Hur mycket "återhämtning" behöver man?

Jag jobbar på kontor så rent fysiskt är det ganska lugnt, men mitt yrke kräver väldigt mycket kreativitet - vilket ofta inte "kostar" så mycket, men ibland kan vara helt ruinerande och som gör mig utmattad. Jag kan inte leverera 100 % om inte jag får väldigt regelbunden återhämtning och jag kan inte prestera och vara kreativ om jag inte är utvilad, till exempel.

Jag skulle säkert kunna jobba några år utan sammanhängande semesterveckor, för mig är det viktigare att i stället få ett visst antal återhämtningstimmar PER DYGN. :o

(Jag brukar förresten dela upp min semester i 1+2+1 eller 1+3 veckor, det ger mig mer ro och kropp och sinne.)
 
Jag tror det hänger på vilken återhämtningar man har möjlighet till i vardagen och personligheten. Efter många års full fart med flera jobb åkte jag på semester (med barn) på ett all inclusive. 4 dagar total stillhet, sov 12 timmar och låg resten vid poolen behövdes. Sen kunde jag börja koncentrera mig på att läsa böcker. Min sambo idag får spel av att ligga vid poolen och vill åka på utflykter om vi åker iväg, något jag inte alls har behov av utan behöver mer "var still och tänk inte".

När hjärnan varit helt slut, så pass att jag inte klarar av vardagliga saker, då krävs total tystnad och stillhet, inte ens TV eller radio får vara på, datorn står avstängd, jag bara sitter och "är".

Att bara tro att det är kroppen som behöver återhämtning blir tokigt, hjärnan behöver absolut återhämtning och på vilket sätt beror på vem det är och vad den gör i vanliga fall.
 
Jag sitter på ett kontor hela dagarna och behöver definitivt lång återhämtning för att kunna gå ner i varv. Ibland räcker helgen inte riktigt till. Jag jobbar som socialsekreterare och de kan vara hektiskt och stressigt, med lagstadgad tidspress, man får ta del av många människoöden och ibland även göra stora ingrepp i andra människors liv. Så självklart man man bli utmattad av att "bara" jobba med huvudet.

Min dröm är att få ha sju veckors semester på raken. Jag har haft fyra de senaste åren och hinner långt ifrån allt om jag känner att jag behöver göra för att gå ner i varv och ta tillvara på sommaren för att orka med vinterhalvåret, och den hemska tid som börjar idag.
 
(Jag brukar förresten dela upp min semester i 1+2+1 eller 1+3 veckor, det ger mig mer ro och kropp och sinne.)
Ja jag har ju haft perioder av många år i sträck utan någon sammanhängande betald ledighet alls. Först säkert 5-6 år av olika vikariat och timvik och lite arbetslöshet varvat vilket var mycket stressande eftersom jag aldrig kunde KÄNNA mig ledig även om jag just då inte var uppbokad. När som helst,dygnet runt kunde telefonen ringa och inte kunde man säga nej.
Sen hade jag fem år där jag pluggade på högskolan och jobbade hela sommaren undantaget någon vecka eller så.

Nu efter 5-6 år med kontorstid och betald semester, i samma yrke som Görel, så har jag kommit fram till att det som passar bäst för mig är att dela upp ledigheten på 1 vecka i på senvåren 3 veckor på sommaren och 1vecka i november.
Egentligen så skulle jag behöva ytterligare 1 vecka så jag får några dagar till vår/höst.
Jag längtar verkligen efter att bli 40 och få en vecka till!!
Däremot vill jag för allt i världen inte ha en för lång tid HEMMA på ledighet. 4 veckor i sträck hemma hade känts galet bortkastade. 2 dagar av "göra ingenting" är illa nog.
Min lägenhet ser jag nog av under jobbveckorna när jag ändå inte orkar göra något annat efter jobbet.

Till skillnad från Görel med samma yrke, så vill jag istället bryta året och få regelbunda pauser.
 
Senast ändrad:
Min dröm är att få ha sju veckors semester på raken. Jag har haft fyra de senaste åren och hinner långt ifrån allt om jag känner att jag behöver göra för att gå ner i varv och ta tillvara på sommaren för att orka med vinterhalvåret, och den hemska tid som börjar idag.

Jag brukar dela upp min semester, beroende på att det är vårt och höst som jag vill vara i Grekland. I år hade jag 2 veckor i maj/juni och 4 i september. När jag haft komp och sparad semester har jag även rest på vintern.

Ju längre, desto bättre säger jag. Jag förstår din dröm om 7 veckor. En gång var jag i Grekland 9 veckor i sträck, det var gudomligt. Men då var jag också totalt utarbetad. Jag kom hem i början av juli, jobbade till september då jag åkte iväg 2 veckor igen. Efter hemkomsten jobbade jag i några månader, sedan gick jag i väggen. Återhämtningen hade alltså inte räckt. Fast utmattningsdepression är ju en sjukdom, inte "normalt utarbetad".
 
Behöver man semester ? Mjaa, skulle vilja säga att de flesta behöver återhämtning. Lantbrukare (med el. utan mjölkkor) har en viss rytm, förr en god middag på bordet vid 12 och umgänge med grannar och lite prat här och var under dagen. Bundna men fria ändå, mycket ute och så länge kroppen höll starka och vältränade men saknade ibland intellektuell stimulans (vissa satt o sitter ting, är med i lokalpolitiken och fixar det på så sätt). På ett adm. arbete kommer du ofta inte ut ens på lunch, många pendlar långt och arbetar mot deadlines, med lektioner i stökiga skolor eller uppdrag som ger psykisk stress och otränade ryggar!! Det är snarare vår obalanserade tillvaro ger problem. För mycket och för lite skämmer allt. ( :) Nu ska jag ut och mocka)
 
Nu surfar jag via hopplös uppkoppling så orkar inte leta reda på källan, men minns att vi läste för ett tag sedan att när man mäter stressnivåerna i kroppen på folk så är de i regel tillbaka på "standardnivå" (är ju individuellt för olika människor) för ens arbetsplats redan efter en viss tid tillbaka på jobbet (tror det kan ha varit 6 dagar?? gissar) oavsett hur länge man varit ledig. Med det i bakhuvudet borde flera ledigheter vara klart bättre än en lång/år.

Själv känner jag att efter en vecka ledigt börjar jag komma ner i varv, drömmer mer som jag minns, kan läsa, osv. Första veckan är det fortfarande mentalt ekorrhjul i viss mån. Jag hör till dem som gärna gör extremt lite på semestern om jag reser bort, och jag mår bra av att resa bort och byta miljö helt, som att åka på solsemester. Det är mycket lättare att slappna av då och det går snabbare än hemma. Fysiskt är jag ju utvilad på något dygn i regel, men det är hjärnan som behöver stänga av vissa delar och bara vara.
 
OK.
Samstämmigheten verkar vara stor att man behöver vila huvudet längre perioder för att orka. Det är en lite ny tanke för mig. Kanske sprungen ur min barndoms ideal om att man ska arbeta - underförstått med kroppen - för att ha rätt att äta. ("den som inte arbetar ska inte äta eller ens dricka rent vatten" ofta citerat från min fars farmor).
Att prata eller tänka är ju inget "riktigt" arbete... Arbete producerar något konkret man kan ta på.
alltså - jag fattar att det är fel men det verkar sitta djupare än jag begripit.

Plats för återhämtning är olika för olika personer också. Tanken på hav gör mig lätt panikslagen. Jag AVSKYR havet. Det gör mig rädd och modstulen. Ett slukhål av vatten där man kan försvinna. Och solar gör man om man tvingas till det. Förfärlig sysselsättning som ger mig ångest.:D
Tror jag varit nån form av djur i skogen i tidigare liv. ;) Djup granskog gör mig lycklig och rofylld. Ett par timmars vandring i höstlig granskog :love:
 
Det är det nog. Men det var poetiskt skrivet!
Här har du bougainvillean på mitt boende på en av mina favoritöar.

PJacfQA.jpg   shared via imgapp for iOS


Jag bor högst upp så jag ser den från ovan också :) Lite skumt ljus men havet var fantastiskt den dagen.

8BYGYD9.jpg   shared via imgapp for iOS
 
Hu!! Seriöst skulle jag vantrivas enormt där.

En sådan här plats alldeles utanför knuten däremot...:love:
granskog.jpg
Det var det jag menade i mitt svar till dig. Hade dina kollegor suttit på en sten i skogen i en vecka så hade det varit toppen för dig. Men nu har de "inte gjort ett skapandes grand. Bara vilat, solat och druckit drinkar." Och det skaver så till den milda grad för dig att du måste starta en tråd om det. "Behöver människan verkligen den typen av återhämtning eller är det bara - gud förbjude! - ren lättja ;)"

Det kanske är dags för dig att göra dig fri från din farmors skruvade ideal? Inte minst för att semester är något man tjänar ihop till. Man har rätt till den i proportion till hur mycket man arbetar. Och allt arbete är inte kroppsarbete. Tvärtom är det mesta arbetet idag inte det.

Jag la upp ett par bilder som svar till @Hyacinth från ett ställe som är bland det vackraste jag vet. Och du måste genast tala om hemskt du tycker att det är. Tack så mycket.
 
OK.
Samstämmigheten verkar vara stor att man behöver vila huvudet längre perioder för att orka. Det är en lite ny tanke för mig. Kanske sprungen ur min barndoms ideal om att man ska arbeta - underförstått med kroppen - för att ha rätt att äta. ("den som inte arbetar ska inte äta eller ens dricka rent vatten" ofta citerat från min fars farmor).
Att prata eller tänka är ju inget "riktigt" arbete... Arbete producerar något konkret man kan ta på.
alltså - jag fattar att det är fel men det verkar sitta djupare än
En del inlägg du skriver på Buke känns så himla sorgliga. Jag är övertygad om att du gör ett enormt arbete. Även om det inte känns i dina muskler.
Jag vill liksom bara ruska tag i dig och ryta " Tanten är värd bättre"...
 
Här har du bougainvillean på mitt boende på en av mina favoritöar.

PJacfQA.jpg   shared via imgapp for iOS


Jag bor högst upp så jag ser den från ovan också :) Lite skumt ljus men havet var fantastiskt den dagen.

8BYGYD9.jpg   shared via imgapp for iOS
Men GUD! Den utsikten!!
Jag fick för några år sedan låna ett hus högt uppe på en klippa på Dånö, nordvästra Åland. Helt enskilt, högst upp, med bara havet och några små öar utanför de stora fönstren, långt där nedanför. Jag kunde sitta där i timmar och bara se hur havet ständigt förändrades allt eftersom dagen gick. Ibland gick vi promenader längs nån stenig strand där nere. Det var allt. Jag tror den vistelsen räddade livet på mig under en otroligt stressig och jobbig tid. Utsikten på bilden här ger mig lite samma känsla. Helt underbar. Men du lär väl knappast avslöja vilket hotell det är...?
 
Men GUD! Den utsikten!!
Jag fick för några år sedan låna ett hus högt uppe på en klippa på Dånö, nordvästra Åland. Helt enskilt, högst upp, med bara havet och några små öar utanför de stora fönstren, långt där nedanför. Jag kunde sitta där i timmar och bara se hur havet ständigt förändrades allt eftersom dagen gick. Ibland gick vi promenader längs nån stenig strand där nere. Det var allt. Jag tror den vistelsen räddade livet på mig under en otroligt stressig och jobbig tid. Utsikten på bilden här ger mig lite samma känsla. Helt underbar. Men du lär väl knappast avslöja vilket hotell det är...?
Jag är helt galen i havsutsikter! Och just det stället (Annas studios på Tilos) har den bästa jag vet. Jag kan ha typ 150 bilder bara från balkongen när jag kommer hem därifrån, för jag tycker hela tiden att havet ser annorlunda ut än förra gången jag tog bild. Och det gör det ju också, precis som du säger. :)
 
Det var det jag menade i mitt svar till dig. Hade dina kollegor suttit på en sten i skogen i en vecka så hade det varit toppen för dig. Men nu har de "inte gjort ett skapandes grand. Bara vilat, solat och druckit drinkar." Och det skaver så till den milda grad för dig att du måste starta en tråd om det. "Behöver människan verkligen den typen av återhämtning eller är det bara - gud förbjude! - ren lättja ;)"
.
Trodde vi hade lämnat det där? Du har redan kommenterat det och jag har svarat.
JA man får och SKA vara lättjefull. Det är ju en av livets njutningar. Det handlar om ifall man BEHÖVER det.
Uttrycker jag mig verkligen så dåligt???

Nej det är inte kollegornas lättja jag funderar över!
Det bottnar mer i att jag själv är så trött. Att jag har människor omkring mig som aldrig är trötta. Att jag möter människor som kan gå runt i pensionärstillvaro och inte göra ett enda skapandes grand efter ett yrkesliv och "trivas som fisken i vattnet". Medan andra sysselsätta sig veckans alla dagar och inte verkar behöva vara lediga mer än någon dag då och då.

Funderingarna är runt fenomenet. Hur mycket återhämtning behöver man. Är det enbart individuellt?
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 669
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 306
Senast: Blyger
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 191
Senast: lundsbo
·
Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 927

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp