan tänkas passa? Cairnterrier?
Alltså, mina föräldrar vill gärna ha en omplacering, och det kommer i princip inte ut Australiska terrier till omplacering, samt att det har varit väldigt lång kö för valpar av rasen. Så de är absolut fortsatt intresserade, men vi bollar andra raser så de faktiskt kan få sig en hund till slut.Varför skulle inte en australisk terrier passa? Min mamma är en aktiv pensionär och skaffade en för ett år sedan och jag tycker att det verkar vara en väldigt enkel hund. Mamma tränar ingenting med henne men går mkt promenader och är väldigt aktiv över lag. Men visst, hon har ju en gård och Rufsa älskar att vara med ute och strosa runt och nosa på allt och jaga möss så hon aktiverar ju sig själv en del. Det kanske är skillnad om man bor i en lägenhet. Hon har full koll på mamma och är väldigt bunden vid henne. Mamma har opererat foten i november så jag har motionerat hennes hundar också då jag bor bredvid och jag har varit tvungen att koppla Rufsa för hon har vägrat lämna gården utan mamma.
Tikarna verkar dock lite mildare än hanarna men jag har inte träffat så många så det är möjligt att det är uppfostringen som det har fallerat på.
Aha då förstår jag Men det är nog lite olika hur uppfödare gör. Mamma stod inte i kö alls, hon hade visserligen varit i kontakt med en del uppfödare men det passade inte tidsmässigt. Sen såg hon en notis på facebook att valpar var födda, hon tog kontakt och åtta veckor senare hämtade hon sin valp. Men hon kanske bara hade tur! Jag har även sett att iaf den uppfödaren haft någon omplacering ute på facebook i år så trodde inte att det var så svårt att få tag på dem!Alltså, mina föräldrar vill gärna ha en omplacering, och det kommer i princip inte ut Australiska terrier till omplacering, samt att det har varit väldigt lång kö för valpar av rasen. Så de är absolut fortsatt intresserade, men vi bollar andra raser så de faktiskt kan få sig en hund till slut.
Alltså, mina föräldrar vill gärna ha en omplacering, och det kommer i princip inte ut Australiska terrier till omplacering, samt att det har varit väldigt lång kö för valpar av rasen. Så de är absolut fortsatt intresserade, men vi bollar andra raser så de faktiskt kan få sig en hund till slut.
Dom har varit i kontakt med dom också och skickat intresseanmälningar, men dessvärre inte blivit valda.Har ni kollat hos Hundstallet.se? Där kan ju den perfekta hunden sitta och vänta på sitt nya hem. Själv vill jag gärna ha Gloria, men hon fixar inte riktigt er kravlista
Frank kanske kan vara the one?
Enda gången jag verkligen blivit biten oprovocerat är av den rasen. Stod helt still o två bett i benet. Har ännu inte mött nån mentalt bra. Men finns säkert olika linjer.Jag tänker också spontant på Schipperke, liten trevlig hund som är med på allt, väligt lätt päls som inte drar åt sig en massa skit och nästinpå rengör sig själv. Det är en ras jag själv övervägen i framtiden när min nuvarande går ur tiden om en 10 år typ.
Schnauzer brukar vara trevliga och dagens har i regel mindre skärpa än tidigare.Jag säger ja på både dvärgschnauzer och cairnterrier. Fantastiskt roliga hundar och ganska lika i lynnet. Terriern är väl något mer ettrig och lite mindre förig men nån jätteskillnad tycker jag inte att det är. Då har jag å andra sidan två dvärgschnauzer varav den ena är ordentlig envis och het på gröten och den andra är from som ett lamm. Mina ena älskar att träna och vi kör både nosework, personspår och viltspår. Han älskar också dragkamp. Den andra tycker inte att nåt är särskilt roligt att träna men i och med att han är så mjuk så funderar jag på att testa rallylydnad.
Båda raserna är pigga och robusta, alerta och ganska träningsglada även om de kanske inte uppskattar nötning av moment (svärisarna har både en cairn och en westie så jag lever med dem i min närhet). Australiska terriern är ju inte heller en terrier-terrier som ex foxen, tysken eller welshen.
Men som någon sa tidigare - gillar man terrier så gillar man schnauzer.
Enda gången jag verkligen blivit biten oprovocerat är av den rasen. Stod helt still o två bett i benet. Har ännu inte mött nån mentalt bra. Men finns säkert olika linjer.
Antar att du menar Schnauzer och inte dvärgschnauzer. De mindre har inga problem med skärpa.Schnauzer brukar vara trevliga och dagens har i regel mindre skärpa än tidigare.
Det du säger om allergier var anledningen till att jag valde cairnterrier och inte westie för 25+ år sedan, annars förefaller de väldigt lika vilket ju också är rimligt med tanke på att de har samma ursprung.Är det hälsoläget som gör att westien inte kommer upp? De är jättevanliga här och jag har inte träffat en endaste otrevlig krabat, de är dessutom skitsöta!
Utan att ha någon djupgående erfarenhet av rasen har jag fått uppfattningen att det är vanlig tmed allergier dock.
Ja dvärgen har ingen skärpa.Antar att du menar Schnauzer och inte dvärgschnauzer. De mindre har inga problem med skärpa.