2 timmar långpromenad med Ebrah och vän idag. Jag gillar verkligen vännen och så gör även Ebrah. Vanligtvis går jag helst promenader själv för att det lätt blir bökigt med sällskap, men med vännen är allt så enkelt att det bara blir kul. Han är på många sätt lite som en manlig version av mig och det känns lite som om vi känt varandra i tusen år trots att vi började umgås för bara några månader sedan. Nu har vi börjat prata om att ge oss ut och springa lite med hundarna till våren (han springer ofta och mycket) och jag funderar nu på att koppla ihop honom med Aysu så att han också har hund att springa med
Aysu, ja hon fick vila idag. När jag kom hem från promenaden fick hon istället lite nosövningar i köket, inspirerad av det som
@Voff skrev om narkotikasökande hundar. Vi körde dock på en "något" enklare nivå, nämligen leta godisbitar
Först hade jag godis i olika muggar, men inte alla, och hade på en bit papper för att Aysu skulle bli tvungen att nosa sig fram till rätt mugg.
Hon är dock så petig att hon börjar med rätt muggar, sedan vill kolla de andra också för att inte råka missa något. Då gömde jag istället godis runtom i själva köket och när jag släppte in henne så kunde jag riktigt höra nosen jobba
Det är verkligen kul med henne, att hon är så otroligt noggrann, funderande och verkligen kämpar. Jag har aldrig sett en saluki så duktig och noggrann med nosarbete som hon är.