Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Om saken går att prata om på ett vettigt sätt, kvittar det för mig vem som betalar.Jag har - med ett undantag då - varken mötts av protester eller ovationer. Däremot har jag mött en del män som tyckt det varit positivt att de fått ta notan utan diskussion. Jag har inte analyserat varför dock, men av någon anledning har de uppskattat det.
Jag tänker tvärtom. Det är självklart för mig att mannen bjuder om vi knappt känner varandra. Är vi ihop kan vi turas om och köpa presenter åt båda hållen. I början vill jag bli limmad på och det ordentligt. När jag sen ger tillbaka innebär det att jag är beredd på nästa steg.
Jag är trots denna gamla mossiga inställning alltid den som servar minst i mina relationer. Vill bli uppvaktad. Med att bjudas och få hemmet skött och all möjlig service när vi väl är tillsammans. Är odräglig men medveten och öppen med det. Kvinnogris kanske.
En form av teater tror jag. Jag vet ju att jag oftast har bäst ekonomi av oss egentligen och är självständig så det är nån form av relationslek.
Om saken går att prata om på ett vettigt sätt, kvittar det för mig vem som betalar.
Om det var omöjligt att prata om, är personen inget för mig.
Dock, när vi inte känner varandra, är det för mig mest rimligt att var och en betalar för sig.
En man som "manligt" tar notan går fetbort.
Javisst. Det är inga problem för mig att andra tycker olika. Fast jag skulle ju inte bli ihop med en del av de andra, tex inte de som "manligt" vill betala. Än värre vore dock någon som "manligt" ville betala, och som också avfärdade varje diskussion om det, tex genom att tycka att jag överanalyserade eller tjatade.Och jag håller inte med om de sista två punkterna. Och där får man nog nöja sig, om att inte vara ense/ha olika smak.
Javisst. Det är inga problem för mig att andra tycker olika. Fast jag skulle ju inte bli ihop med en del av de andra, tex inte de som "manligt" vill betala. Än värre vore dock någon som "manligt" ville betala, och som också avfärdade varje diskussion om det, tex genom att tycka att jag överanalyserade eller tjatade.
Om jag orkar, så ser jag också goda skäl att problematisera könsstereotypa relationsmönster. Och det förvånar mig lite när andra inte gör det. Vill man organisera sina relationer så, så blir det ju inte med mig man organiserar dem, helt enkelt.
Jag ser det alltså som något mer än "smak". Att någon betalar notan för att vara gentleman, är en annan sak än om någon har en helt hopplöst ful jacka.
Men fy. Varför vill du ha en så obalanserad relation?Jag tänker tvärtom. Det är självklart för mig att mannen bjuder om vi knappt känner varandra. Är vi ihop kan vi turas om och köpa presenter åt båda hållen. I början vill jag bli limmad på och det ordentligt. När jag sen ger tillbaka innebär det att jag är beredd på nästa steg.
Jag är trots denna gamla mossiga inställning alltid den som servar minst i mina relationer. Vill bli uppvaktad. Med att bjudas och få hemmet skött och all möjlig service när vi väl är tillsammans. Är odräglig men medveten och öppen med det. Kvinnogris kanske.
En form av teater tror jag. Jag vet ju att jag oftast har bäst ekonomi av oss egentligen och är självständig så det är nån form av relationslek.
Problematisera tycker jag är en sak, och det är jag helt för.
Jag hade ringt och pratat med honom, sagt som det va.Hur gör ni när ni inte vill träffa personen mer?
Bokar ni in en dejt och berättar det live eller slänger ni iväg ett sms?
Detta är en person jag sett kanske 10 gånger.
Känner mig elak, för det känns som att jag träffats för många gånger och innerst inne vetat hur det kommer sluta. Men hade verkligen velat att det skulle utvecklas till något mer för mig vilket det inte verkar göra![]()
Hur gör ni när ni inte vill träffa personen mer?
Bokar ni in en dejt och berättar det live eller slänger ni iväg ett sms?
Detta är en person jag sett kanske 10 gånger.
Känner mig elak, för det känns som att jag träffats för många gånger och innerst inne vetat hur det kommer sluta. Men hade verkligen velat att det skulle utvecklas till något mer för mig vilket det inte verkar göra![]()
@Myblackcat om jag skrivit att jag ville träffas igen, fått en smiley tillbaka och förväntades ta det som en diss - då hade jag blivit jäkla irriterad. Varför inte bara säga som det är, Nej, jag är inte intresserad av mer?
Låter bra! Då kan du ju bara släppa det sedan.Hade han skrivit det som en fråga hade jag varit tvungen att svara att vi inte klickade.
Jag har fått olika svar från killar när jag skrivit till dem efter en dejt, att jag tyckte de va söta eller något. De som svarat med smileys eller typ tack har jag tagit som dissar och det har stämt.
Men det är klart att det bästa är att vara rak. Den här killen har ju uppenbarligen inte uppfattat mitt ointresse generellt. Ska nog tvinga mig själv att skicka iväg ett sms nu så jag får det gjort.
Ja, jag hade tänkt.Låter bra! Då kan du ju bara släppa det sedan.
Men alltså, att använda smiley som en diss .. jag skulle bli vansinnnig om jag tagit första steget till att ses igen och sedan bara fick en jävla smiley. Arrgh!
Jag hade nog fattat att det var en diss. Men en väldigt feg sådan.Ja, jag hade tänkt.
Vilket jävla pucko, vad meeeenar han.![]()
![]()
Jag hade inte heller skrivit igen, jag hade tyckt han va en fjant. ( och att jag va dissad)Jag hade nog fattat att det var en diss. Men en väldigt feg sådan.