Hur mycket "återhämtning" behöver man?

Trodde vi hade lämnat det där? Du har redan kommenterat det och jag har svarat.
JA man får och SKA vara lättjefull. Det är ju en av livets njutningar. Det handlar om ifall man BEHÖVER det.
Uttrycker jag mig verkligen så dåligt???

Nej det är inte kollegornas lättja jag funderar över!
Det bottnar mer i att jag själv är så trött. Att jag har människor omkring mig som aldrig är trötta. Att jag möter människor som kan gå runt i pensionärstillvaro och inte göra ett enda skapandes grand efter ett yrkesliv och "trivas som fisken i vattnet". Medan andra sysselsätta sig veckans alla dagar och inte verkar behöva vara lediga mer än någon dag då och då.

Funderingarna är runt fenomenet. Hur mycket återhämtning behöver man. Är det enbart individuellt?
Om du själv är så trött så är det väl uppenbart att du borde pröva på t ex lite lättja?
 
Eller göra något du älskar att göra. Gå promenader, läsa böcker och dra ner på långa sega möten om det går. Arbetar man heltid och sedan sitter i politiska möten på kvällarna och ordentligt läser in tjocka luntor med ärenden så blir man seeeg! Dags att göra något annat !
 
Jag googlar, men hittar inget just nu. Men såvitt jag minns finns det forskning som talar för att man bör förlägga sin semester på minst 3 veckor i sträck för att få tillräcklig vila/återhämning från jobbet.
 
Funderingarna är runt fenomenet. Hur mycket återhämtning behöver man. Är det enbart individuellt?

Givetvis är det individuellt, som allt annat. Men den stora skillnaden är nog hur man återhämtar sig. Jag driver tex ett företag vid sidan om mitt (stundtals väldigt stressiga) heltidsjobb. Hur kan jag göra det, när jag är så trött att jag inte klarar av att ta av mig ytterkläderna vissa dagar efter jobbet? Jo, det fysiska arbetet i det egna företaget (med egen planerad tid) är ett totalt break från ständiga möten, resor, beslut och leveranser. Jag kan planera upplägget så att jag jobbar när jag har energi för det, och jag jobbar tillsammans med min partner och ett par nära vänner. Alla i konstellationen köper att en person säger nej, även med kort varsel, när det inte passar, vilket man sällan har samma frihet att göra på min arbetsplats. (Jag planerar min tid och mina uppgifter där också, men jag kan inte ensam bestämma när det passar att lägga en stor konferens eller eller när en tung rapport behöver vara färdig.)

För min kollega hade min återhämtning varit utmattande, men hen kan å andra sidan samla en del energi i det som har potential att dränera mig; att vara ständigt omgiven av människor och interaktion med väldigt många varje dag.

Min återhämtning kräver ibland att jag har stillhet så att hjärnan hinner ikapp. Natur, en bok, oplanerade dagar. Min partner kan inte återhämta sig i stillhet, utan behöver få "göra något" (välrenoverat hem är resultatet...) men även det efter egen planering och utan fasta deadlines eller krav.
 
Jag googlar, men hittar inget just nu. Men såvitt jag minns finns det forskning som talar för att man bör förlägga sin semester på minst 3 veckor i sträck för att få tillräcklig vila/återhämning från jobbet.

Fast det måste nog i stor utsträckning bero på hur fort man klarar att koppla bort jobbet.

Jag har de senaste åren helt valt bort sammanhängande sommarsemester och har mycket bättre ork året-om nu. Man kunde tänka sig att den växande åldern skulle haft annan effekt. Det är inget fel på längre sammanhängande ledighet, men det gör ju att semesterdagarna tar slut i ett nafs!

Jag sprider mina 30 dagar ganska jämnt över året, nån vecka i februari, nån vecka i april, några majdagar, nån vecka på sommaren + några spontana utflyktsdagar, en långweekend i september, en härlig oktobervecka, en skön novemberhelg på spa, långweekend i början av december och lite extra jul- och nyårsledigt.

För mig fungerar det kalas. Aldrig mer än en dryg månad till nästa sköna semester. Koppla bort kontorsjobbet sker på en halvdag för mig, nu när jag hittat bra tekniska lösningar för det.
 
Sådan skog är jag beroende av. Helt skogsberoende. Med hund.

Samma här - fast med häst! Eller kanske skulle jag säga naturberoende - för det kan vara åkrar, ängar eller en skärgårdsö också! Jag blir mer stressad om jag inte är ute i naturen en längre stund varje dag - oavsett årstid. Har mycket, mycket svårare att varva ner inomhus. Under ett antal år har vi haft förmånen att få låna en stuga på en ö längst ut i Luleå skärgård, med Finland som närmsta granne österut. Utan el, inget rinnande vatten, utedass borta i skogen... OERHÖRT effektiv avkoppling och världens bästa sätt att inleda semestern för att verkligen komma ner i varv! Fem dygn i sträck brukar vi stanna, för det är så länge vi brukar klara maten utan tillgång till kylskåp. Annars skulle jag gärna stanna några dagar till!
 
Jag vill skilja på fysisk och psykisk återhämtning, inte för att det ena är viktigare än det andra utan för att man kan få fysisk återhämtning när man gör något psykiskt påfrestande och vice versa.
Jag tror att längre sammanhållen semester, eller snarare tid borta från jobbet, är betydligt mer ofrånkomligt nödvändigt om man har ett fysiskt jobb. Kroppen behöver sammanhållen fysisk vila för att läka ut de skador och förslitningar man får av ett fysiskt jobb, och för att kunna läka ut helt så får skador/förslitningar inte hinna bli för stora. Alltså är det viktigt att regelbundet vila upp sig. Det är ungefär samma för alla, de individuella variationerna är inte så jättestora.
När det gäller psykisk vila är de individuella skillnaderna betydligt större. Där kan det fungera lika bra att vara ledig varannan fredag som att ta 4 veckors sammanhållen semester. Psykisk vila är mycket mer individuellt och svårdefinierat. För att vila psyket behöver man ju tänka till och hitta något sätt som verkligen ger återhämtning. Fysisk vila handlar ju mer konkret om att inte anstränga kroppen.
 
För att vila psyket behöver man ju tänka till och hitta något sätt som verkligen ger återhämtning. Fysisk vila handlar ju mer konkret om att inte anstränga kroppen.
Kanske ligger där en av nycklarna till att jag orkade mer när jag hade hästar?

Det är helt omöjligt att sitta och rida dressyr och tänka på något annat. Man måste vara totalt och 100% i nuet. Så en till två timmar varje kväll med totalt fokus på något helt annat än det jag hade runt mig.

Nu tänker jag på jobbet stup i ett. När jag har mina långa ensamma helger utan någon annan än mig själv att tala med så snurrar det massor av tankar om de människor jag har runt mig måndag-fredag. Vare sig jag vill eller inte.
 
@Lena Furberg här är mina balkongutsikter från två andra favoritöar, Sifnos och Amorgos.

9jcCyxK.jpg


WexP0zs.jpg   shared via imgapp for iOS


Fullständig vila för själen.
 
14853293_1141166522634824_281033627155335214_o.jpg
https://scontent-ams3-1.xx.fbcdn.net/t31.0-8/14856202_1141166449301498_1222298851650822896_o.jpg
https://scontent-ams3-1.xx.fbcdn.net/t31.0-8/14853293_1141166522634824_281033627155335214_o.jpg
Inget blått Medelhav men en utsikt som, igen, räddade mig ur ett galet snurrande hål av stress. Samma plats, olika tid på dygnet.
(Äsch. Hur får jag dem att synas som bilder och inte bara länkar??)
Underbar utsikt!

Du behöver klistra in länkarna i den lilla ikonen som ser ut som ett vykort.
 
Jag bor högst upp så jag ser den från ovan också :) Lite skumt ljus men havet var fantastiskt den dagen.

8BYGYD9.jpg   shared via imgapp for iOS

Jag har bott med nästan exakt samma utsikt när jag bodde på ett grannhotell. Det här är just den typ av återhämtning som jag behöver från mitt psykiskt påfrestande jobb. Jag har svårt att koppla bort jobbet på kvällar och helger och sover dessutom dåligt så borde väl egentligen ha 15 veckor semester per år för att känna mig helt återställd.

Jag älskar att åka på weekendresor och hitta på saker, men någon återhämtning är det tyvärr inte för mig.
 
Kanske ligger där en av nycklarna till att jag orkade mer när jag hade hästar?

Det är helt omöjligt att sitta och rida dressyr och tänka på något annat. Man måste vara totalt och 100% i nuet. Så en till två timmar varje kväll med totalt fokus på något helt annat än det jag hade runt mig.

Nu tänker jag på jobbet stup i ett. När jag har mina långa ensamma helger utan någon annan än mig själv att tala med så snurrar det massor av tankar om de människor jag har runt mig måndag-fredag. Vare sig jag vill eller inte.
Jag har samma problem. Det är därför jag behöver aktiviteter för att koppla av. Och gillar att resa bort.
 
Kanske ligger där en av nycklarna till att jag orkade mer när jag hade hästar?

Det är helt omöjligt att sitta och rida dressyr och tänka på något annat. Man måste vara totalt och 100% i nuet. Så en till två timmar varje kväll med totalt fokus på något helt annat än det jag hade runt mig.

Nu tänker jag på jobbet stup i ett. När jag har mina långa ensamma helger utan någon annan än mig själv att tala med så snurrar det massor av tankar om de människor jag har runt mig måndag-fredag. Vare sig jag vill eller inte.
Alltså, jag är också rätt likgiltig för grekiska utsikter, liksom för bilder från svensk skog, skogssjöar eller fjäll.

Men jag förmår ju se vad andra vill visa mig med sådana bilder.

Men om man är trött hela tiden och aldrig är riktigt ledig KAN det ju finnas ett samband. Och vara lite intressant att fundera på vad som vore bra ledighet för en själv.

Att det bästa skulle vara idogt arbete på den egna (fritids-/månskens)gården som ger det goda samvete endast hårt och produktivt arbete kan ge, har jag svårt att tro. Möjligen är det ångesthantering, men det är inte helt synonymt med avkoppling.
 
Nu tänker jag på jobbet stup i ett. När jag har mina långa ensamma helger utan någon annan än mig själv att tala med så snurrar det massor av tankar om de människor jag har runt mig måndag-fredag. Vare sig jag vill eller inte.

Det börjar låta som att din frågeställning inte alls är "hur mycket återhämtning behöver man", utan "hur mycket återhämtning behöver jag". Eller till och med "Är jag på väg mot väggen och behöver jag vara ledig för återhämtning?" (Svaret verkar tveklöst vara Ja).
 
Jag minns när jag var barn, och även som yngre tonåring, hur jag kunde vakna (när jag behagade) på morgonen, om sommaren ... och inte ha EN ANING om vad jag skulle göra den dagen! Inte på ett dåligt uttråkat sätt, alltså, utan helt enkelt att dagen låg helt öppen och fri. Jag klev upp, åt frukost - och sen var resten av dagen ett vitt papper, för att uttrycka mig lite simpelt. Öppet för precis vad som helst som jag kände för.

Idag skulle det aldrig någonsin hända. Jag trivs med mitt liv, verkligen, men den tanken slog mig nyligen att just det där att ha en hel dag (och mer!) där INGET var planerat, förutbestämt, eller krävdes av mig. Inget ansvar för något eller någon. Bara jag. Jag kunde öppna dörren och bara gå dit näsan pekade.

Idag känner jag att väldigt mycket vilar på mina axlar, ansvar stora som små, deadlines i MÄNGD, strukturer och måsten. Betala räkningar. Aktivera min hund. Mycket sånt som är roligt och berikande (ja, inte räkningarna då...) och som jag ALDRIG skulle vilja vara utan. Men ändå. Ju mer "sånt" man samlar på sig, desto mer stressad blir i varje fall jag. Även om jag lär mig metoder att hantera det. Just nu försöker jag sålla, säga nej, oftare.....
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 671
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 306
Senast: Blyger
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 191
Senast: lundsbo
·
Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 927

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp