Sonen som nu är 25 blev tillsammans med sin några år yngre (numera) fästmö för sisådär 8-9 år sen och nu har de varit sambos några år och väntar sitt första barn *pepp pepp*Tack för pepp!![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Sonen som nu är 25 blev tillsammans med sin några år yngre (numera) fästmö för sisådär 8-9 år sen och nu har de varit sambos några år och väntar sitt första barn *pepp pepp*Tack för pepp!![]()
Gud vad kul, grattis till honom!Sonen som nu är 25 blev tillsammans med sin några år yngre (numera) fästmö för sisådär 8-9 år sen och nu har de varit sambos några år och väntar sitt första barn *pepp pepp*![]()
Ja, det är jättekul och jag kommer vara både mormor och farmor innan jag fyllt 45Gud vad kul, grattis till honom!
Sen när han istället är sockersöt och beter sig som en 25 åring, så går min hjärna lite bananas...
Åh vad jag känner igen det därNär man inte når fram.
Jag avpolletterade en kik-kontakt för att han tjatade så. Jag sa till men det fortsatte. Då sa jag ifrån, tack och hej liksom.
Han fortsatte skicka meddelanden, att han inte menat att tjata osv. Jag upprepade mig en gång och slutade sen svara. Meddelandena fortsatte. Jag raderade oläst och svarade inte. De fortsatte, ett var fjärde - femte dag. Får också via gemensam ytlig bekant höra att personen jag slutat svara frågat bekanten om jag pratar med hen . Wtf liksom. Nåja. Jag fortsatte ignorera men läste nu meddelandena.
Varit tyst iaf en vecka så tänkte att nu, nu trillade poletten ner.
Nä. Idag:
"Hej där. Vad händer hos dig? Kan vi höras något? Fortfarande lika nyfiken på dig..."
Jag svarade nu. Ett längre "vad är det du inte förstår?"-svar. Jag sa ifrån pga tjat, och han - tjatar...
Jag börjar bli jävligt desillusionerad...
Ja, det är jättekul och jag kommer vara både mormor och farmor innan jag fyllt 45
Sockersöta män som får hjärnan att gåbananas
SKA man haffa
![]()
Äh, om några år så är han ju 22år gammalHar fortsatt skriva med 98an.
Han är så himla vettig, respekterar mig och det jag säger, är intressant att diskutera med och söt som socker
Men det finns tanke som skaver lite sådär i bakhuvudet ibland. Han är så vitt som jag förstår född sent på året, dvs. nästan 1,5 år yngre än mig. Och alltså...1,5 år i den här åldern...Det känns så "mycket" på något sätt. Jag menar, han går ju fortfarande på gymnasietSärskilt också för mig som nästan på allvar började tro att det inte fanns några vettiga under 22 (och knappt över heller).
Inte så att den tanken finns där hela tiden, absolut inte. Men den har legat och "skavt" lite någon gång sådär. Blir tokig på mig själv och min hjärna ibland![]()
Äh, om några år så är han ju 22år gammal(herregud, nu känner jag mig gammal...)
Det är väl kul att du träffat någon som kunnat få dig överraskad och som inte är som "alla andra" och som tvingar dig att tänka lite utanför dina ramar och dina tankar kring hur saker "ska" vara?
Jo, det är ju sant!
Att jag aldrig sett det på det sättet tidigare!Tack för intressant tankesätt! Nu ska jag bara banka in det i hjärnan också
![]()
Det är (som alltid) mycket lättare att säga till andra att tänka så än att faktiskt tänka så själv. Men ja, jag gillar att bli överraskad, åtminstone när det är att någon har trevligare personlighet än väntat
Sådant kan ju bli otroligt intressant! Om det nu är så att precis alla du träffat i en viss ålder har ett visst beteende du inte gillar och den här killen är på ett annat sätt, då kan det ju vara att han har någon otroligt intressant erfarenhet och/eller att andra spännande personlighetsdrag visar sig senare som hör ihop med det du först upptäckte.
Så ja, lägg mer fokus på att han överraskar dig positivt och mindre på hur han "borde" vara så blir det säkert jättebra. Det behöver ju inte heller bli så att ni gifter er och lever lyckliga ihop i 80 år bara för att ni trivs ihop nu. Skitsamma om ni delvis pga ålder utvecklas åt så olika håll att det inte är någon idé att hålla kontakten sedan, det är ju aldrig fel på att ha trevliga personer att umgås med en stund.
Jag tänkte under en lååång period att alla människor var idioter fram tills de bevisat motsatsen, så jag förstår ditt tänk kring 18åriga killarSå kloka ord!
Nej, exakt alla har väl inte varit skitstövlar, men den första synonymen till "kille, 18 år gammal" som kommer upp i mitt huvud är just "skitstövel". Vilket väl tyvärr säger en del
Jo, precis! Och jag uppfattar ingen av oss som "grav-seriösa", utan vi tar det lite som kommer och ser var det leder - vilket jag också uppskattar! Så det känns ju väldigt bra.![]()
Jag tänkte under en lååång period att alla människor var idioter fram tills de bevisat motsatsen, så jag förstår ditt tänk kring 18åriga killarDet är ett tänk som jag kommit ifrån helt utan att egentligen försöka, eller att ens se mitt tänk som problematiskt.
Att det alls ändrats har väl till stor del berott på att jag fått möjlighet att se många positiva sidor av många människor (inte minst här på buke!) och börjat tänka att varje person jag möter inte behöver vara en del av en livslång relation (oavsett "status" på relationen). Tänker jag att vissa personer är bra att prata hund med, vissa är trevliga som träningskompisar, några är trevliga att diskutera teknikprylar med osv och att det är helt ok att vissa personer bara är en del av mitt liv i en vecka eller bara någon jag pratar med vid ett enda tillfälle... Det är lättare att vara positivt inställd till andra då! Sedan, ju mer positivt inställd jag blivit till andra, desto lättare är det att hitta ännu fler bra människor. De problem som finns med den traditionella mansrollen försvinner visserligen inte för det, men det är ju bra att kunna lägga märke till när någon ny kontakt råkar ha vett nog att stå en bit ifrån den rollen![]()
Nattens raggningsreplik:
"söt .."
Personen visar sig sedan snabbt ha inte allt för trevlig människosyn och skriver galet slarvigt hela tiden.
---------
Och under tiden jag skrev här så kom det mer från den där mannen!
"tänkte bara säga, jävla söt =P ... jag tänkte att vi kanske kan bli tillsammans och flytta till en hemsökt herrgård och om jag vaknar av nå ljud så kommer jag väcka dig så du kan gå och titta efter medans jag gömmer mig under täcket haha ;P"
När man inte når fram.
Jag avpolletterade en kik-kontakt för att han tjatade så. Jag sa till men det fortsatte. Då sa jag ifrån, tack och hej liksom.
Han fortsatte skicka meddelanden, att han inte menat att tjata osv. Jag upprepade mig en gång och slutade sen svara. Meddelandena fortsatte. Jag raderade oläst och svarade inte. De fortsatte, ett var fjärde - femte dag. Får också via gemensam ytlig bekant höra att personen jag slutat svara frågat bekanten om jag pratar med hen . Wtf liksom. Nåja. Jag fortsatte ignorera men läste nu meddelandena.
Varit tyst iaf en vecka så tänkte att nu, nu trillade poletten ner.
Nä. Idag:
"Hej där. Vad händer hos dig? Kan vi höras något? Fortfarande lika nyfiken på dig..."
Jag svarade nu. Ett längre "vad är det du inte förstår?"-svar. Jag sa ifrån pga tjat, och han - tjatar...
Jag börjar bli jävligt desillusionerad...
@Alexandra_W: Förstår att det inte är roligt men
Jag tror det går under: "Kan inte ta en hint även om den levereras medelst slägga"![]()
Det känns som vissa forumanvändare i stilen. Nån säger åt dem att tagga ner/sluta vara spydig mm och det enda det ger är att människan måste svara på de inläggen. Och sen är cirkeln igångMen för i... Jag skrev ett rätt vasst "vad fan är det du inte förstår", att jag inte var intresserad och varför, som sagt. Att jag inte var intresserad för han tjatade, blev tillsagd, fortsatte tjata och sen genom alla sina meddelanden tjatar ÄNNU mer.
Responsen:
"Jag sa förlåt för att jag den gången frågade en gång för mycket om träff. Varför gör det mig ointressant? Jag trodde bara att du visste mer om möjlighet att träffas eftersom det var en måndag och du var på utbildningen. Ursäkta ogen om jag tog fel."
En stund senare, jag har klippt bort vissa delar för avidentifiering. Det var alltså ännu längre
"Vi är alla olika. Kände väl att då att det var jag som skulle samordna det för att det skulle bli något av det. Därav frågan om träff. Vi hade ju bra snack innan. Varför inte fortsätta på det? Varför vara så arg för att jag råkade fråga en gång för mycket om träff? Jag erkänner att du hade sagt innan att du skulle höra av dig när du visste. Visst, tjat är inte kul men att kunna glömma bortse från små fel och ge folk en andra chans är väl en bra egenskap? Eftersom det verkar småsvårt med träff kan vi ju bara ta det när det passar. Ursäkta om jag stressade fram det förut. Jag känner inte dig. Trodde väl det skulle vara enklare. Kan vi fortsätta snacka?Ha en bra dag."
![]()
Det känns som vissa forumanvändare i stilen. Nån säger åt dem att tagga ner/sluta vara spydig mm och det enda det ger är att människan måste svara på de inläggen. Och sen är cirkeln igång.
Han kanske vill framstå som obstinat![]()