Sv: Hur går det för era '05
r? (fortsättning)
Vad är det här med att unghästen inte ska gå på böjt spår? Jag förstår att det sliter på hästens kropp om den hela tiden går på böjt spår, men det är ju en del av passet för att få hästen lösgjord bla.
Jag har med hjälp av min dressyrtränare som hjälpt mig att utbilda min arab sedan han var fyra, tömkört unghästen på en stor mittvolt ca 20 m i diameter och även sidvärtes längs staketet. Hon har inte sagt att man inte ska göra det, givetivs inte hela tiden men absolut som en del av dressyrpasset. Så länge hästen är i balans och går i ett stabilt tempo så är det väl ingen fara om den går på böjt spår?

(det handlar om pass på max 30 min. inkl. byten av varv och gångarter)
Tycker att det är så mycket tvetydlighet kring unghästens inridning och hur man ska rida in den. I första stund säger alla att man måste ta det jättelugnt, bara gå på raka spår, rida max en gång i veckan etc. men i nästa stund ska de som fyraåringar kunna ditten och datten samt förberedas för lite tävlingar?
Det är väl som det är sagt, att man ska gå efter hästen och dess mognadsnivå både fysiskt och psykiskt men jag tycker att väldigt många tar det extremt lugnt det första året för att sedan köra igång på allvar, ingen jämn stigningskurva finns. Kanske har jag förstått fel men jag tycker mig se detta mönster överallt.
Offt: Har bestämt mig för att ändra på mitt ridschema, tänker nu rida varannan dag men intensifiera passen mer till skillnad från idag då jag rider 2 dagar vila 1. Tänkte över det idag efter uteturen idag, så många fel jag gjorde som ryttare... Tappade tålamodet, blev arg och uppriven och irriterad på hästen. Detta pga. att han
hela tiden skulle stanna, försöka vända hemåt/växa fast med hovarna i marken och stegra/snurra om/hoppa jämnfota så fort jag försökte få honom framåt. Det var inte rädsla för då är han på ett annat sätt utan idag ville han helt enkelt testa mig så mycket han bara tordes.
En sträcka som vanligtvis tar 10 min att skritta tog idag en halvtimme om inte mer och då hade vi verkligen slagits om makten kan jag säga

Till slut blev jag faktiskt riktigt förbannad när han prejat ner sig i ett dike (och vägrat gå upp igen så där stod vi, jag röd i ansiktet, han med putande underläpp, bakåtstrukna öron och vatten/dynga upp till knäna), travat i sidled och dängt in mig i en stor trafikstolpe som gett mig världens huvudvärk och fläskläpp och "dängde" honom framåt. Helt plötsligt slutade han, pekade fram öronen och trippade på som om ingenting hade hänt.
Detta är anledningen till att jag lägger om för detta beteende brukar han visa dagen efter vila, så efter ett pass samt motionsdag 2 är han harmonisk och medgörlig. Tidigare har det varit lite småtjats med det här men idag rann bägaren verkligen över, kan ju bli farligt.
Så nu blir det lite längre och lite tuffare pass som han får ta ut sig mer på än två "lattjande" pass som egentligen inte tröttar ut så mycket.