Hur är det att bo på landet?

[athena]

Jo, det är orimligt för väldigt många som bor på riktiga landet.
7-8 mil?
Är det bara allt över Mora som är riktiga landet?

Ja ska man ha 7-8 mil till närmsta åretruntöppna café lever man inte i södra halvan av landet iaf

 

[Luff]

Jag har skrivit min definition för några inlägg sedan! Men tycker inte att det är så petigt heller, det mesta i den här tråden är landet för mig

Minnet är bra men kortkort :-) . Vi hade samma definition.

 

[Luff]

Ja ska man ha 7-8 mil till närmsta åretruntöppna café lever man inte i södra halvan av landet iaf

Inte i mellersta heller tror jag. Till och med Sveg borde ha ett öppet fik.

 

[Snubbelfot]

Vad tycker ni är bäst och sämst med att bo på landet?

+ Miljö / natur
+ Lugn och ro, "lebensraum"
+ Tystnad!
+ Lägre boendekostnader än i stan
+ Man ställer upp för varandra
- Högre transportkostnader än i stan
- I praktiken mindre valfrihet kring jobb, barnomsorg, skola, vård
- Mer utsatt vid störningar som elavbrott, oväder mm

Varför valde ni att bo så?

Jag träffade någon som bodde (i en by) på landet, och insåg fördelarna. Numera bor jag själv utanför by på landet.

Vad är största skillnaden från att bo i större stad?

Större upplevelse av lugn, avslappning, frihet.
Mindre tillgänglighet till kulturutbud och nöjesevenemang, restauranger mm.

 

[avslutat medlemskap]

Om jag lever till pension ska jag skaffa dörrklocka igen. Dvs hund

Hundar SKA skälla när det kommer någon.
Fortfarande efter så många år blir jag alldeles ställd när det knackar på dörren och ingen varnat innan

Grannens hundar skäller aldrig på mig och har aldrig gjort det men det kanske beror på att vi kliver in hos varann utan att knacka först, däremot blir hundarna skitlyckliga när "vandrande tuggleksaken" kommer och håller så när på att riva stället.

 

[avslutat medlemskap]

Jag skulle inte fixa stan alls, stan är ett ställe jag åker FRÅN enligt min definition. Grannar har jag på 100 meters avstånd, vi har funkar från första stund då dom byggde och flyttade hit och vi samarbetar och har inga hemlisar för varann.
Jag är ju uppväxt i ett villaghetto, ett öde värre än döden trots närhet till stan, nu har jag 1,5 mil till stan (en annan än den jag växte upp i) och taskiga kommunikationer men det är 100-väg nästan hela sträckan så det går snabbt att ta sig dit när lagren behöver fyllas på. Åka till stan "bara-för-att" existerar inte, det är definitivt inte min grej.

 

[Petruska]

Inte i mellersta heller tror jag. Till och med Sveg borde ha ett öppet fik.

För rätt många år sedan hade jag lite kopplingar till Sveg. Centralt beläget fanns då ett fik, som jag tror var öppet året om (kanske semesterstängt några veckor). Ett fik är ganska många för lite, även om jag ätit jättegoda biskvier på just detta fik. Men om man bor I Sveg bor man ju i en tätort, inte på landet. Härjedalen i övrigt är väl landet alltsammans, tror jag.

 

[athena]

För rätt många år sedan hade jag lite kopplingar till Sveg. Centralt beläget fanns då ett fik, som jag tror var öppet året om (kanske semesterstängt några veckor). Ett fik är ganska många för lite, även om jag ätit jättegoda biskvier på just detta fik. Men om man bor I Sveg bor man ju i en tätort, inte på landet. Härjedalen i övrigt är väl landet alltsammans, tror jag.

Ja fast inom 8 mils radie från Sveg så täcker du in ganska stor yta av Härjedalen.

 

[tanten]

Härjedalen i övrigt är väl landet alltsammans, tror jag.

Där finns ett gäng skidanläggningar. Och en skidanläggning är nästan som en tätort om än bara under en del av året.

 

[Petruska]

Ja fast inom 8 mils radie från Sveg så täcker du in ganska stor yta av Härjedalen.

Javisst.

 

[Monkie]

Jag har förstått att många Bukefalister bor på landet, och som jag nämnt några gånger här så är jag ibland lite sugen på att flytta ut! Vad tycker ni är bäst och sämst med att bo på landet? Varför valde ni att bo så? Vad är största skillnaden från att bo i större stad?

En vän till mig fick precis barn och berättar om många saker på temat; "Saker jag inte visste innan jag fick barn, och som ingen berättade för mig." Jag är lite nyfiken på "saker jag inte visste innan jag flyttade hit" historier Ja, förutsatt att ni inte bott hela livet på samma plats då!

Bäst

• Friheten
• Lugnet
• Närheten till naturen
• Man känner inte av stadspulsen = stress för mig.
• Slippa grannar/folk

Sämst

• Mörkt.
• Inga bussar eller spontana utekvällar.
• Inte så kul när man vill ha mjölk och den är slut.
• Pendla till jobb.

Jag är inte så social och trivs bra själv. Gillar landet före stan!

 

[Kiwifrukt]

Inget körkort eller ingen bil är ju också en anledning till att inte ta bilen. Problemet kan ju annars vara att det kan ta en stund att åka till stan. Jag vet inte om jag skulle sätta mig och köra 15 mil tor eller så enkom för en fika, även om jag verkligen gillar att gå på konditori. Jag skulle tycka att det var ett problem, åtminstone på nivån att jag förmodligen skulle skippa fikat, för att det tog så mycket tid och pengar att få till. Inte värt det, helt enkelt, för det blir för problematiskt.

Fast nu svarade jag i mitt grundinlägg som du citerade på hur det är för MIG. Jag har 20 minuter i bil till stan om det inte rusning = fullt överkomligt att köra. Från jobbet fem minuter. Jag har inte pratat om 15 mil.

För mig är körkort och bil en nödvändighet för att kunna bo där jag gör, jobba där jag gör (en kollega som bor extremt nära stab/i största tätorten får byta buss tre gånger för att ta sig till jobbet, fågelvägen pratar vi kanske några kilometer) och för att ha häst, så för mig är bilfrågan också ovidkommande. Jag har bil, så för mig är det inte ett hinder. Jag kanske missuppfattade TS, men jag trodde hon hade körkort.

 

[kamomillo]

Ja, jag bor ju inte på landet, jag bor i fjällen, men de är väl kanske samma lika?
Jag har 12 mil enkel väg till ett konditori, MEN på affären här i vår by dricker man kaffe med andra bybor GRATIS!
Affären har inte öppet på söndagar under lågsäsong, men skulle det krisa, så åker man till ägarinnan och lånar nyckeln, alt ber att hon följer med och öppnar.
Med kris menar jag snus/cigaretter (använder det inte själv) för det lånar man nog inte hos grannarna. Annars kan man alltid hitta ett kaffepaket i granngården.
Byn har växt på senare år, så nu låser vi dörrarna när vi åker bort, för bara ett par år sedan var det öppet överallt.
Däremot har grannarna nyckel, eller vet hur man kommer in hos varandra om man skulle behöva det.
Det har kommit till några övervakningskameror på husen, troligen för att vi hade inbrott på affären i somras, och polisen tog många långa timmar på sig, innan dom kom =(
Vi har både hotell, och italienskresturang i byn, men oftast äter man hemma, eller med goda vänner.
Vi har gatlysen genom hela byn, och bussar som går 2 ggr/vardagar till och från byn.
Jag har 3 mil till jobbet, jag svär när det är snöstorm, men annars är det helt okey.
ALLA här tar körkort så fort dom blir 18. De är ett måste, men de flesta har haft skoter i flera är. Så dom är redan fordonsberoende... ;-)
Ska vi kalla Umeå stad? Ja då är det 36 mil dit, å nästan samma avstånd till Ö-Vik, Östersund, Skellefteå osv så vi anser oss bor rätt centralt.

Jag skulle aldrig klara att bo i en storstad, =( Jag tror inte ens att jag vill prova.
Folk är så jäktade, bryr sig inte om andra, och förlåt.. tänker bara på sig själv. =(
Jag behöver värmen och omtanken för att må bra.
Visst.... Jag medger att vi kanske har lite väl mycket koll på varandra ;-) Men det har både för och nackdelar.
Här ligger i alla fall ingen död i veckor, utan att någon slår larm. =)
De var personalen på affären som slog larm, när Svärmor började glömma vad hon skulle handla, och bara köpte 2 saker, samma, varje dag.
De fanns typ 11 burkar rödbetssallad i hennes kylskåp...
De hade säkert tagit längre tid att upptäcka hennes demens om inte personalen varit så uppmärksam.
Senast idag träffade jag ett ungt par i en husbil på affären, dom var helt lyriska över hur trevlig alla var här, hur vackert det är... ( värsta tiden på året, när allt är brunt och trist) och i alla fall tjejen hade nog flyttat hit på stört, om hon kunnat.

Jag är glad att de flesta av oss kan välja (någotsånär) var vi vill bo. En del passar i staden, och en del på landet. Inget är väl rätt eller fel, jag tror att vi ska vara tacksamma för det.
Tänk vilka huspriser de skulle bli här, om alla ville flytta hit =)

* Jenny *

 

[Lena Furberg]

Jag älskar bägge och vill ha bägge - men jag skulle aldrig kunna BO en längre tid i en storstad. Då skulle jag bli olycklig. Jag vill kunna ta min hund och gå ut i skog och mark utan att behöva köra bil, åka buss eller ta tåget. Jag är nog skogsberoende tror jag. Nu på äldre dar har jag till och med börjat längta tillbaka till Norrland, just FÖR mörkret, tystnaden, snön.....

Det fina med att vara människa i vår priviligierade del av världen är väl bl.a. att vi kan välja bäggedera. Vi behöver inte vara fastlåsta i endera miljön. Vi kan pendla lite. Personligen väljer jag att bo lantligt och besöka storstaden, inte tvärtom.

 

[athena_arabians]

För rätt många år sedan hade jag lite kopplingar till Sveg. Centralt beläget fanns då ett fik, som jag tror var öppet året om (kanske semesterstängt några veckor). Ett fik är ganska många för lite, även om jag ätit jättegoda biskvier på just detta fik. Men om man bor I Sveg bor man ju i en tätort, inte på landet. Härjedalen i övrigt är väl landet alltsammans, tror jag.

Så länge man undviker pizzerian... jag vet flera de senaste åren som fått matförgiftning där

 

[athena_arabians]

Jag bor i en by på landet (dvs jag bör för grannarnas hälsa inte gå ut näck i trädgården... även om det har hänt ).

Bostadsområdet nedanför mig är byggt på åkermark och det finns aktiv åkermark i och omkring byn. Pappa brukade en del av marken med häst och de åkrar som finns kvar kring där jag bor betade mina hästar.

Tvärs över ån är närmaste skogen och det finns skog nära på andra sidan byn från mig också. Båda skogarna är mina gamla ridmarker.

Vi har apotek, ICA, Snusboa, klädaffärer (oklart hur många, de tenderar att slå igen snabbt), second hand, guldsmedsaffär, färghandel, glasmästare, hantverkshus, affär med pysselprylar, järnhandel, affär med diverse saker för skogsbruk och atv:er, två pizzerior (som bör undvikas), radio och TV-affär, bilverkstad, brandstation, bibliotek samt en blomsterhandel. Snart har vi en mack igen också.

För mig är det paradiset även om jag helst skulle vilja bo ensligare, grannarna är lite för nära. Vi har lite koll på varandra och för mig är det en trygghet. Jag kan odla så mycket jag orkar (tomten är på ca 1ha) och huset är mysigt.

Nackdelar är att kollektivtrafiken är ett skämt, det är en massa tråkigt pyssel med hus som gräsklippning, snöröjning odyl. Dyrt blir det om något går sönder också plus att underhåll kostar.

Trots nackdelarna saknar jag inget med att bo i en större stad (bodde i U-a under studietiden). Det var roligt då men jag vill inte tillbaka till något sådant.

Edit: Jag har 2,5 mil till residensstaden vars lasarett hittills har fixat den vård jag behöver. Det är viktigt för mig och en anledning av flera att jag är tveksam till att flytta till särbon. Jag behöver bra vård och de är väldigt duktiga på min sjukdom på "mitt" lasarett.

 

[Luff]

För rätt många år sedan hade jag lite kopplingar till Sveg. Centralt beläget fanns då ett fik, som jag tror var öppet året om (kanske semesterstängt några veckor). Ett fik är ganska många för lite, även om jag ätit jättegoda biskvier på just detta fik. Men om man bor I Sveg bor man ju i en tätort, inte på landet. Härjedalen i övrigt är väl landet alltsammans, tror jag.

Mabuse kategoriserade att "bo på landet" som att en har 7-8 mil till åretruntöppet fik. Därav vår fundering om trakten runt Sveg.

 

[tanten]

För mig är just bilen problemet, eller ett av dem. Jag tycker att bilturen till fiket gör hela grejen helt meningslös. Ofritt och jobbigt med en förbaskad bil. Det jag vill är ju att flyta runt enkelt och friktionsfritt, bil är motsatsen till det på alla vis för mig.

Jag tror vi diskuterat det förut

För mig är det precis tvärtom. Bilen innebär ju att jag inte behöver vänta in bussen, byta buss, anpassa tiderna till busstider. Eler pendeln. Eller tunnelbanan. Det är om något friktion för mig. Allt detta anpassande till busshållplatser och kommunikationer.

Jag som numera inte är så gångbar gnäller i mitt inre när jag måste promenera den där halva kilometern för att nå den där hållplatsen. Jag älskar vår huvudstad men alla möten där är rena pinan. Hitta rätt tunnelbana så jag hamnar vid rätt hotell, elelr rätt kansli. Rätt pendeltåg vid rätt tid för att inte missa den där anslutningen.Jag hittar bra. Men tycker att det är ett elände.

Här i min värld tar jag bilen till jobbet, kör till restaurangen uppe på stan istället för att ägna halva lunchen åt långsamt promenerande. Jag kan smita iväg till vårdcentralen på tio minuter.

Jag kan göra vad jag vill precis när jag vill. Det ligger en vridning av tändnyckeln bort. Jag kan ta mig till Himalaya för att plocka svamp eller lingon eller bara för att vara. Skulle jag behöva cykla skulle det ta mig en halvtimme. Buss finns inte.

Så för mig är bilen precis det. Kunna flyta runt precis som jag vill.

 

[Anders]

- Mer utsatt vid störningar som elavbrott, oväder mm

Jag tycker den punkten hamnar på både plus och minus. Det behövs lite omväxling ibland

 

[escodobe]

Jag älskar bägge och vill ha bägge - men jag skulle aldrig kunna BO en längre tid i en storstad. Då skulle jag bli olycklig. Jag vill kunna ta min hund och gå ut i skog och mark utan att behöva köra bil, åka buss eller ta tåget. Jag är nog skogsberoende tror jag. Nu på äldre dar har jag till och med börjat längta tillbaka till Norrland, just FÖR mörkret, tystnaden, snön.....

Det fina med att vara människa i vår priviligierade del av världen är väl bl.a. att vi kan välja bäggedera. Vi behöver inte vara fastlåsta i endera miljön. Vi kan pendla lite. Personligen väljer jag att bo lantligt och besöka storstaden, inte tvärtom.

Fast det är fördelen med förorten! Jag har skog utanför dörren. Och miltals med eljuspår!