Inte bara nätdejting next part

[_moa_]

Jag ger mig in i tråden nu med...

Måste lära mig att inte bli provocerad, sålla bort killar fort som attan och inte vara så förbaskat trevlig och svara på alla meddelanden som skickas.

En som skev idag bor 60 mil bort. Skrev direkt att avståndet var för långt och borde inte skrivit mer. Hur som helst kom vi in på djur och dejter, totalt urspårat när jag gjorde klart att mina djur inte prioriteras bort till fördel för en dejt. Sjuka åsikter, bara så ni vet.

Jag tror livet är bättre i ensamhet? Efter en tids nätdejtande känns det som att det är lugnare att leva ensam.

 

[Monstermom]

Jag tror livet är bättre i ensamhet? Efter en tids nätdejtande känns det som att det är lugnare att leva ensam.

För vissa är det så! (Jag är nöjd. )
Men om man hellre vill leva med någon annan finns det ingen anledning att sluta leta, även om världen är ganska smockfull med pappskallar.

 

[stjarnhimmel]

Jag tror livet är bättre i ensamhet? Efter en tids nätdejtande känns det som att det är lugnare att leva ensam.

Så har jag också kännt ibland. Både för att jag trivs bra själv men också för det känns bökigt att träffa nån.

Men sen insåg jag att de relationer jag inte haft varit bra. Så då tänkte jag att jag vill ha erfarenhet av en bra relation innan jag bestämmer att jag inte vill ha någon relation

 

[Lampan]

Jag ger mig in i tråden nu med...

Måste lära mig att inte bli provocerad, sålla bort killar fort som attan och inte vara så förbaskat trevlig och svara på alla meddelanden som skickas.

En som skev idag bor 60 mil bort. Skrev direkt att avståndet var för långt och borde inte skrivit mer. Hur som helst kom vi in på djur och dejter, totalt urspårat när jag gjorde klart att mina djur inte prioriteras bort till fördel för en dejt. Sjuka åsikter, bara så ni vet.

Jag tror livet är bättre i ensamhet? Efter en tids nätdejtande känns det som att det är lugnare att leva ensam.

Det är bättre att leva själv, än att behöva stå ut med ett pucko som en ständigt stör sig på

Om du hittar rätt däremot, så finns inget bättre än tvåsamheten
Leta vidare om du vill ha en relation, hen finns där för dig

 

[Monstermom]

finns inget bättre än tvåsamheten

För en del. För andra är det inte så.

 

[stjarnhimmel]

Om du hittar rätt däremot, så finns inget bättre än tvåsamheten

Enligt vem då?
Nu tar du för givet att alla tycker som du. Varför måste tvåsamheten vara det bästa som finns för alla?

 

[Kivina]

Men alltså, jag blir ju galen för mindre. Jag inser hur bortskämt det här låter, men jag klarar INTE av att bli så här förminskad. Han gör det av omtänksamhet, men jag drivs till vansinne. Han ställer in colan i kylen och informerar mig om att den står där "så jag vet om jag vill ha mer"..

Eller att han är glad över att han är med mig när jag har ont "för då får jag ta hand om dig...".

*stångar huvudet i väggen*

Jag är för fan en vuxen kvinna och är van att reda mig själv. Jag försöker förklara om och om igen, men nej...

 

[starcraft]

Men alltså, jag blir ju galen för mindre. Jag inser hur bortskämt det här låter, men jag klarar INTE av att bli så här förminskad. Han gör det av omtänksamhet, men jag drivs till vansinne. Han ställer in colan i kylen och informerar mig om att den står där "så jag vet om jag vill ha mer"..

Eller att han är glad över att han är med mig när jag har ont "för då får jag ta hand om dig...".

*stångar huvudet i väggen*

Jag är för fan en vuxen kvinna och är van att reda mig själv. Jag försöker förklara om och om igen, men nej...

Jag förstår dig till fullo. Jag skulle få panik av att känna mig kvävd på det sättet i en relation. Har man bott själv en tid så klarar man ju liksom att ta hand om sig själv, man behöver ingen som räddar en.

 

[Monstermom]

Men alltså, jag blir ju galen för mindre. Jag inser hur bortskämt det här låter, men jag klarar INTE av att bli så här förminskad. Han gör det av omtänksamhet, men jag drivs till vansinne. Han ställer in colan i kylen och informerar mig om att den står där "så jag vet om jag vill ha mer"..

Eller att han är glad över att han är med mig när jag har ont "för då får jag ta hand om dig...".

*stångar huvudet i väggen*

Jag är för fan en vuxen kvinna och är van att reda mig själv. Jag försöker förklara om och om igen, men nej...

Sånt där växer när man biter ihop, du låter inte bortskämd. Jag har ingen insikt i ditt förhållande så jag tänker inte säga något om rätt/fel/rimligt osv, men du har rätt att vara irriterad om du känner dig irriterad, helt enkelt.

Kanske känner han att du är just irriterad och anstränger sig ännu mer att "ta hand om dig" som ett sätt att göra allt bra igen. Ond cirkel...

 

[Raderad medlem 6459]

@Kivina Du är inte bortskämd - ni passar bara inte ihop! Han vill pyssla och ta om dig, du vill inte bli ompysslad och omhändertagen. Ingenting är rätt eller fel här, det är bara att ni inte är kompatibla.

 

[Kivina]

Tack @starcraft @Monstermom och @niphredil

Jag känner mig hemsk som inte är glad, jag tror dock att oavsett vad jag säger om att jag känner mig förminskad så kommer han inte bättra sig. Han har behovet av att ta hand om dom han tycker om, och jag blir bara stressad och irriterad över det.

Sen vill han konstant ta på mig eller pussas på mig, gaaaahhh

 

[Monstermom]

Tack @starcraft @Monstermom och @niphredil

Jag känner mig hemsk som inte är glad, jag tror dock att oavsett vad jag säger om att jag känner mig förminskad så kommer han inte bättra sig. Han har behovet av att ta hand om dom han tycker om, och jag blir bara stressad och irriterad över det.

Sen vill han konstant ta på mig eller pussas på mig, gaaaahhh

Man har ju ingen skyldighet att trivas med saker bara för att andra trivs med det. Han tycker säkert att hans sätt är "rätt" men det måste inte vara rätt för dig för det. Såklart. Du vet säkert allt det här redan, men ibland behöver man höra det, så.

 

[Kivina]

Man har ju ingen skyldighet att trivas med saker bara för att andra trivs med det. Han tycker säkert att hans sätt är "rätt" men det måste inte vara rätt för dig för det. Såklart. Du vet säkert allt det här redan, men ibland behöver man höra det, så.

Ja det är klart han tycker att det är rätt, och en annan tjej hade säkert uppskattat det jättemycket. Men jag klarar inte av det. Jag känner mig kvävd helt enkelt.

Det är en jättefin kille som jag hoppas kan hitta kärleken i livet. Själv har jag tänkt återgå till mitt liv som singel

 

[aprilmaj]

Men alltså, jag blir ju galen för mindre. Jag inser hur bortskämt det här låter, men jag klarar INTE av att bli så här förminskad. Han gör det av omtänksamhet, men jag drivs till vansinne. Han ställer in colan i kylen och informerar mig om att den står där "så jag vet om jag vill ha mer"..

Eller att han är glad över att han är med mig när jag har ont "för då får jag ta hand om dig...".

*stångar huvudet i väggen*

Jag är för fan en vuxen kvinna och är van att reda mig själv. Jag försöker förklara om och om igen, men nej...

Jag känner mig invaderad av sådana människor. Det är som om jag inte kommer undan. Väldigt obehagligt. Min erfarenhet är att de inte alls förstår fast en försöker förklara. Jag tänker inte längre att de vill väl och gör det av omtänksamhet. Jag tänker att det handlar om egoism.

 

[Red_Chili]

Vore liksom mer intressant om man påpekade det när det är åt andra hållet: "Jag är snart 50 år men känner mig som 70". Typ.

Så skulle jag kunna skriva "Hej, jag är inte så gammal egentligen, men jag har tantiga intressen och är nog mentalt sett så tantig som det går att bli"

Jag tror det är kört.. det känns inte rätt. Sen om det är jag eller han låter jag vara osagt. Kan vara att vi inte riktigt klaffar så där fullt ut. Jag blir typ vansinnig av att han ska hjälpa mig med allt Bära väska, gå och handla om jag har ont, pjoska och ha sig. Jag klarar mig själv, jag känner mig bara bleh näe han håller på så. Han måste få vara han och jag måste få vara jag, jag blir tokig iallafall..

Jag kan "trösta dig" med att jag är precis likadan. Förra mannen jag träffade tyckte att jag var jättejobbig som tex ville bära mina matkassar själv, han sa faktiskt att det var för att han ville "visa att han var en ordentlig, stark man som inte lät sin tjej göra allt jobbigt" eller något i den stilen. Sådär fjantigt sterotypiskt manliga män klarar jag mig utmärkt utan! Då var det bättre med ett ex som istället sa "Äh, det är väl bra att du bär kassen så att du också får träna musklerna lite!". Förra mannen slutade ganska snart att fråga om jag ville ha hjälp med saker, han bara gjorde, för han visste att jag alltid tackade nej till att ta emot hjälp. Visst, ibland var det skönt när han gjorde tråkiga saker som att tömma diskmaskinen, men just det där med att hjälpa till för att "tjejer inte ska utföra sådana sysslor"... GAH.

 

[Kivina]

Jag känner mig invaderad av sådana människor. Det är som om jag inte kommer undan. Väldigt obehagligt. Min erfarenhet är att de inte alls förstår fast en försöker förklara. Jag tänker inte längre att de vill väl och gör det av omtänksamhet. Jag tänker att det handlar om egoism.

Ja, det är mycket möjligt att det handlar om det. Jag blir galen iallafall.. Jag är fri att göra vad jag vill och resa vart jag vill, men det är umgänget som kväver mig...

 

[ptr]

Ja det är klart han tycker att det är rätt, och en annan tjej hade säkert uppskattat det jättemycket. Men jag klarar inte av det. Jag känner mig kvävd helt enkelt.

Det är en jättefin kille som jag hoppas kan hitta kärleken i livet. Själv har jag tänkt återgå till mitt liv som singel

Dessutom kan det vara så att en tidigare tjej tyckte det var för lite av den varan och blev det som gjorde att det rann över och de gick isär. Det misstaget vill han inte hamna i igen. Är det dessutom så att han eller ni är obekväma med att prata om varifrån era olika egenheter kommer ifrån ja då kan det bli lite tuft att gaffla in rätt så det blir lagom och trivsamt för båda.
Det är inte bortskämt att tycka, men fånigt att inte försöka resonera om det.

Går inte det, tja det är en annan fråga.

 

[cirkus]

Tack @starcraft @Monstermom och @niphredil

Jag känner mig hemsk som inte är glad, jag tror dock att oavsett vad jag säger om att jag känner mig förminskad så kommer han inte bättra sig. Han har behovet av att ta hand om dom han tycker om, och jag blir bara stressad och irriterad över det.

Sen vill han konstant ta på mig eller pussas på mig, gaaaahhh

jag förstår dig i allra högsta grad - jag avskyr att inte få ha mitt space och folk som har kottar i öronen

 

[Kivina]

Så skulle jag kunna skriva "Hej, jag är inte så gammal egentligen, men jag har tantiga intressen och är nog mentalt sett så tantig som det går att bli"


Jag kan "trösta dig" med att jag är precis likadan. Förra mannen jag träffade tyckte att jag var jättejobbig som tex ville bära mina matkassar själv, han sa faktiskt att det var för att han ville "visa att han var en ordentlig, stark man som inte lät sin tjej göra allt jobbigt" eller något i den stilen. Sådär fjantigt sterotypiskt manliga män klarar jag mig utmärkt utan! Då var det bättre med ett ex som istället sa "Äh, det är väl bra att du bär kassen så att du också får träna musklerna lite!". Förra mannen slutade ganska snart att fråga om jag ville ha hjälp med saker, han bara gjorde, för han visste att jag alltid tackade nej till att ta emot hjälp. Visst, ibland var det skönt när han gjorde tråkiga saker som att tömma diskmaskinen, men just det där med att hjälpa till för att "tjejer inte ska utföra sådana sysslor"... GAH.

Ja alltså bära väskor åt mig, eller matade eller vad som helst. Lägga en hand på ryggen när man är på stan osv osv..

Jag blir som en femåring och säger "kan själv"!

Låt mig bara fortsätta mitt liv som jag gjort, men komplettera mig istället för att försöka ta ifrån mig min självständighet. Bleh!

 

[Red_Chili]

Ja alltså bära väskor åt mig, eller matade eller vad som helst. Lägga en hand på ryggen när man är på stan osv osv..

Jag blir som en femåring och säger "kan själv"!

Låt mig bara fortsätta mitt liv som jag gjort, men komplettera mig istället för att försöka ta ifrån mig min självständighet. Bleh!

I know that feeling