Det kanske är så man ska göra!Jag chockade en väninna en gång. Hon var alltid negativ och klagade på allt. Jag hade alltid försökt uppmuntra, lösa, förklara etc och vara positiv. En dag orkade jag inte det längre och började hålla med henne istället. "Hu, så hemskt allt var." Då blev det tyst. Jag insåg att hon dränerade mig och att jag inte behövde denna skur av negativism. Försöker i möjligaste mån undvika människor med negativt grundläge numera.
Istället för att komma med förslag, lösningar och pepp bara krasst konstatera att ja livet är förjävligt.