Jag är så förbannad efter gårdagens släktträff att jag knappt vet vart jag ska ta vägen... :'(
En familj på min mans sida ska köpa hund. Redan där börjar jag skruva på mig då mamman och pappan är rätt speciella. Det finns tre barn, den äldsta sex och den yngsta bebis. Dessa barn i princip bor (läs dumpas) hos urgammal släkting då föräldrarna är mycket upptagna alt har ingen lust att umgås med ungarna. Fler djur finns, samtliga i princip helt nonchalerade och ofta omhändertagna av samma gamla släkting. De hade en hund av sällskapsras innan barnen kom som togs bort pga lynnesfel. Tror aldrig jag såg dem göra nåt annat än skrika på denna hund.
Nu hämtar de en valp i jul. Mamman säger sig tydligen givit efter för sexåringens tjat (tror dock inte denna faktiskt underbara unge tjatat om hund, har aldrig hört det). Så vad gör de?
Köper en BC från valllinjer. De bor ju landet. Hunden blir sexåringens ansvar. Troligen hens fel när de får skjuta den också.
Jag blir bara så ledsen. Helt oemottagliga för all logik.
En familj på min mans sida ska köpa hund. Redan där börjar jag skruva på mig då mamman och pappan är rätt speciella. Det finns tre barn, den äldsta sex och den yngsta bebis. Dessa barn i princip bor (läs dumpas) hos urgammal släkting då föräldrarna är mycket upptagna alt har ingen lust att umgås med ungarna. Fler djur finns, samtliga i princip helt nonchalerade och ofta omhändertagna av samma gamla släkting. De hade en hund av sällskapsras innan barnen kom som togs bort pga lynnesfel. Tror aldrig jag såg dem göra nåt annat än skrika på denna hund.
Nu hämtar de en valp i jul. Mamman säger sig tydligen givit efter för sexåringens tjat (tror dock inte denna faktiskt underbara unge tjatat om hund, har aldrig hört det). Så vad gör de?
Köper en BC från valllinjer. De bor ju landet. Hunden blir sexåringens ansvar. Troligen hens fel när de får skjuta den också.
Jag blir bara så ledsen. Helt oemottagliga för all logik.