Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

[Miloni]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Angående planera sysslor: Det är en av de saker vi bråkat om, att jag inte självmant gör saker. Jag har sagt att jag gärna hjälper till, skriv en lapp vad jag ska göra så gör jag det. Men då tycker mamma att det inte ska behövas skriva någon lapp, jag ska själv kunna veta vad som ska göras. Men det är inte så lätt att komma till ett hus där man själv inte bor längre, och veta vad som gjorts, vad som behöver göras.

Men det är inte så svårt att se vad som behöver göras, så är det ju med det mesta. Man måste ta lite egna initiativ och att skriva lappar tycker inte jag heller ska behövas. Man får ju se sej omkring lite och tänka vad det är som ska göras.

Hur svårt är det att se om saker och ting inte ligger där som ska, se om något är smutsigt eller liknande, då gör man nåt åt det. Är stallgolvet rörigt så sopa, ligger nåt på golvet så ta upp det, är det dammigt så dammsug/damma, är det disk framme så diska eller plocka undan. Hur svårt kan det vara liksom. Tycker det låter väldigt slappt av dej faktiskt och förstår att man blir irriterad.

Annars håller jag inte med dej alls och tycker inte om din syn på hästar, den är bara för sorglig och jag antar att du aldrig sett eller träffat en häst som verkligen gillar sitt liv och mår bra. Jag förmänskligar inte någon häst och jag har inte skrivit att dom rent tänker i ord att dom gillar sitt liv men dom känner det. Och det är inte att förmänskliga dom.

 

[SmizzSpeedy]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker helt tvärtom, hade ts tagit en häst från mig med löftet om sista hem så hade jag jagat ts med blåslampa om hon sålt den vidare.

Helt fördomsfullt så drar jag slutsatsen att detta handlar om hästar som inte har något större marknadsvärde och med den erfarenhet jag besitter ang. vandringspokaler så tar jag hellre bort en frisk häst än riskerar att de hamnar hos fel ägare.
Och ja, man kan hitta rätt ägare till en viss individ men vad sker om den ägaren t ex hamnar i ts sits och har inta samma känsla som ts, utan säljer vidare till nästa bra hem, som inte heller kan ha kvar hästen utan säljer den vidare... och tillslut så har hästen hamnat hos Lisa som varken kan/vill eller vet.

Håller med fullständigt!!!!!! Precis så tänkte jag med min gamla travhäst. Han blev ändå 11 år men kunde väl blivit äldre om jag lånat ut (gjorde det 1gg och fick tillbaka ett spjälstaket ) eller sålt (något jag lovat fd ägare att inte göra för hon tänkte som jag)

 

[Tussinussen]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

*KL*

Till alla som skäller på Grålly och hennes syn på hästar, jag har letat upp en gammal tråd där jag kom ihåg där hon skrev om sitt nordissto, så att ni förstår lite bättre. Detta är, enl vad jag förstår, den yngre hästen:

Jag köpte en häst förra året. Denna häst är väldigt, väldigt speciell.. Förra och förrförra ägarna också. Första ägaren var alkoholist. Förra ägarna var livrädda för den här hästen så den fick tillbringa all sin tid i en lerig hage med häst'kompisar' som trängde in den i ett hörn, den fick aldrig någon mat, osvosv. När jag fick hem hästen så fick ingen komma nära den. Hon gick iväg så fort någon närmade sig, så jag lät henne helt enkelt ta sin tid och själv bestämma när hon ville komma till mig. Jag satt i hagen, flera timmar om dagen och bara väntade på att hon skulle bli lite nyfiken.. Hon började så sakta att komma fram till mig, men tillät inte mig att hålla på med henne öht.

Grålly skrev att det tog ett år innan hon och hästen blev vänner.

Helt klart att denna häst inte ska säljas vidare.

Också klart att Grålly är en fantastisk hästmänniska, oavsett om hennes uppfattning om hästars existentiella förmåga inte faller alla i smaken. Gå inte så hårt åt henne, klart att detta är mycket besvärligt!

 

[Trani]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Helt klart att denna häst inte ska säljas vidare.

Varför? För att hästen har varit vanvårdad? Det behöver absolut inte betyda att ingen annan än Grålly kan hantera henne nu eller att hon inte kan må bra under någon annans omvårdnad än Grållys!

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Varför? För att hästen har varit vanvårdad? Det behöver absolut inte betyda att ingen annan än Grålly kan hantera henne nu eller att hon inte kan må bra under någon annans omvårdnad än Grållys!

Men vem har sagt att ingen annan klarar av den?
Med facit i handen så är det oftast ganska svårt att hitta rätt hem till hästar utan marknadsvärde och i många fall hamnar de hos människor som inte har tillräckligt med kunskap för att ta hand om en sån häst, de klarar inte av att utbilda den vidare och är hästen ingen lätt individ så är det ännu svårare att hitta rätt.

Jag personligen så resonerar jag som så att det är bättre att ta bort en sån häst än att sälja den och sen få höra att den sålts vidare... Bara läsa på blocket så är det ganska tydligt vad jag menar.
Annars kan jag dra en bunt storys om hästar jag kännt som sålts som ridhästar och det har inte blivit så bra i slutänden, trots att det varit trevliga o snälla hästar och köparna verkade nog så perfekta.

Å andra sidan så tror jag ju även på en fortsättning efter livet och att det värsta som kan hända är inte att man dör.

 

[Trani]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Visst jag håller med dig. Men jag anser också att ett hästliv har ett mycket stort värde och det är inte rätt att avsluta ett friskt sådant pga personliga relationsproblem.

Jag tycker heller inte att tidigare vanvård behöver innebära att hästen inte kan säljas, vilket Tussinussen implicerar.

 

[Tussinussen]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker heller inte att tidigare vanvård behöver innebära att hästen inte kan säljas, vilket Tussinussen implicerar.

"implicerar"? Läs. Grålly beskrev hur hon fick sitta i hagen i timmar för att hästen ens skulle våga sig fram till henne. Det är troligt att Grålly och hennes föräldrar är dom enda människorna som den här hästen litar på. Tycker ni verkligen att den ska ryckas upp och få börja om från början?

Jag hoppas också att Grålly lyckas lösa sin situation så hon slipper ta bort hästarna men jag har absolut förståelse för hennes tanke om att alternativet är just att ta bort, inte sälja.

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Visst jag håller med dig. Men jag anser också att ett hästliv har ett mycket stort värde och det är inte rätt att avsluta ett friskt sådant pga personliga relationsproblem.

Jag tycker heller inte att tidigare vanvård behöver innebära att hästen inte kan säljas, vilket Tussinussen implicerar.

Det är ju ganska svårt för oss, som aldrig träffat hästen, att avgöra hur "speciell" den är och vad den kräver av sin ägare.

Uppenbarligen upplever ts problemen tillräckligt stora och jobbiga för att överväga att ta bort hennes vänner, jag tror det betyder att det är förbannat jobbigt.

 

[Trani]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Precis, och jag menar att Tussinussen inte heller kan göra den bedömningen.

Visst att TS har det förbannat jobbigt, men är det hästarna eller föräldrarna som är förbannat jobbiga?

 

[Grålly]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Och har troligen olika värderingar. Men jag önskar dig och dina hästar lycka till, oavsett vad för beslut du tar!

Kanske även det. Tack!

Miloni: Stallet är alltid rent och prydligt när jag är hemma, så där sköter jag allt. Däremot hemma, är det dammigt dammsugar jag självklart, är det disk diskar jag osv., men t.ex. torka väggar, tak och sådant, det gör jag inte varenda helg. Vanlig städning, visst, men inte storstädning. Jag ger heller inte mat åt hundarna utan att någon skriver en lapp, eftersom de vanligtvis får det innan mamma och pappa åker och jobbar. Helt plöstligt en dag kan mamma vara sur för att hundarna inte fått mat, men det är helt omöjligt för mig att veta att de 1 gång av 10 jag är hemma inte har fått mat. Vissa saker får de berätta för mig, jag kan inte räkna ut allt själv. Precis som jag berättar vad jag vill ska göras med hästarna, om det är något. Jag förväntar mig inte bara att mamma och pappa ska göra det, det är ju omöjligt för de att veta, de är inga tankeläsare.

Du får tycka vad du vill om mig och min syn på hästar, och vill du dra den slutsatsen att jag aldrig sett en häst som trivs med livet så gör det. Jag kan tycka att du är snabb på att dra slutsatser, men du gör som du vill. Och kom inte och säg att du inte förmänskligat hästarna, läs dina egna inlägg och kom sen tillbaka. Men tack ändå för dina åsikter! Alltid får man något att fundera på.

Tussinussen: Oj, vilket gammalt inlägg.. Det där kommer jag inte ens ihåg! Tack så mycket för dina värmande ord.

Humelibumlan: Håller med dig, men det kanske har framkommit av mina andra inlägg..

 

[Grålly]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

"implicerar"? Läs. Grålly beskrev hur hon fick sitta i hagen i timmar för att hästen ens skulle våga sig fram till henne. Det är troligt att Grålly och hennes föräldrar är dom enda människorna som den här hästen litar på. Tycker ni verkligen att den ska ryckas upp och få börja om från början?

Jag hoppas också att Grålly lyckas lösa sin situation så hon slipper ta bort hästarna men jag har absolut förståelse för hennes tanke om att alternativet är just att ta bort, inte sälja.

Det är det jag inte vill utsätta henne för, att allt ska ryckas upp och hon måste vara med om allt igen. Nytt folk, nytt ställe, nej, det känns inte rätt någonstans i mig.

Tack för stödet.

 

[Humelibumlan]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Precis, och jag menar att Tussinussen inte heller kan göra den bedömningen.

Visst att TS har det förbannat jobbigt, men är det hästarna eller föräldrarna som är förbannat jobbiga?

Utesluter det ena det andra automatiskt?
Jag tror hela situationen är jobbig och ohållbar, att må dåligt över att åka hem och bråka, inte ha möjligheten att flytta hästarna närmare och det faktum att hästarna inte är särkillt eftertraktade på marknaden vilket gör det svårt att låna ut dem eller sälja dem.

 

[Tussinussen]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Precis, och jag menar att Tussinussen inte heller kan göra den bedömningen.

Jag gör inte den bedömningen, jag överlåter åt Grålly att göra den men det gör tydligen inte du.

 

[Miloni]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

ger heller inte mat åt hundarna utan att någon skriver en lapp, eftersom de vanligtvis får det innan mamma och pappa åker och jobbar. Helt plöstligt en dag kan mamma vara sur för att hundarna inte fått mat, men det är helt omöjligt för mig att veta att de 1 gång av 10 jag är hemma inte har fått mat.

Men är det verkligen så svårt att kanske för att undvika dessa missförstånd komma överens att du ger hundarna mat eller så gör du det inte. Då är ju det problemet löst, det är inte ett problem man tar bort friska hästar för. Desamma med annat, det är väl "bara" att komma överens och säga vad det är man ska göra och vad det är man inte ska göra. Fråga då på kvällen innan om du ska eller inte ska mata hundarna. Går det inte att kommunicera med dom så be om hjälp då så någon annan kan göra det, det är därför det finns psykologer och andra utbildade människor.

Du får tycka vad du vill om mig och min syn på hästar, och vill du dra den slutsatsen att jag aldrig sett en häst som trivs med livet så gör det. Jag kan tycka att du är snabb på att dra slutsatser, men du gör som du vill. Och kom inte och säg att du inte förmänskligat hästarna, läs dina egna inlägg och kom sen tillbaka.

På vilket sätt är det att förmänskliga hästen genom att säga att hästen känner en livsglädje? Att dom kan känna att dom gillar livet och föredrar livet framför döden? Jag har inte skrivit någonstans att dom står där i hagen och tänker med ord att "oj vad jag gillar att leva", det har jag inte skrivit, bara att dom kan känna att livet faktiskt är roligt och trivsamt.

 

[anni0001]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

men det är då mer rätt att skicka bort hästar till ett hem där TS inte har en aning om vad som kommer försiggå? Att de vandrar som pokaler runt runt? blir vanvårdade eftersom en av dem är mkt svårskodd?

TÄNK OM hästarna inte KAN hanteras av andra än TS och de närmaste i familjen?? Om det tagit henne ETT år att få förtroende så innebär detta att TS är en väldigt speciell människa - en av få - som har det tålamodet. En ny "ägare" kanske ger upp efter två månader och sen låter hästen förfalla alt lämnar bort den igen.

Hade jag varit TS hade jag avlivat hästarna framför att sälja eller lämna bort! Ingen häst lider av att dö! men de LIDER av att hamna hos fel folk och det låter som att dessa hästar varit med om tillräckligt i sina dagar.

TS - tips: familjerådgivning. Boka en tid och ta med dina föräldrar!

 

[Grålly]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Men är det verkligen så svårt att kanske för att undvika dessa missförstånd komma överens att du ger hundarna mat eller så gör du det inte. Då är ju det problemet löst, det är inte ett problem man tar bort friska hästar för. Desamma med annat, det är väl "bara" att komma överens och säga vad det är man ska göra och vad det är man inte ska göra. Fråga då på kvällen innan om du ska eller inte ska mata hundarna. Går det inte att kommunicera med dom så be om hjälp då så någon annan kan göra det, det är därför det finns psykologer och andra utbildade människor.


På vilket sätt är det att förmänskliga hästen genom att säga att hästen känner en livsglädje? Att dom kan känna att dom gillar livet och föredrar livet framför döden? Jag har inte skrivit någonstans att dom står där i hagen och tänker med ord att "oj vad jag gillar att leva", det har jag inte skrivit, bara att dom kan känna att livet faktiskt är roligt och trivsamt.

Jag kommer gärna överens om det, men de håller ju ingen del av något sådant avtal! Tycker att man som familj tillsammans ska jobba för att få allt att fungera, och varför kan man inte kommunicera med varandra? Varför kan de inte be mig ge mat åt hundarna om de vill att jag gör det? Jag kan inte göra allt för att den här familjen ska fungera, de får faktiskt göra sitt också. Så pass lite som jag är hemma kan jag omöjligt komma och veta vad som ska göras, det är ju alldeles för stort krav. Jag bor inte längre där, jag är inte involverad i hur de sköter allt och vilka rutiner de har.

Vi går inte till psykologer, familjen kan rasa ihop och gå sönder i tusen bitar innan något sådant händer. Så är det bara.

Du har sagt följande: "Min häst lever inte för fortplantning, han lever för kompisar och det roliga". Bara där har du ju förmänskligat honom. Och föredrar livet framför döden? Som sagt, de vet inte vad döden är. Och inte bara där, mycket annat av det du skriver är att förmänskliga. I mina ögon, vill säga.

 

[Stenmagi]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

De flesta här inne tycker att du gör fel om du avlivar dina hästar eftersom att det är två fullt friska hästar. Det är fel att ta bort ett friskt djur.

Du säger att du lovat förra ägaren till den gamla hästen att du inte får sälja den vidare men jag tror inte att denna personen vill att du ska avliva hästen för att du för tillfället har problem med dina föräldrar? Jag har mycket svårt att tro det, prata med förra ägaren och förklara läget. Kanske kan hon ta tillbaka hästen? I alla fall så länge, tills det ordnat till sig mellan dig och dina föräldrar?

Den andra hästen du har är bara 11 år gammal. Du har berättat att den haft ett litet taskigt förflutet men tro för den sakens skull att ingen annan än du och din familj kan hantera hästen. Det finns många duktiga hästmänniskor i vårt avlånga land som har god hand med lite speciella hästar. Jag har skrivit i ett tidigare inlägg att en NH-intresserad tjej eller kille hade kunnat vara intresserad av din häst. Låna ut den på foder eller sälj den. En sådan här ung och frisk häst avlivar man inte bara för att den kräver lite extra omsorg och förståelse. Det finns som sagt många med mycket god kunskap om sådana hästar som säkert mer än gärna hade gett din häst en chans.

En sak som jag hade gjort om jag sålde mina hästar var att skriva med i kontraktet att om de nya ägarna i framtiden av någon anledning vill sälja hästarna så skall tidigare ägare kontaktas och ha förköpsrätt. På så sätt har du rätt att köpa tillbaka dina hästar igen om de nya ägarna vill sälja. Då kan du försäkra dig om att de inte vandrar vidare.

Till sist, du måste lösa det här med dina föräldrar! Berätta för dom hur du mår och hur du tänker kring dina djur. Om det inte går att prata med dom, skriv ett brev som de får läsa i lugn och ro. Föreslå familjeterapi. Inget fel i att gå i terapi, många som gör.

Om ett år är allt mycket bättre.. tiden går fort..

 

[anni0001]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

... men med facit i hand så är dessa välvilliga och mkt skickliga hästmänniskor extremt få - som dessutom frivilligt lägger ut massa pengar på hästar som kanske tar år på sig att fungera normalt! (o inte går att rida fullt ut! )

Det är troligare att hästarna hamnar hos någon som tröttnar, inte kan, inte har råd etc och får ett hemskt liv.


Men TS - du måste absolut försöka lösa konflikten med dina föräldrar... Jag är rätt övertygad om att hela sanningen aldrig kan komma fram så länge man bara får höra en av parterna... tyvärr. Skriv ett brev, men gör det utan att anklaga dem. Skriv att du känner dig ledsen, att du inte vet vad som hänt och att du känner dig missförstådd och fråga om ni kan prata ordentligt utan att bli arga på varandra någon dag.

Kanske föräldrarna sörjer sin "vuxna" dotter och reagerar på detta sätt?? De har insett att hon är stor o inte kommer bo hemma mer och det blir tungt när hon kommer hem för då rivs allt upp igen.

Kanske TS faktiskt ÄR lite grinig o trött när hon kommer hem på helgen o föräldrarna som haft det lugnt o skönt en vecka känner sig tvugna att passa upp på henne?

 

[Miloni]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Vi går inte till psykologer, familjen kan rasa ihop och gå sönder i tusen bitar innan något sådant händer. Så är det bara.

Om du tänker på det sättet så skaffa heller aldrig några djur igen om dom inte är värda att jobba för.

Du har sagt följande: "Min häst lever inte för fortplantning, han lever för kompisar och det roliga". Bara där har du ju förmänskligat honom. Och föredrar livet framför döden? Som sagt, de vet inte vad döden är. Och inte bara där, mycket annat av det du skriver är att förmänskliga. I mina ögon, vill säga.

Ja min häst lever för att på morgonen komma ut i hagen till sina kompisar, han leker nåt enormt mycket med dom, han lever för aktiveringen också som han faktiskt inte mår bra utan.

Han bryr sej inte om fortplantningsgrejen, har under alla år jag haft honom aldrig sett honom bry sej om det övht, inte ens med brunstiga ston brevid sej så vad ska jag säga liksom? Han har ju tillome gått med brunstiga ston i hagen. Att han lever för det? Visst föddes han inte såhär obrydd men nu är han sån här och nu lever han för annat än att para sej.

Så hästar vet inte vad döden är? Jag tror hästar vet vad döden är och dom undviker den precis som alla andra levande varelser faktiskt gör. Annars hade dom ju inte varit rädda för något för dom vet inte att dom kan dö. Sen att dom inte vet att ägaren "lurar" dom in i döden, det kan dom däremot inte veta. Och det är det som tröstar oss så mycket när vi tar bort dom att dom var ovetandes om att dom skulle tas bort. Därför man måste vara så smidig så inte hästen skräms.

Sen att det inte är med ord som hästar tänker har jag aldrig skrivit.

Men om du resonerar som du gör och är beredd att jobba så lite för det så är det lika bra du tar bort hästarna och inte tar dej an något djur igen med synen du har på dom. Dom är ju uppenbart inte värda mycket för dej.

 

[Miloni]

Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Sen fö. du har haft hästen i 4 år, har du inte gjort den någolunda tryggare för människor? Jag vet att hästar kan förändras och dom kan börja lita på människor igen med rätt hantering. Och efter 4 år borde det finnas en annan människa i hela sverige som kan ta sej an en känsligare häst.