Jag är kärlekskrank!!

[Enya]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag tror att man väljer hur man vill tro. Det var jättedumt av mig att lägga fram mina teorier eftersom jag borde förstått att andra kan ta illa upp av dem. Jag ber om ursäkt.

Det funkar kanske inte på alla då men i mitt liv är inget tur eller otur eller tillfälligheter alls. Inte heller när jag varit brottsoffer eller illa behandlad. Jag ser det som en styrka att kunna välja hur det blir och jag fattar inte hur man kan se det som något tråkigt. Jag är tacksam att ha lärt mig detta bara. Men jag respekterar om andra anser att det är tur eller otur i deras liv och att saker kan hända utan deras försorg och att de gillar det. Inga problem alls.

Jag kan inte fortsätta diskutera detta för det vore katastrof för mig om jag började tvivla eller ännu värre blev upprörd. Jag blev lite sur igår och min häst fick direkt ett sår så jag inser att jag bara kan läsa sånt som gör mig bubblande glad om det ska läka.

Menar du på fullt allvar att din häst fick ett sår för att du blev lite upprörd i går av en tråd på buke?

Menar du på fullt allvar att allt har en mening och att allt beror på hur man tror eller inte tror?
Att något kan göra en starkare det håller jag med om, för så kan det visst vara. Men att det finns en mening bakom eller något man kan påverka vad det än må vara, det håller jag inte med om. På vilket sätt hade jag kunnat påverka allt i mitt liv? Vad hade jag kunnat göra annorlunda, saker som jag i mina ögon inte ens har del i egentligen men som drabbat mig personligt ändå. Berätta för mig hur det funkar för jag fattar verkligen inte.

Säger du att jag får skylla mig själv för vad som hänt mig?

 

[FannyN]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Nej det är ju det jag säger att det inte gör. du berättar ju för mig att det inte är så i ditt liv. Jag har bara sagt vad som gäller i mitt eget liv. Där är det en omedelbar koppling mellan hur jag tänker och agerar till hur det blir.

Ja jag blev lite sur igår för jag kände att det går inte att tänka kritiskt eller vända på mitt sätt för då känns det som att det inte håller och jag kunde inte få fram vad jag menade bra här på buke. Då fick min häst ett sår. Så är det hela tiden varenda dag faktiskt.

Jag kan lova dig att skulle jag uttrycka mig som andra gjort om mig i tråden och ironisera och raljera och krydda med en nån elak smiley så skulle väl relationen ryka eller nåt annat hemskt så det vågar jag inte. Jag vill bara tänka härliga glada tankar om andra och om livet. Om jag inte förstår någon eller tycker nån är dum så innebär det inte det att jag ska tala om det eller låtsas om det. För att gardera mig har jag bestämt att se det som möjligheter att vara extra snäll och generös.

 

[Wysiwyg]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Ja jag blev lite sur igår för jag kände att det går inte att tänka kritiskt eller vända på mitt sätt för då känns det som att det inte håller och jag kunde inte få fram vad jag menade bra här på buke. Då fick min häst ett sår. Så är det hela tiden varenda dag faktiskt.

Eftersom du säger att sådant händer varje dag, varför kan du då inte se det som något som bara händer? Shit happens liksom.

Tycker det verkar vara mycket jobbigt att tänka som du gör, och så skuldbeläggande både mot egna personen och andra. Hade aldrig orkat leva så. Jag tycker dessutom det är hjärntvättat att tro att man påverkar allt som händer i sitt liv genom hur man tänker.

 

[Koltrast]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Hej FannyN!
Jag måste fråga, för jag är uppriktigt nyfiken. Om du tänker till lite, hur kan du mena att den som råkar ut för tråkigheter gör det för att personen tänkt tråkiga tankar? Fine om du vill vara en juste kompis och en GOD människa, mycket lovvärt, men om du höjer blicken lite från din egen person - tycker du på allvar att alla som förlorat någon de älskar, utsatts för övergrepp eller vuxit upp i "fel" familj har sig själva att skylla? Har de bara oroat sig för mycket för att råka illa ut och inte tänkt nog med goda tankar? Snälla hjälp mig förstå!

 

[Wysiwyg]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Hej FannyN!
Jag måste fråga, för jag är uppriktigt nyfiken. Om du tänker till lite, hur kan du mena att den som råkar ut för tråkigheter gör det för att personen tänkt tråkiga tankar? Fine om du vill vara en juste kompis och en GOD människa, mycket lovvärt, men om du höjer blicken lite från din egen person - tycker du på allvar att alla som förlorat någon de älskar, utsatts för övergrepp eller vuxit upp i "fel" familj har sig själva att skylla? Har de bara oroat sig för mycket för att råka illa ut och inte tänkt nog med goda tankar? Snälla hjälp mig förstå!

Och jag lägger till ett par frågor;

Hur graderas tankarna? Vad ska man behöva ha tänkt för att mannen är otrogen? För att barnen omkommer i en olycka? För att vara med i en naturkatastrof?

För det måste ju finnas någon gradering, jag menar det är ju viss skillnad på ovanstående och tex att man skär sig på ett papper, låser sig ute när man går med soporna eller att cykeln blir stulen tänker jag.

 

[Koltrast]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

..men koltrast...menar det på riktigt att alla ska ta hänsyn över hur människor mår o i vilka skeden dom är i sina psykiska sjukdomar ??? Alltid är det nån som tar illa upp, samt nån som har samma åsikt.
Ska man ligga lågt ifall att nån tar illa upp..? Det är väl ändå lite underligt och att sätta sig på höga hästar om man begär det av folk

Nu är det ju inte precis så att jag är ensam kvinna i världen att ha blivit våldtagen, långt därifrån. Talar vi sedan om människor som råkat ut för någon form av förlust eller motgång i livet finns det väl knappast någon som blivit helt förskonad?

Jag ifrågasätter inte någons rätt att uttrycka sina åsikter, men jag begagnar mig av min rätt att svara och förklara hur jag tolkar i detta fall FannyNs inlägg.

 

[Wysiwyg]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

..men koltrast...menar det på riktigt att alla ska ta hänsyn över hur människor mår o i vilka skeden dom är i sina psykiska sjukdomar ??? Alltid är det nån som tar illa upp, samt nån som har samma åsikt.
Ska man ligga lågt ifall att nån tar illa upp..? Det är väl ändå lite underligt och att sätta sig på höga hästar om man begär det av folk

Fast man behöver ju inte heller fara fram som ett ånglok helt utan fingertoppskänsla i ett sammanhang där det är stor sannolikhet att det man säger kommer såra många inblandade.

Det finns liksom ett mellanting från att vara passiv och aldrig säga något till att kräkas ur sig allt man tänker och tycker överallt hursomhelst.

 

[FannyN]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Nej jag tror inte det funkar bakvänt. Inte egentligen men jag kan för min egen del känna lite så om nåt blir dumt att jag gjort nåt fel själv. Aldrig om andra som sonen vänner och så nej. Jag tror att skuldkänslor är skitdåliga för alla.
Allmänt så är det bara så att när jag första gången läste om the secret så var det just på buke och jag tänkte att det var helgalet. Sen kom då min släkting ich var lyrisk över boken flera år senare. Jag testade och det funkade så sjukt bra och jag insåg att ju mer jag önskade och ju snällare och generösare jag var ju mer kul hände. Jag ska erkänna att jag tänkte inte en kritisk tanke utan bara tackade och tog emot och gav vidare. Sen går det av sig själv. Jag är piggare och gladare och mer energisk. Då kom det där med jobbet på ett sjukt skruvat sätt ich förde med sig att jag har förmånen att jobba med välgörenhet på heltid. Det förde med sig att jag blev frälst eftersom det vimlar av pastorer bland mina anställda och det är samma sak egentligen. Iom med jobbet i kyrkan fick jag personligt ett nytt liv i massor med vänner och glädje och möjligheten att göra gott på riktigt. Jag är sån att visst jag är glad att jag har en bra kropp, son, relationer, fint hem, häst, stuga, underbara päron och så men riktig lycka kan jag bara länna när jag bidrar till att göra gott för andra.

Nu ska jag göra om mitt syrum till ett hem för en tonåring som ska bo här! Kul!

Det skruvade är då med min teori att det för med sig att det bara blir bra för en själv. Varför man inte anser sig få bönesvar eller att önskningarna uppfylls vet jag inte faktiskt vad det beror på. Det kanske kommer sen eller så finns det en annan lösning som är bättre. Såklart går det inte att fatta varför en av mina närmaste dog på nyårsafton 35 år gammal men jag är lugn i att han har det bra nu.

 

[FannyN]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag kan inte svara på det där. Jag kan inte heller gradera elände. Jag har lärt mig på buke att vi ser på tråkigheter så olika. Otrohet tex är inget jag bryr mig om ens. För mannen skulle det ju vara kul får man hoppas och därmed har det knappast med mig att göra. Det andra du räknar upp är inget jag vill tänka på för då blir jag så ledsen. Ja inte soporna då. Jag undviker att tänka på negativa saker helt numera. Känns säkrast så.

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag undviker att tänka på negativa saker helt numera. Känns säkrast så.

Hjälp!!!

 

[LenaH]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag är ledsen men jag blir uppriktigt skrämd när jag läser ditt inlägg.
Dock vill jag inte ifrågasätta dig eftersom du ju faktiskt verkar vara lycklig i din tro och var och en blir salig på sin fason.

Men ändå -

 

[Koltrast]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag känner som Lena.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag kan inte fortsätta diskutera detta för det vore katastrof för mig om jag började tvivla eller ännu värre blev upprörd.

Men vem har hjärntvättat dig egentligen?

Jag blir helt ärligt orolig för dig. Vem det än är som har fått dig att tänka så här är inte bra för dig!

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Med ditt resonemang ska människorättsaktivister inte bli arga och kämpa - de ska vara glada och sitta hemma och önska sig saker istället.
Med ditt resonemang ska kvinnor som blir utsatta för misshandel av sin man inte bli arga och kämpa - de ska vara glada och sitta hemma och önska sig saker istället och tänka positivt. Men jag antar att det var deras egna hemska negativa tankar som fick dem att hamna där från början?

Bortsett från att jag blir orolig för dig så kan jag inte förstå att någon som en gång varit så klok resonerar så otroligt korkat och dumt. Ser du inte själv hur absurt det här är? Eller törs du inte se, för nån läser dina tankar och om du ens tänker att det är galet så kommer nån bli skadad?

Seriöst. Jag blir verkligen orolig för dig!

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag skrev ett relevant inlägg tidigare idag, men det är knappast någon som ens sett det pga allt tjafs.

Tror att det ett inlägg där du vrålar att folk ska sluta "tjafsa" kommer få tråden tillbaka på rätt spår igen?

 

[Koltrast]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag tycker också det är oroande. Är det svenska kyrkan som står för detta(jag menar inte att göra mig dum - jag är löjligt oinsatt i svenska kyrkan)?

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Tror att det ett inlägg där du vrålar att folk ska sluta "tjafsa" kommer få tråden tillbaka på rätt spår igen?

Svar nej, men det var ett litet uttryck för irritation.
...och ett litet hopp om att tjafsarna inser att det inte var DET tråden handlade om. Naivt kanske, men...

Tydligen hjälper inte heller seriösa inlägg att få tråden "på rätt" igen.

 

[Niyama]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Men vem har hjärntvättat dig egentligen?

Jag blir helt ärligt orolig för dig. Vem det än är som har fått dig att tänka så här är inte bra för dig!

+1
Oerhört skrämmande

 

[Lillelorden]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Fast trådar spårar ur hela tiden och hamnar på sidospår. Tycker du att det gått över gränsen så triangla de inläggen och låt moderatorer rensa. Man äger inte tråden för att man startat den.

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Man äger inte tråden för att man startat den.

Jag vet, men man har rätt att uttrycka sin åsikt, eller hur