Hur höja medvetenheten om hur inavlade våra raser är?

[ildiko]

Fast det säger ju inte emot det jag skrev. Personen som svarar kan vara hur erfaren som helst och ha hur många hundar som helst att jämföra med. Svaret på frågan är fortfararande en skattning av svarandes kapacitet. Dessutom så skriver du ju själv här att svarandes erfarenhet som hundägare har en påverkan på svaret. Vilket ju måste ses som en stor brist i metoden.

Att du ställer frågor runtom är ju bra för din egen informations skull. Men att en kvantitativ metod dels skulle innehålla fördjupande frågor och dels utgå från och försöka beakta viss kunskapsnivå hos den som svarar är ju stora brister i en sådan metod som påstår sig komma fram till ett mätbart resultat.

Det vore ju en sak om du undersökte detta mer kvalitativt. Intervjuade djurägarna, analyserade svaren och gjorde din egna bedömning. Det är ju när du utifrån dina intervjuer ger dig på att skatta resultatet och sedan komma fram till ett kullmedelvärde som det blir konstigt.


Vad menar du med "ge resultat"?

Det är inte endast intervjuer och nej det är inte inte bara jag som skattar hundarna, det är de som lever mest med hundarna. I vissa fall är andra instanser inblandade, men långt ifrån alltid.
Det skiljer sig extremt mycket för hur det skulle gå till om man träffades massa hundar och satt och gjorde intervjuer.
Det är hundar jag fött upp, dvs jag har dokumenterat vem som gick ur valplådan först, vem som tog sig över tröskeln först, hur de betedde sig när de var ute för första gångerna osv. Och senare...i vilken mån speglas det sedan när hunden går igenom fysisk könsmognad, psykisk könsmognad, vad som händer hen under livet. För det är också sådant som diskiteras och tas hänsyn till, hur/under vilka omständigheter hunden lever, hur hen mår med det och hur hgen anpassar sig, hur mycket man behöver hjälpa hunden med ev anpassning.
Jag har ofta haft mycket kontakt med dem, jag har ganska ofta haft dem på kurs, jag är ofta den de har kontaktat i första hand om de har problem. Så är det ju inte med ex BHP, på gott och ont .
Sen,. när hundarna vuxit upp (första gången när de är omkring 2 år) så sker en formell intervju där hundägaren får sätta in sin hund på en skala mellan 1 och 5, där de (än så länge) inte vet vilken av siffrorna som är idealiskt för just mig (även om man oftast kan ana det så är det inte alltid uppenbart).
När de har satt dem på ex "2" så kommer nya frågor om varför de satte hunden där. vi går igenom exempel, stämmer av med andra i familjen om det behövs.
Varför skulle jag INTE analysera svaren? Varför skulle jag inte stämma av hur väl det stämmer?

Det används för att göra kombinationer av föräldrardjur lika mycket som det används för att skatta hunden och/eller kullen och/eller senare en vad en hund verkar nedärva och i viulken grad, ibland i kombination med vilken hund. Det analyseras varför.
Tror du att jag gör vad jag gör och inte gör det så ordentligt som det går göra. VARFÖR isf?

Resultat, att jag når mina mål, i praktiken: att jag slipper ha ett x-register utan att jag bara tar kullar där hundarna hamnar inom standard i lika stor utsträckning som när jag födde upp Belgare eller när någon annan föder upp shelties, taxar, whippets eller Lagottos.
Exteriört och mentalt.

Nej, det är ingen brist i metoden om hundägren haft hundar innan och kan jämföra med dem i frågor som om hundarna är lättmotiverade eller inte (och särskilt inte när jag kan komma med exempel) om de kan fokusera länge osv.
Det finns också andra faktorer som hjälper oss, som om hundarna avgett prov av olika slag men detta lika mycket som vardagen är påverkat av hur väl hunden är tränad.
De flesta hundarna jag har påp kurser, enskild träning osv är inte hundar jag fött upp. Om en hund beteer sig på ett visst sätt så är det oftast ganska lätt för mig att veta vad jag ska fråga för att ta reda på hur stor sannolikheten är att hunden blivit "rättvist" tränad/"tränad" direkt och indirekt för att ex klara av vissa händelser.
Om två hundar av misstag blev ex påcyklade av ett barn när de var små så är det långt ifrån säkert att båda blir rädda för barn.
Det finns något som sker där mellan stimuli och reaktion. Ja, det kan bero på hur bra förutsättningar en hund fått att träna upp sin impulskontroll, men det är lätt att kontrollera hur mycket eller litet chans hunden fått beträffande en sådan sak och utifrån det bilda sig en uppskattning.

Jag tycker ni ska läsa Idel, ädel , avel om ni får tag på den. annars Hallgrens bok om mentalitet för han tar upp detta i slutet. Jag håller inte med honom om allt, men han är trots allt en hundpsykolog och har trots allt nördat in på detta med hur hundar fungerar.

Utan detta sätt att räkna ut kullmedelvärde hade det behövs åtminstone 2 generationers x-register...inte bara i början, jag plockar ju in hund utifrån i var och varannan kull.
Jag förstår inte hur ni kan skriva som om det inte redan är gjort.
Jag är inte den enda som använder detta och vi som gör det gör det inte för att vi inte har något att göra.
Det ger vad jag vill ha och jag ser hur det modifieras och justeras vartefter mönster träder fram. Mönster av hur saker och ting hör ihop.

 

[Breaktown]

Med ledning menar jag SKKs kanslis ledning.

Att inte gå plus på sin uppfödning: Menar du då att om man vill ta fram 1-2 kullar per år (vilket kanske är idealiskt om man ska kunna utvärdera + att få bredare effektiv avelsbas ur en synvinkel) så ska man inte få betalt för de kanske 20 veckorna per år?
Isf ska alltså uppfödarna betala för valpköparnas hundar, för det är ju så det blir i praktiken med 0 timmars betalt.
Eller hur menar du?
Vad är rimligt?
Ska vi bara ha folk som är långtidssjukskriva och/eller lever på arv som föder upp hundar?
Jag tycker att uppfödare borde kunna söka bidrag från SKK för att ex åka på resor och leta efter hundar som kan inmönstras. Eller "bara" utvärdera hundar i andra länder om det där finns de som är nämnvärt mindre släkt med andra i landet.

Hunduppfödning är för de allra flesta en hobby. En dyr sådan. Fördelen jämfört med andra dyra hobbies är väl att man öht har några inkomster.

Att gå plus på sin uppfödning och/eller driva det som affärsverksamhet brukar väl i regel vara "förunnat" de som föder upp trendiga blandraser med snajdiga namn.

Förvånande att du som har ett företag som bedriver hunduppfödarutbildningar inte är medveten om detta.

Ja, blandraser ligger oftast i grupp 3, dvs medlet.
Det säjer ganska mycket tänker jag med tanke på att de flesta blandraser inte ingår i avelsprogram osv.

Det säger väl snarare inte ett enda dugg?
Var fjärde hund i Sverige är en blandras. Att en fjärdedel av alla hundar, som dessutom är en blandning av de andra, utgör medelvärdet är väl snarare fullkomligt logiskt. Samma sak lär uppstå vilken grupp du än tittar på.

 

[Scata]

Det är inte endast intervjuer och nej det är inte inte bara jag som skattar hundarna, det är de som lever mest med hundarna. I vissa fall är andra instanser inblandade, men långt ifrån alltid.
Det skiljer sig extremt mycket för hur det skulle gå till om man träffades massa hundar och satt och gjorde intervjuer.
Det är hundar jag fött upp, dvs jag har dokumenterat vem som gick ur valplådan först, vem som tog sig över tröskeln först, hur de betedde sig när de var ute för första gångerna osv. Och senare...i vilken mån speglas det sedan när hunden går igenom fysisk könsmognad, psykisk könsmognad, vad som händer hen under livet. För det är också sådant som diskiteras och tas hänsyn till, hur/under vilka omständigheter hunden lever, hur hen mår med det och hur hgen anpassar sig, hur mycket man behöver hjälpa hunden med ev anpassning.
Jag har ofta haft mycket kontakt med dem, jag har ganska ofta haft dem på kurs, jag är ofta den de har kontaktat i första hand om de har problem. Så är det ju inte med ex BHP, på gott och ont .
Sen,. när hundarna vuxit upp (första gången när de är omkring 2 år) så sker en formell intervju där hundägaren får sätta in sin hund på en skala mellan 1 och 5, där de (än så länge) inte vet vilken av siffrorna som är idealiskt för just mig (även om man oftast kan ana det så är det inte alltid uppenbart).
När de har satt dem på ex "2" så kommer nya frågor om varför de satte hunden där. vi går igenom exempel, stämmer av med andra i familjen om det behövs.
Varför skulle jag INTE analysera svaren? Varför skulle jag inte stämma av hur väl det stämmer?

Det används för att göra kombinationer av föräldrardjur lika mycket som det används för att skatta hunden och/eller kullen och/eller senare en vad en hund verkar nedärva och i viulken grad, ibland i kombination med vilken hund. Det analyseras varför.
Tror du att jag gör vad jag gör och inte gör det så ordentligt som det går göra. VARFÖR isf?

Resultat, att jag når mina mål, i praktiken: att jag slipper ha ett x-register utan att jag bara tar kullar där hundarna hamnar inom standard i lika stor utsträckning som när jag födde upp Belgare eller när någon annan föder upp shelties, taxar, whippets eller Lagottos.
Exteriört och mentalt.

Nej, det är ingen brist i metoden om hundägren haft hundar innan och kan jämföra med dem i frågor som om hundarna är lättmotiverade eller inte (och särskilt inte när jag kan komma med exempel) om de kan fokusera länge osv.
Det finns också andra faktorer som hjälper oss, som om hundarna avgett prov av olika slag men detta lika mycket som vardagen är påverkat av hur väl hunden är tränad.
De flesta hundarna jag har påp kurser, enskild träning osv är inte hundar jag fött upp. Om en hund beteer sig på ett visst sätt så är det oftast ganska lätt för mig att veta vad jag ska fråga för att ta reda på hur stor sannolikheten är att hunden blivit "rättvist" tränad/"tränad" direkt och indirekt för att ex klara av vissa händelser.
Om två hundar av misstag blev ex påcyklade av ett barn när de var små så är det långt ifrån säkert att båda blir rädda för barn.
Det finns något som sker där mellan stimuli och reaktion. Ja, det kan bero på hur bra förutsättningar en hund fått att träna upp sin impulskontroll, men det är lätt att kontrollera hur mycket eller litet chans hunden fått beträffande en sådan sak och utifrån det bilda sig en uppskattning.

Jag tycker ni ska läsa Idel, ädel , avel om ni får tag på den. annars Hallgrens bok om mentalitet för han tar upp detta i slutet. Jag håller inte med honom om allt, men han är trots allt en hundpsykolog och har trots allt nördat in på detta med hur hundar fungerar.

Utan detta sätt att räkna ut kullmedelvärde hade det behövs åtminstone 2 generationers x-register...inte bara i början, jag plockar ju in hund utifrån i var och varannan kull.
Jag förstår inte hur ni kan skriva som om det inte redan är gjort.
Jag är inte den enda som använder detta och vi som gör det gör det inte för att vi inte har något att göra.
Det ger vad jag vill ha och jag ser hur det modifieras och justeras vartefter mönster träder fram. Mönster av hur saker och ting hör ihop.

En eller tre nyfikna frågor.
Hur väljer du ut de hundar du väljer att avla på? Är det några särskilda raser? Vilka kriterier går du efter? Mentalitet och hälsa t.ex, hur vet du vilken hund som är lämplig i din avel?

 

[Breaktown]

Det är inte endast intervjuer och nej det är inte inte bara jag som skattar hundarna, det är de som lever mest med hundarna. I vissa fall är andra instanser inblandade, men långt ifrån alltid.
Det skiljer sig extremt mycket för hur det skulle gå till om man träffades massa hundar och satt och gjorde intervjuer.
Det är hundar jag fött upp, dvs jag har dokumenterat vem som gick ur valplådan först, vem som tog sig över tröskeln först, hur de betedde sig när de var ute för första gångerna osv. Och senare...i vilken mån speglas det sedan när hunden går igenom fysisk könsmognad, psykisk könsmognad, vad som händer hen under livet. För det är också sådant som diskiteras och tas hänsyn till, hur/under vilka omständigheter hunden lever, hur hen mår med det och hur hgen anpassar sig, hur mycket man behöver hjälpa hunden med ev anpassning.
Jag har ofta haft mycket kontakt med dem, jag har ganska ofta haft dem på kurs, jag är ofta den de har kontaktat i första hand om de har problem. Så är det ju inte med ex BHP, på gott och ont .
Sen,. när hundarna vuxit upp (första gången när de är omkring 2 år) så sker en formell intervju där hundägaren får sätta in sin hund på en skala mellan 1 och 5, där de (än så länge) inte vet vilken av siffrorna som är idealiskt för just mig (även om man oftast kan ana det så är det inte alltid uppenbart).
När de har satt dem på ex "2" så kommer nya frågor om varför de satte hunden där. vi går igenom exempel, stämmer av med andra i familjen om det behövs.
Varför skulle jag INTE analysera svaren? Varför skulle jag inte stämma av hur väl det stämmer

Det används för att göra kombinationer av föräldrardjur lika mycket som det används för att skatta hunden och/eller kullen och/eller senare en vad en hund verkar nedärva och i viulken grad, ibland i kombination med vilken hund. Det analyseras varför.
Tror du att jag gör vad jag gör och inte gör det så ordentligt som det går göra. VARFÖR isf?

Resultat, att jag når mina mål, i praktiken: att jag slipper ha ett x-register utan att jag bara tar kullar där hundarna hamnar inom standard i lika stor utsträckning som när jag födde upp Belgare eller när någon annan föder upp shelties, taxar, whippets eller Lagottos.
Exteriört och mentalt.

Nej, det är ingen brist i metoden om hundägren haft hundar innan och kan jämföra med dem i frågor som om hundarna är lättmotiverade eller inte (och särskilt inte när jag kan komma med exempel) om de kan fokusera länge osv.
Det finns också andra faktorer som hjälper oss, som om hundarna avgett prov av olika slag men detta lika mycket som vardagen är påverkat av hur väl hunden är tränad.
De flesta hundarna jag har påp kurser, enskild träning osv är inte hundar jag fött upp. Om en hund beteer sig på ett visst sätt så är det oftast ganska lätt för mig att veta vad jag ska fråga för att ta reda på hur stor sannolikheten är att hunden blivit "rättvist" tränad/"tränad" direkt och indirekt för att ex klara av vissa händelser.
Om två hundar av misstag blev ex påcyklade av ett barn när de var små så är det långt ifrån säkert att båda blir rädda för barn.
Det finns något som sker där mellan stimuli och reaktion. Ja, det kan bero på hur bra förutsättningar en hund fått att träna upp sin impulskontroll, men det är lätt att kontrollera hur mycket eller litet chans hunden fått beträffande en sådan sak och utifrån det bilda sig en uppskattning.

Jag tycker ni ska läsa Idel, ädel , avel om ni får tag på den. annars Hallgrens bok om mentalitet för han tar upp detta i slutet. Jag håller inte med honom om allt, men han är trots allt en hundpsykolog och har trots allt nördat in på detta med hur hundar fungerar.

Utan detta sätt att räkna ut kullmedelvärde hade det behövs åtminstone 2 generationers x-register...inte bara i början, jag plockar ju in hund utifrån i var och varannan kull.
Jag förstår inte hur ni kan skriva som om det inte redan är gjort.
Jag är inte den enda som använder detta och vi som gör det gör det inte för att vi inte har något att göra.
Det ger vad jag vill ha och jag ser hur det modifieras och justeras vartefter mönster träder fram. Mönster av hur saker och ting hör ihop.

Men igen. Jag ifrågasätter inte att du grundligt utvärderar hundarna. Det jag ifrågasätter är att du utifrån detta skulle få ett tillförlitligt mätbart resultat och att det skulle vara en metod som blir mindre påverkad än MH av att du kan träna inför "testen". Allt du skrivit ovan är bara ytterligare argument för det.

 

[ildiko]

@Snurrfian , @Gunnar mfl.

Jag en period här på Buke därför att det finns några ämnen som jag anser att man bör titta närmre på: Detta med hundens kapacitet att hållas uppdelade i raser. Jag tror det är viktigt eftersom rätt hund hos rätt person alltid är ett viktigt utgångsläge vad gäller att på bästa sätt främja att rätt slags hund hamnar hos rätt slags människor och i rätt slags sammanhang. Absolut för vår skulle, men inte minst för hunden själv som redan genom att vara hund i människans samhälle är en stor anpassning till att börja med.

Jag började skapa någon tråd om framtidens avel. Frågade om ett alternativ var att låta vissa raser som är nära varandra (genetiskt och/eller egenskapsnära) rent av kunde få bli samma ras. Jag tänker ju att en antingen måste göra så eller skapa ett flöde som hela tiden rör sig igenom den gemensamma delen/det gemensamma skiktet av spektrumet.
Det är jätteviktiga frågor som jag tycker får alldeles för lite plats. Jag väntar och väntar år in och år ut på att andra ska starta de trådarna på Buke. Nu när revolutionen redan börjat men mantran av "man kan alltid bredda avelsbasen eller åka utomlands" lite för mycket trycker ner den handlingskraft som finns inom SKK så kunde jag ej vänta mer utan skapade trådarna.


Hur kan jag svara på frågor om min egen avel utan att det kan vändas mot mig som reklam för mina hundar? Och utan att det förstör trådar?
Jag blir anklagad och angripen för massa märkliga saker, ex att jag lurar mina valpköpare (oklart dock vad jag lurar dem om) och att jag har för lite erfarenhet av att avla över rasgränser för att mer eller mindre ha rätt att avla över rasgränser utan att bli öppet förtalad, hånad och öppet äcklad över kryddat med att man säjer att mina valpköpare är okunniga.
Finns det ingen annan som föder upp hundar här på forumet och får de isf inte prata om egna erfarenheter av ex avels-strategier, utvärdering av hundar eller annat utan att för den sakens skull anses vara någon som gör reklam?
Ska jag svara här i tråden, be dem öppna en tråd om ALW-hundar/ildikos hundar, skapa en sådan tråd själv, skapa en frågelåda på min hemsida och bara hänvisa dit så snart någon frågar mig om hur jag går till väga och länka dit? Annat?
Jag svarar ju i tråden tillsvidare, men det känns inte helt rätt eftersom jag tror att det leder bort ifrån vad jag vill tala om.

Så hur gör jag? Vilket är det bästa sättet att separera MIN avel ifrån frågor som jag, o denna tid, känner att jag behöver starta om knappt någon annan gör det.
Det här med raserna är ingen sidospår. Det är dessutom ganska akut eftersom konsekvenserna av det vi gör idag inte ses förrän kanske 10 år! Och när vi är där blir det ju ännu tajtare.

Jag vill inte låta bli att svara på alla frågor om mina hundar. Så antingen får nu hindra folk att ställa dem här eller så får ni förklara för mig hur jag kan hänvisa vidare.

Jag försökte efter någon tidigare tråd skapa en annan användare ("hon-igen" eller liknande) så kunde jag ligga lågt med vad just jag höll på med, men det kändes inte rätt för mig att göra det.

 

[ildiko]

Men igen. Jag ifrågasätter inte att du grundligt utvärderar hundarna. Det jag ifrågasätter är att du utifrån detta skulle få ett tillförlitligt mätbart resultat och att det skulle vara en metod som blir mindre påverkad än MH av att du kan träna inför "testen". Allt du skrivit ovan är bara ytterligare argument för det.

Om du ifrågasätter det så skriv till A.Hallgrens förlag. Vet ej om Idel , ädel, avel trycks ännu, men det finns en annan bok om mentalitet där han presenterar enkla delar av en redan enkel metod. Fråga honom varför det fungerar! Han kan säkert formulera det bättre än jag.

Vad jag säjer här är ATT den fungerar för MIG och en del med mig.
Resultatet är såklart mätbart, det är gjort på det viset.
Såklart väljer jag hundar som passar in i tillräckligt hög grad inom en viss standard. Men det stora (för mig som person men också vad gäller att hantera stor diversitet) har varit och är att det hjälper mig att göra rätt kombinationer av hundar för mitt syfte.
Tillförlitligheten var, som sagt, större än vad jag hade räknat med (jag gjorde det på mina belgare innan, men det blev inte lika tydligt och dessutom bara 3 kullar) och sedan dess jobbar jag med att göra det mer tillförlitligt vartefter jag samlar in data och kan göra de modifieringar som krävs.

Det finns alltid en miljöfaktor inblandad i hur en hund beter sig och denna är alltid grundad i flera olika genetiska faktorer.
Men det är ju vad vi talat om redan....att har man en kull på , låt oss säja 8 syskon, så får man än en större bild av vad i en viss hunds fenotyp som lutar mot att vara grundat mer i det ena än det andra. En hjälp i att, tillsammans med annat, göra en korrekt bedömning om vad som är vad, eller om jag ska vara riktigt noga: hur mycket av vad som är vad.
JA, det är många saker att hålla reda på , jag vet, har tränat i 18 år. Egentligen vittnar ju exempelvis epigenetiken om att att arv och miljö är i princip samma sak. Ändå finns där mönster, mönster som tydligt går i arv oavsett hur....och dessa kan man såklart se i någon grad! sina avelsdjur
Här har man resonerat till mig att de jag ser endast är ett mått på hur hundäg är som förare och nog kan det väl finnas trender och mönster i vilka hundägare jag attraherar men i ALLA TIDER har människan valt sina avelsdjur efter vad de såg hos hunden och på så vis skapat hundar efter vissa behov. Allt från vallhundar till sällskapshundar osv. de har alltid haft en viss standard oacsett om de hade skrivit ner det på papper eller inte.
Det blev en typ och det blev i majoriteten av fallen även en ras innan dogshowsen drogs igång.
Alltså KAN människan bedriva aveln åt ett visst håll.
Jag har funnit detta verktyg mycket användbart speciellt vad gäller att hantera stor diversitet.
Jag har ingenting emot om någon vill använda ett annat system eller annan metodik.

Jag har alltså aldrig skrivit att denna metod/metodik är oberörd av sociala faktorer och övriga miljöfaktorer. Jag har varken tänkt, känt, skrivit om det eller fantiserat om det. Jag har inte talat om mer eller mindre åt något håll.

 

[ildiko]

En eller tre nyfikna frågor.
Hur väljer du ut de hundar du väljer att avla på? Är det några särskilda raser? Vilka kriterier går du efter? Mentalitet och hälsa t.ex, hur vet du vilken hund som är lämplig i din avel?

Jag utvärderar 10-20 hundar per år utöver de jag själv fött upp och från dessa väljer jag ut 1-2 stycken.
Dessa är initialt hundar som jag tror kan utgöra en så stor del av standarden som möjligt. Så jag vet redan att de är "min kopp te.
Standarden innehåller både exteriör och mental del. Jag brukade förut säja att jag avlade på egenskaper, men problemet är att då säjer folk "det är bra att du bara avlar på mentalitet...men egenskaper är ju också exteriöra egenskaper,
Kriterierna finns att hitta i standarden. Jag letar efter ett visst balansförhållande i olika egenskaper så väl exteriört som mentalt.
Vill du att jag raddar upp kriterierna?
Jag letar i vissa rasgrupper. Inte för att det inte finns raser där inom rasgruppen som skulle gå bort helt pga av exteriöra eller mentala detaljer med för hård trend, men jag har definitivt lärt mig att det skulle kunnat vara raser jag inte hade tänkt på. det var bland det första jag lärde mig.
Hälsa. Jag har program som är fasta men även de kan ändras med tiden. Sen har jag program som är tillfälliga och program som är justerade efter faktorer som ras.
Exempel på en fast trend jag haft hittills är att röntga hela kullar, men jag är just nu i stånd att förändra det till endast hundar som ska gå i avel och så småningom ett mer oregelbundet system som jag ännu inte helt känner till pga av att jag inväntar andra undersökningsmetoder, forskning mm
I början hade jag ren utrensning av en viss mutation (mdr1) som för ofta förekommer hos en del raser som mer eller mindre alla mina hundar är släkt med i någon grad och sen ändrade jag såklart till att bara kolla de hundar som kommer in i de fallen det finns en nämnvärd risk.
Samma med ögonsjukdomar, jag låter ögonlysa när det finns en nämnvärd risk.
Och nu ställs kanske lite av det på enda pga av embark och så. Sammanfattningsvist: Jag analyserar vart jag behöver satsa mest och satsar där. Ibland under långa perioder, ibland under korta, ibland endast för vissa individer.

 

[ildiko]

Hunduppfödning är för de allra flesta en hobby. En dyr sådan. Fördelen jämfört med andra dyra hobbies är väl att man öht har några inkomster.

Jag är medveten om att det kan vara en hobby, att det kan vara ett svartjobb förklätt till hobby och att det kan vara i form av företag där man redovisar.

Jag har aldrig vart en person som har tid med både arbete och hobby. Jag driver en hundskola för att jag ändå har som hobby att träna och interagera, studera hundar på olika sätt. Jag jobbar bara med sådan som jag är passionerad av.

Matematiken är dock att i de allra flesta fallen så kan du se att överskottet av en kull valpar, om än att det är väldigt lite i förhållande till kostnader och att en behöver betala moms och skatt, tillräckligt för att man ska ha råd med att inte jobba med annat under dessa veckor.

 

[ildiko]

Det säger väl snarare inte ett enda dugg?
Var fjärde hund i Sverige är en blandras. Att en fjärdedel av alla hundar, som dessutom är en blandning av de andra, utgör medelvärdet är väl snarare fullkomligt logiskt. Samma sak lär uppstå vilken grupp du än tittar på

Det är fler raser över riskgrupp 3 än under. Du bortser ifrån att de flesta blandraser inte är efter hälsotestade föräldrar.
Den bästa aveln är alltid då man står på båda benen (oavsett inom eller mellan raser), dvs tillräckligt genetisk variation och att selektera, använda djur som är konstaterat friska från olika riskfaktorer beroende på sin släkt.
Därför, hur se till att det nu och framöver, finns möjlighet att inte kompromissa mellan dessa två faktorer?
Hur höja medvetenheten om de slutna populationernas inavelsgrad och inavelsökning?

 

[WildWilma]

Dina inlägg är röriga och svåra att svara på. Citera gärna den och vad du besvarar.

Ok. Förstår du VARFÖR det ger mindre kullstorlek?
Däri finns ju svaret på mycket. Mindre kullstorlek är bland de sista stegen, dvs embryon som ej hinner ej bli foster.

Det förstår jag definitivt jag är utbildad i medicinsk biologi på universitetet så grundläggande genetik klarar jag.

Jag undrar fortfarande VILKA sjukdomar som är vanliga hos hund pga. MHC? Du har inte nämnt en enda diagnos förutom fosterdiagnostik.

Jag förstår också syftet med MHC men gar ännu inte hört om någon sjukdom direkt kopplad till detta som är vanlig hos våra hundar.

Uppfödare: ja, såklart blir det företagsform för de flesta om man har kull ex varje år och ja, mycket som går till skatt så man får vara noga med att dra av allt som går att dras av om man som, vanlig person, ska vara hemma 10-20 veckor per år (tänker 1-2 kullar för jag tror det är vanligast bland de som behöver hålla igång sina linjer, men såklart väldigt olika)
De flesta har inte betald semester 10-20 veckor per år.
Jag tycker att det är rimligt att föda upp så pass friska hundar att det, i de flesta fall, gör att man kan äta och betala boende även dessa veckor. Men det kan man tycka olika om!

Fast många uppfödare kan ta 1 eller 2 kullar per år och samtidigt jobba och ha 5 eller 6 veckor semester. En del jobbar udda tider (nätter mm.) och/eller har familj och vänner som kan hjälpa roll. Då är uppfödningen en hobby (som ska skattas för om man går med vinst efter att ha avräknat ev. förluster från de föregående 4 åren). Tar man tjänstledigt och ska täcka inkomstförlusten med valpförsäljning är det ju inte en hobby.

Vad måste du ta betalt per valp för att få tillräckligt med intänkter för att avstå alla andra inkomster i 10 veckor?

Provförsäkringar: Jag sökte på AK. Det blev dyrare än för blandraser hos Agria och sveland. Du har kanske kollat andra försäkringsbolag eller kanske bara inte gjort det på ett tag. Raserna står inte stilla.

Jag provade i Folksam igår. Då var det samma för kelpie och blandras. För några år sedan var de billigare att försäkra än en blandras. Det finns absolut hälsoproblem som kan ha ökat under perioden.

Känner ingen varken enrasavlare eller flerrasavlare där man gått till veterinären för att bekräfta identitet.

Ska en raskkubb göra ett sådant projekt får det inte finnas minsta lilla tvivel på att resultatet tillhör rätt hund. Men även om det bara skulle kosta 1500 kr per hund så handlar det om summor som en vanlig rasklubb inte har.

Det kan gälla enskilda tester för ex MDR1-mutationen som då kan skötas av rasklubbar, men inte alltid det är veterinär inblandad där.
uppfödare av idag som använder ex Embark Health gör det för sin egen skulle i första hand, alltså för att lyckats med sin avel.
Inte värt? Ex Embark, du får svar på jättemycket utöver COI. Väldigt många sjukdomsanlag framförallt. Det är väldigt, väldigt intressant. Så pass att jag har svårt att förstå varfrör man inte skulle vilja använda det.
Och iom att det visar på anlag för ex hur hunden ser ut utan att någon sett bild på henne eller honom så är det lätt att validera att när det kommer till enskilda anlag så träffar de oerhört rätt.

Därför att man kan riskera att slå ut en enorm del av populationen från avel pga. resultat på dessa DNA-tester för sjukdomar som inte ens existerar i den egna rasen. I Sverige får vi ju inte para en bärare med en annan bärare eller en otestad hund även om det handlar om en sjukdom som inte ens finns i rasen. DNA test är rasspecifika och ska valideras för de ras de ska användas för, för andra raser säger de så gott som inget.

Ex hade EN hund som var så vansinnigt glupsk att hon fick ha specialskål för att inte sätta i halsen så ofta. Testet visade, bland över 230 andra markörer att hon hade en gen som gör hundar väldigt hungriga (hundar av alla raser kan ha den men den är vanligast hos Labradorer.
de berättar t.o.m inom vilket storleksspann en viss hund hamnar med oerhörd exakthet.
Vet de detta och till stora delar kan beskriva hur hunden jag har i soffan som jag "toppsade" 30 sekunder ser ut...ja, då är det ju verkligen intressant att se över alla sjukdomsanlag de testat för.
Så du får ju extremt mycket mer än COI!
Och skulle det finnas något där utan att du ser symtom, ja då kan man ju faktiskt köra en tidigare seniorkoll på just den hunden även om man inte alls har sina hundar tänkta för avel,.
Så jag ser det som väldigt spännande + att man bidrar till forskningen. Så mycket som finns däri.

har pratat med uppfödare som inte vill se dessa ev sjukdomsanlag för att det kan bidra till onödig selektion, ja men då finns det ju vissa företag som bara kollar COI.

Du låter som en försäljare för dessa företag som gör DNA-testerna.

Jag har "glömt" hur mycket som oftast görs för att visa upp saker utåt.
jag har ett lite annat perspektiv, jag gör det ju för att jag vill göra ett så bra jobb som möjligt och för att jag lär mig mycket av det.
Jag vet att det finns de som föder upp inom SKK som också tänker så.
vad beträffar rasklubbarna så blir jag mer övertygad om att de kunde hjälpa till, SKK kunde ge er som VILL göra det ekonomiskt bidrag för det åtminstone.
Får se om SU kommer göra uppföljning och isf också vill testa för genetisk inavel. Hoppas det.

Tills vidare är det fler och fler hundägare (inklusive uppfödare) som berättar öppet om deras resultat.
Finns enrasiga hundar som faktiskt är närmre 0 och finns såklart raser med individer som ligger på 85 också.
Det är extremt värdefullt att veta.

Det låter som du har utvecklat din egen vetenskap baserat på DNA-test. Då kan du väl analysera hundarnas mentalitet den vägen också istället för osäkra intervjuer?

 

[ildiko]

Dina inlägg är röriga och svåra att svara på. Citera gärna den och vad du besvarar.

Det förstår jag definitivt jag är utbildad i medicinsk biologi på universitetet så grundläggande genetik klarar jag.

Jag undrar fortfarande VILKA sjukdomar som är vanliga hos hund pga. MHC? Du har inte nämnt en enda diagnos förutom fosterdiagnostik.

Jag förstår också syftet med MHC men gar ännu inte hört om någon sjukdom direkt kopplad till detta som är vanlig hos våra hundar.



Fast många uppfödare kan ta 1 eller 2 kullar per år och samtidigt jobba och ha 5 eller 6 veckor semester. En del jobbar udda tider (nätter mm.) och/eller har familj och vänner som kan hjälpa roll. Då är uppfödningen en hobby (som ska skattas för om man går med vinst efter att ha avräknat ev. förluster från de föregående 4 åren). Tar man tjänstledigt och ska täcka inkomstförlusten med valpförsäljning är det ju inte en hobby.

Vad måste du ta betalt per valp för att få tillräckligt med intänkter för att avstå alla andra inkomster i 10 veckor?


Jag provade i Folksam igår. Då var det samma för kelpie och blandras. För några år sedan var de billigare att försäkra än en blandras. Det finns absolut hälsoproblem som kan ha ökat under perioden.


Ska en raskkubb göra ett sådant projekt får det inte finnas minsta lilla tvivel på att resultatet tillhör rätt hund. Men även om det bara skulle kosta 1500 kr per hund så handlar det om summor som en vanlig rasklubb inte har.


Därför att man kan riskera att slå ut en enorm del av populationen från avel pga. resultat på dessa DNA-tester för sjukdomar som inte ens existerar i den egna rasen. I Sverige får vi ju inte para en bärare med en annan bärare eller en otestad hund även om det handlar om en sjukdom som inte ens finns i rasen. DNA test är rasspecifika och ska valideras för de ras de ska användas för, för andra raser säger de så gott som inget.


Du låter som en försäljare för dessa företag som gör DNA-testerna.


Det låter som du har utvecklat din egen vetenskap baserat på DNA-test. Då kan du väl analysera hundarnas mentalitet den vägen också istället för osäkra intervjuer?

@WildWilma
Jag gör det bästa jag kan med citeringen. Den här tråden handlar om ökad medvetenhet om inavel, som flera får att handla om min avel och om man vill trycka till mig så kan man klaga på hur jag citerar, hur jag använder svenska språket osv. Blir det inte ganska genomskinligt? Vad är ni rädda för?

Vilka sjukdomar har INTE en direkt eller indirekt koppling till immunförsvaret? Hunden är en biologisk varelse.
Detta med MHC: Du eller någon annan nämnde tidigare något i stil med "men jag ser inga stora problem med infektioner"? Problem med immunförsvaret går ju inte bara åt ena hållet, kroppen kompenserar.
Och en annan vinkel: Vilken sjukdom hanteras inte bättre om hunden har en bra fitness?
Om den mentala påverkan är en direkt spegling av detta eller inte kan jag ej svara på , men inavel påverkar mentaliteten negativt oberoende av vilka anlag som, planerat och av slump, har dubblerats ..


Ja, det finns många varianter, det är samma för mig. Jag jobbar med annat när jag har valpar, även hundkurser , utvärderingar av hundar som vuxit upp, inackorderingar, utbildningar...allt det där går i säsonger.
Jag skulle GISSA att mina valpar kostar som medelvalpen idag? Du kan titta på min hemsida under FAQ om du vill veta vad köpekillingen på mina valpar är då jag inte vill använda den här tråden till följdfrågor som kan uppstå.

Vad säjer det dig att Kelpien låg bättre till förr hos försäkringsbolagen? Har blandraserna blivit friskare? Har kelpien blivit sjukare?

Rasklubbar och gentest: Ja, iaf om man ska använda det som jag tror du menar och det är ju dumt att inte använda det fullt ut. Det jag mestadels syftade på var detta med stickprov för att kontrollera COI över rasen. Det skulle ev. vara så att det skulle vara lättare att få ogenom det om det inte var kopplat till ondivider. Men det var kanske en ofärdig tanke.
EDIT: Nu ser jag att du skrev så lute själv...såsom jag tänkte, alltså att det skulle vara bra att göra det i första hand för COI och att det då kan vara anonymt...för man vill heller inte ha slutningar så mellan uppfödare ifall man vill bredda den effektiva avelsbasen...

"Du låter som en försäljare för dessa företag som gör DNA-testerna."

Men va bra, du kanske kan tänka dig att skriva en rekommendation om mig till dem då? Skulle verkligen uppskatta att få närmre utbyte med dem.

Utvecklat min egen veteskap kring DNA-tester?
Förstår ej.

Intervjuerna är till god hjälp för mig men mentaliteten är inte kopplat till DNA-tester, DNA-tester använder jag för hälsans skull precis som andra. Men även vissa rent exteriöra detaljer.
Men ja, jag gillar tester, men aldrig i onödan och alla tester passar inte alla individer/situationer osv. Det är viktigt att lägga sitt krut på rätt ställe.

 

[ildiko]

Och jag måste säja att det ÄR läskigt att man skulle riskera att slå ut en stor del av populationen om man lät Embark-testas för mycket. På minst två olika sätt är det skrämmande.

 

[WildWilma]

@WildWilma
Jag gör det bästa jag kan med citeringen.

Du klickar på "svara" så får du med texten du vill svara på. Sen går du in i texten du vill besvara och tycker enter sen skriver du bara ditt svar så blir det såhär enkelt att se vad du svarar på.

Den här tråden handlar om ökad medvetenhet om inavel, som flera får att handla om min avel och om man vill trycka till mig så kan man klaga på hur jag citerar, hur jag använder svenska språket osv. Blir det inte ganska genomskinligt? Vad är ni rädda för?

Vi har väl redan konstaterat att ditt budskap inte är en nyhet för de absolut flesta. Jag är inte ett dugg rädd, har absolut inga egenintressen att skydda däremot vill jag gärna förebygga att andra går på rent hittepå. Jag är inte intresserad av att köpa en hund som jag inte kan jobba med på det sättet jag vill därför får jag hålla mig till renrasiga hundar av brukshundsras eller annan arbetande ras. Jag vill även ha möjlighet att själv kolla upp hälsa och mentalitet och arbetsmeriter i flera generationer enligt standardiserade system.

Som jag redan skrivit flera gånger är jag helt klart inte nöjd med hur det är i dagsläget och har skrivit att det finns mycket som behöver göras. Det du hängt upp dit på om att öppna stamböcker och titta på genetisk COI är inte något som kommer lösa de problem som finns enligt mig. Det kan till och med göra hela situationen värre. Det finns fler åtgärder som måste till för att hundaveln ska bli hållbar långsiktigt (oavsett ras/blandras).

Vilka sjukdomar har INTE en direkt eller indirekt koppling till immunförsvaret? Hunden är en biologisk varelse.
Detta med MHC: Du eller någon annan nämnde tidigare något i stil med "men jag ser inga stora problem med infektioner"? Problem med immunförsvaret går ju inte bara åt ena hållet, kroppen kompenserar.
Och en annan vinkel: Vilken sjukdom hanteras inte bättre om hunden har en bra fitness?
Om den mentala påverkan är en direkt spegling av detta eller inte kan jag ej svara på , men inavel påverkar mentaliteten negativt oberoende av vilka anlag som, planerat och av slump, har dubblerats ..

Jag vet att MHC är inblandat i mycket och man kan gissa att det är inblandat i många processer men jag vill veta vilka sjukdomar man VET hos hundar beror på just bristande variation hos MHC. Med tanke på hur insatt du verkar vara i detta så antar jag att du vet det.

Ja, det finns många varianter, det är samma för mig. Jag jobbar med annat när jag har valpar, även hundkurser , utvärderingar av hundar som vuxit upp, inackorderingar, utbildningar...allt det där går i säsonger.
Jag skulle GISSA att mina valpar kostar som medelvalpen idag? Du kan titta på min hemsida under FAQ om du vill veta vad köpekillingen på mina valpar är då jag inte vill använda den här tråden till följdfrågor som kan uppstå.

Men du jobbar du ju med annat samtidigt som du har valpkull låter det som. Men du tror inte att någon annan kan göra det?

Rasklubbar och gentest: Ja, iaf om man ska använda det som jag tror du menar och det är ju dumt att inte använda det fullt ut. Det jag mestadels syftade på var detta med stickprov för att kontrollera COI över rasen. Det skulle ev. vara så att det skulle vara lättare att få ogenom det om det inte var kopplat till ondivider. Men det var kanske en ofärdig tanke.
EDIT: Nu ser jag att du skrev så lute själv...såsom jag tänkte, alltså att det skulle vara bra att göra det i första hand för COI och att det då kan vara anonymt...för man vill heller inte ha slutningar så mellan uppfödare ifall man vill bredda den effektiva avelsbasen...

Du velar väldigt mycket fram och tillbaka till hur en rasklubb skulle använda genetiskt COI. Hur ska man ens göra det urvalet så det bli slumpmässigt. En del skulle vilja testa och andra inte. Urvalet skulle inte bli slumpmässigt.

"Du låter som en försäljare för dessa företag som gör DNA-testerna."

Men va bra, du kanske kan tänka dig att skriva en rekommendation om mig till dem då? Skulle verkligen uppskatta att få närmre utbyte med dem.

Eftersom jag aldrig varit så anti att DNA-testa mina hundar som just nu så tyvärr inte.

Utvecklat min egen veteskap kring DNA-tester?
Förstår ej.

Du verkar ha många egna teorier kring DNA-tester.

Intervjuerna är till god hjälp flr mig men mentaliteten är inte kopplat till DNA-tester, DNA-tester använder jag för hälsans skull precis som andra. Men även vissa rent exteriöra detaljer.
Men ja, jag gillar tester, men aldrig i onödan och alla tester passar inte alla individer/situationer osv. Det är viktigt att lägga sitt krut på rätt ställe.

Fast varför göra intervjuer om mentaliteten inte finns i DNA:t? Jag fick veta på en föreläsning för ganska många år sedan att man hittat gener kopplade till vissa mentala egenskaper. Sen kanske inte någon testar för det än.

Precis, aldrig testa i onödan.
Hur hanterar du resultatet om en hund visar sig vara bärare av en mutation för en sjukdom som inte borde finnas i rasen/rasblandningen?
Hittar du alltid en partner som är fritestad för just den mutationen?
Informerar du alltid valpköparna om vilka mutationer som föräldradjuren bär på?

 

[Breaktown]

Det är fler raser över riskgrupp 3 än under. Du bortser ifrån att de flesta blandraser inte är efter hälsotestade föräldrar.
Den bästa aveln är alltid då man står på båda benen (oavsett inom eller mellan raser), dvs tillräckligt genetisk variation och att selektera, använda djur som är konstaterat friska från olika riskfaktorer beroende på sin släkt.
Därför, hur se till att det nu och framöver, finns möjlighet att inte kompromissa mellan dessa två faktorer?
Hur höja medvetenheten om de slutna populationernas inavelsgrad och inavelsökning?

Det var du som skrev att riskgrupp 3 var medel. Hur många raser som återfinns över respektive under grupp 3 är ju inte direkt väsentligt i det här sammanhanget. En slumpmässigt utvald fjärdedel kommer fortfarande sannolikt att utgöra medel oavsett urvalsgrupp.

 

[ildiko]

Det spelar ju ingen roll vilket företag man använder, problemet kvarstår att COI riskerar att bli något som sållar bort individer ur avel helt i onödan.

Inte om ,man gör det uppifrån med stickprover/anonyma test, där individerna bara är nummer.
Då blir det istället en fingervisning om hur stort flöde som behövs.
Man kan döpa dem till vad du vill, de hundar jag testar utanför min egen population eller de jag själv äger heter FUP 1, FUP 2, FUP 3 osv

 

[ildiko]

Det var du som skrev att riskgrupp 3 var medel. Hur många raser som återfinns över respektive under grupp 3 är ju inte direkt väsentligt i det här sammanhanget. En slumpmässigt utvald fjärdedel kommer fortfarande sannolikt att utgöra medel oavsett urvalsgrupp

Så vart skulle den här "slumpmässigt utvalda fjärdedelen" hamna om man selekterade på hälsa? För ni har väl inte gått på myten om att alla blandraser är friska?
Det är mer än en fjärdedel nu och det kommer bli fler om tillräckligt många inte förstår att det inte är etiskt försvarbart att hålla inavelsnivåerna i närheten av så högt som det är nu.
Det är inte okej.

 

[ildiko]

"Varför göra intervjuer om mentalkiteten inte finns i DNA:"?"

Jag skrev/menade DNA-tester.

 

[nullo-modo]

Det är inte endast intervjuer och nej det är inte inte bara jag som skattar hundarna, det är de som lever mest med hundarna. I vissa fall är andra instanser inblandade, men långt ifrån alltid.
Det skiljer sig extremt mycket för hur det skulle gå till om man träffades massa hundar och satt och gjorde intervjuer.
Det är hundar jag fött upp, dvs jag har dokumenterat vem som gick ur valplådan först, vem som tog sig över tröskeln först, hur de betedde sig när de var ute för första gångerna osv. Och senare...i vilken mån speglas det sedan när hunden går igenom fysisk könsmognad, psykisk könsmognad, vad som händer hen under livet. För det är också sådant som diskiteras och tas hänsyn till, hur/under vilka omständigheter hunden lever, hur hen mår med det och hur hgen anpassar sig, hur mycket man behöver hjälpa hunden med ev anpassning.
Jag har ofta haft mycket kontakt med dem, jag har ganska ofta haft dem på kurs, jag är ofta den de har kontaktat i första hand om de har problem. Så är det ju inte med ex BHP, på gott och ont .
Sen,. när hundarna vuxit upp (första gången när de är omkring 2 år) så sker en formell intervju där hundägaren får sätta in sin hund på en skala mellan 1 och 5, där de (än så länge) inte vet vilken av siffrorna som är idealiskt för just mig (även om man oftast kan ana det så är det inte alltid uppenbart).
När de har satt dem på ex "2" så kommer nya frågor om varför de satte hunden där. vi går igenom exempel, stämmer av med andra i familjen om det behövs.
Varför skulle jag INTE analysera svaren? Varför skulle jag inte stämma av hur väl det stämmer?

Det används för att göra kombinationer av föräldrardjur lika mycket som det används för att skatta hunden och/eller kullen och/eller senare en vad en hund verkar nedärva och i viulken grad, ibland i kombination med vilken hund. Det analyseras varför.
Tror du att jag gör vad jag gör och inte gör det så ordentligt som det går göra. VARFÖR isf?

Resultat, att jag når mina mål, i praktiken: att jag slipper ha ett x-register utan att jag bara tar kullar där hundarna hamnar inom standard i lika stor utsträckning som när jag födde upp Belgare eller när någon annan föder upp shelties, taxar, whippets eller Lagottos.
Exteriört och mentalt.

Nej, det är ingen brist i metoden om hundägren haft hundar innan och kan jämföra med dem i frågor som om hundarna är lättmotiverade eller inte (och särskilt inte när jag kan komma med exempel) om de kan fokusera länge osv.
Det finns också andra faktorer som hjälper oss, som om hundarna avgett prov av olika slag men detta lika mycket som vardagen är påverkat av hur väl hunden är tränad.
De flesta hundarna jag har påp kurser, enskild träning osv är inte hundar jag fött upp. Om en hund beteer sig på ett visst sätt så är det oftast ganska lätt för mig att veta vad jag ska fråga för att ta reda på hur stor sannolikheten är att hunden blivit "rättvist" tränad/"tränad" direkt och indirekt för att ex klara av vissa händelser.
Om två hundar av misstag blev ex påcyklade av ett barn när de var små så är det långt ifrån säkert att båda blir rädda för barn.
Det finns något som sker där mellan stimuli och reaktion. Ja, det kan bero på hur bra förutsättningar en hund fått att träna upp sin impulskontroll, men det är lätt att kontrollera hur mycket eller litet chans hunden fått beträffande en sådan sak och utifrån det bilda sig en uppskattning.

Jag tycker ni ska läsa Idel, ädel , avel om ni får tag på den. annars Hallgrens bok om mentalitet för han tar upp detta i slutet. Jag håller inte med honom om allt, men han är trots allt en hundpsykolog och har trots allt nördat in på detta med hur hundar fungerar.

Utan detta sätt att räkna ut kullmedelvärde hade det behövs åtminstone 2 generationers x-register...inte bara i början, jag plockar ju in hund utifrån i var och varannan kull.
Jag förstår inte hur ni kan skriva som om det inte redan är gjort.
Jag är inte den enda som använder detta och vi som gör det gör det inte för att vi inte har något att göra.
Det ger vad jag vill ha och jag ser hur det modifieras och justeras vartefter mönster träder fram. Mönster av hur saker och ting hör ihop.

Hur kan det bli något annat än godtycklig att skatta sin egna hund. Jag som är uppvuxen med driver, stövare och jaktspetsar kommer ha en helt annan syn på vad lättlärd är jämfört med någon som haft brukshundar eller en som haft sällskapshundar hela livet.

Alla dessa 3 kommer ha olika erfarenheter om vad som är lättlärd och kommer därför skatta samma hund helt olika.

 

[Dentaku]

Inte om ,man gör det uppifrån med stickprover/anonyma test, där individerna bara är nummer.
Då blir det istället en fingervisning om hur stort flöde som behövs.
Man kan döpa dem till vad du vill, de hundar jag testar utanför min egen population eller de jag själv äger heter FUP 1, FUP 2, FUP 3 osv

Vad var då meningen med detta som du skrev till @WildWilma angående att testa AK? Varför är det viktigt att hitta just hundarna med så låg inavelsprocent som möjligt om det bara skulle handla om ett stickprov?

@WildWilma
Jag har dragit 4 stycken AK genom Embark. De hamnade, avrundat till närmsta decimal på 15, 17, 26 och 35. Dvs den lägsta av de fyra ligger inte under SKKs rekommendationer om max 6.25. Men det finns säkert flera under 10 och kanske under 5 och isf är det ju viktigt att hitta dem och ta vara på det på ett hållbart sätt.

Anonyma stickprov skulle jag inte ha några problem med men jag ser inte heller nyttan med dem. Vi vet redan ungefär hur det ser ut i olika raser. Även om det inte alltid är den svenska populationen som undersökts spelar det mindre roll. De resurser som raskkubbarna har bör inte läggas på att konstatera att genvariationen är för liten, för det vet vi redan. Fokus ska i stället vara att öka genvariationen.

 

[ildiko]

Vad var då meningen med detta som du skrev till @WildWilma angående att testa AK? Varför är det viktigt att hitta just hundarna med så låg inavelsprocent som möjligt om det bara skulle handla om ett stickprov?



Anonyma stickprov skulle jag inte ha några problem med men jag ser inte heller nyttan med dem. Vi vet redan ungefär hur det ser ut i olika raser. Även om det inte alltid är den svenska populationen som undersökts spelar det mindre roll. De resurser som raskkubbarna har bör inte läggas på att konstatera att genvariationen är för liten, för det vet vi redan. Fokus ska i stället vara att öka genvariationen.

Det gäller inte bara AK.
Jag har inte tänkt eller skrivit att det är viktigt att hitta individerna med låg inavelsprocent. Varför skriver du om det till något annat?


Anonyma stickprov.
Ok, bra. Hur vet ni det, för att tillräckligt många i rasen redan kollat?
Hur är det i din ras? Vill du berätta vilken ras det är?

Då kan man ta efter och vara öppen med det i RAS,, åtminstone "uppskattat till XX utifrån at XXXX hundar är testade".
För det behöver vara öppet för att flödet ska sätta igång i tid, tänker jag.