För att åergå till själva dejtandet då 
Jag skulle helst av allt kombinera min intressanta män, då hade jag verkligen kunnat få den perfekta. Men går ju inte det riktigt. Vet inte ens hur jag ska få tid att träffa dem, dagens i-landproblem, finns för många att välja på
Ett annat problem är att de heter så lika saker att jag igår blandade ihop dem och skickade sms till fel person
T1 som bor närmast ska jag träffa på fredag är planen. Han ska laga mat åt mig
Han är ju helt galen och så himla rolig, dessutom snygg. Men jag vet inte om vi är lite för lika så att det stannar på en riktigt kul kompisnivå, det är frågan.
T2 är också en askul kille. Lite mindre min typ men jag tror jag skulle klicka otroligt bra med honom. Han har min typ av humor, riktigt nära till skratt och är väldigt enkel. Känns väldigt självklart allting där.
Vi är också kollegor, samma företag men stationerade på olika platser och kör olika linjer.
M1 Är snygg och gullig, lite för gullig kanske. Mycket kram och gulligull där som gör att jag backar lite. Samtidigt är han ju riktigt trevlig och verkar vara en snäll och fin kille. Vi har gemensamma vänner och han är bra person helt klart.
M2 bor på andra sidan sjön, avlång jäkla sjö så det blir ju en bit eftersom man måste åka runt skiten.
Han är ingenjör och lite old fashion sådär. Blev lite ställd när han fick veta att jag varit gift. Men jag är ju så oemåtståndlig så han kom snabbt över det
Han är också otroligt snygg dock helt motsatsen till T1 på precis allting. Men det är något där som jag gillar ändå.
M3 är mitt wildcard. Vi är med i samma fbgrupp och jag tror att han sen starten har gillat varenda inlägg som jag skrivit
Tror han dansade segerdans när han fick veta att jag skilt mig dör det dröjde inte länga innan ett meddelande dök upp från honom.
Jag är lite förvånad där för jag tänker att jag inte alls är hans typ. Han är den liten allvarliga, seriösa snubben med ett fancy jobb.
Jag är ju mer som ett förvuxet barn, seriös på jobbet men annars rätt vild och gör lite galna grejer utan att bry mig ett dugg om vad folk tycker och tänker
Så vi får väl se vad som händer det, om han blir livrädd när han inser hur jag verkligen är eller om jag tycker han är dötrist.
Så har vi kollegan. Där är det som vankligt, vi hörs vaeje dag, det smsas och pratas bort någon timme ibland. Nvån är alltjämt flirtig och det rullar liksom på, varken mer eller mindre och jag är nöjd med det.
Jag skulle helst av allt kombinera min intressanta män, då hade jag verkligen kunnat få den perfekta. Men går ju inte det riktigt. Vet inte ens hur jag ska få tid att träffa dem, dagens i-landproblem, finns för många att välja på
Ett annat problem är att de heter så lika saker att jag igår blandade ihop dem och skickade sms till fel person
T1 som bor närmast ska jag träffa på fredag är planen. Han ska laga mat åt mig
Han är ju helt galen och så himla rolig, dessutom snygg. Men jag vet inte om vi är lite för lika så att det stannar på en riktigt kul kompisnivå, det är frågan.
T2 är också en askul kille. Lite mindre min typ men jag tror jag skulle klicka otroligt bra med honom. Han har min typ av humor, riktigt nära till skratt och är väldigt enkel. Känns väldigt självklart allting där.
Vi är också kollegor, samma företag men stationerade på olika platser och kör olika linjer.
M1 Är snygg och gullig, lite för gullig kanske. Mycket kram och gulligull där som gör att jag backar lite. Samtidigt är han ju riktigt trevlig och verkar vara en snäll och fin kille. Vi har gemensamma vänner och han är bra person helt klart.
M2 bor på andra sidan sjön, avlång jäkla sjö så det blir ju en bit eftersom man måste åka runt skiten.
Han är ingenjör och lite old fashion sådär. Blev lite ställd när han fick veta att jag varit gift. Men jag är ju så oemåtståndlig så han kom snabbt över det
Han är också otroligt snygg dock helt motsatsen till T1 på precis allting. Men det är något där som jag gillar ändå.
M3 är mitt wildcard. Vi är med i samma fbgrupp och jag tror att han sen starten har gillat varenda inlägg som jag skrivit
Tror han dansade segerdans när han fick veta att jag skilt mig dör det dröjde inte länga innan ett meddelande dök upp från honom.
Jag är lite förvånad där för jag tänker att jag inte alls är hans typ. Han är den liten allvarliga, seriösa snubben med ett fancy jobb.
Jag är ju mer som ett förvuxet barn, seriös på jobbet men annars rätt vild och gör lite galna grejer utan att bry mig ett dugg om vad folk tycker och tänker
Så vi får väl se vad som händer det, om han blir livrädd när han inser hur jag verkligen är eller om jag tycker han är dötrist.
Så har vi kollegan. Där är det som vankligt, vi hörs vaeje dag, det smsas och pratas bort någon timme ibland. Nvån är alltjämt flirtig och det rullar liksom på, varken mer eller mindre och jag är nöjd med det.
