Höstföräldrar 2020 - del 2

[Poison-heart]

September
2 Martenix, 27 år, första barnet
7 Eli, 32 år, andra barnet
12 KarinStarfighter, 34 år, Andra barnet
14 solkatt, 32 år, andra barnet

Oktober
1 Dammtuss, 30 år, tredje barnet
3 Vinkelina, 36 år, tredje barnet
5 Poison-heart, 28 år, andra barnet
25 Ingela_S, 39 år, första barnet
31 hemlig, 37 år, andra barnet (lillasyster enligt RUL)

November
1 JeayL, 30 år, andra barnet, (lillebror enligt NIPT)
5 Cattaflajna, 28 år, andra barnet
7 Julgrisen, 34 år, första barnen

Födda

Eli, andra barnet Född 26 augusti, pojke, 3 820 g, 51 cm
Poison-heart, andra barnet, flicka född 29 september. 4084 gram, 52 cm
Vinkelina, tredje barnet. Född 2 oktober. Flicka, 3170g och 50 cm

 

[vinkelina]

Lägger den som spoiler

Spoiler: Förlossningsberättelse

Allt har sin början den 1.10 i vecka 39+4 då vi har inbokad tid för en igångsättning från morgonen. Får börjar med att ligga 30 min med ctg som är ok, visa små sammandragningar. Visar sig dock att jag bara är öppen 1 ynka cm och att tappen är 2 cm lång, men mjuk och bebisen ligger -4 cm upp, tydligen väldigt högt. Får i alla fall en ballong insatt vid 11 och nytt ctg. Mannen går och äter lunch under tiden, jag får sjukhuslunchen. Sedan blir vi beordrade för promenad. Runt 15 lossnar ballongen men är ännu bara öppen 3 cm och babyn ligger fortfarande högt uppe. Inga känningar. Vet att mina förlossningar startar om man spräcker hinnorna men de vågar de inte göra nu pga babyns läge. Så blir dropp i stället. Kanyl läggs, första spricker venen men andra lyckas.

Som jag gissar händer ingenting mer än småvärkar som inte ger nått. Vid 19 ger mannen upp och åker till sitt boende för natten. 22 så har de droppats en hel påse utan resultat. Man beslutar att pausa och att jag får sova över. Börjar få flachsbackar till äldsta sonens förlossning som var likadan. Somnar runt 03 på natten och vaknar 6. Perfekt dag för att föda barn på alltså. Nytt CTG på morgonen, allt ok. Frukost och mera dropp, som inte hjälper

12 beslutad det att i alla fall tas hål på hinnorna och inom 15 min börjar de registreras värkar. De dyker upp mot 70-80 men känner inget. 3 på 10 min. Slutar så fort jag sätter eller lägger mig ner för att vila.

Efter en timme kopplar man på droppen tillbaka för mer effekt och vid 14 börjar jag känna av dem, kastar även upp då. Funderar lite på smärtlindring men svårt att veta vad vi skall testa då lustgas inte hjälper och epidural inte får läggas. Beslutas om PCB och läkaren kommer in och kollar. 6 cm öppen men babyn ligger ännu -3 uppåt så hon vill inte lägga bedövning då den knappast kommer hjälpa. Får tens i alla fall. Vid 15 läggs pcb i alla fall trots samma läge på vinst och förlust. Läkaren lite stressad för är ett akutfall på väg in och hon har egentligen inte tid med mig. Pcb hjälper inte.

klockan går och mannen börjar bli tvungen att åka hem tillbaka till våra andra barn (vi hade räknat med att babyn skulle vara ett dygn gammal då redan) Personalen börjar bli stressade över att jag skall bli ensam (de, inte jag alltså) och försöker hitta någon som kan sitta med mig. Mannen går till bilen för att hämta lite av mina saker som jag kommer behöva till hemfärden. borta kanske 10 min

När han kommer tillbaka försvinner babyns hjärtljud. Får ställa mig på alla fyra och andas syre men blir bara markant bättre värden (nere på 60 ibland) Läkaren gör en ny undersökning men ännu öppen bara 6 cm och babyn på -3 cm. hör att de börjar förbereda för akut snitt (ringer op, praktikanten skickas för att hämta kläder åt oss osv)

Nu händer det plötsligt saker och jag är nästan lättad över att de blir snitt för har nu så grymma smärtor. Då plötsligt känner jag att jag behöver krysta!!!

på mindre än 1 min har jag alltså öppnat mig 4 cm och babyn sjunkit ner. Krystningen tar 1 min och 7 min tills moderkakan är ute.

Praktikanten berättar att när hon gick ut var de ett läge och när hon kom in stack huvudet ut, hon var borta 90 s.

Hela förlossningen gick på 4h58 min från de att man tog hål på hinnorna.

Fysiskt är jag helt okej, om än lite mörbultad men psykiskt inte ok. Andra förlossningen av tre där de varit väldigt nära snitt. Aldrig mer föda barn säger jag (vi har inga planer på flera heller)

Babyn mår i alla fall bra och vi kom hem efter ett dygn. lite strular amningen och hon får inte grepp om mina vårtor, men skall på kontroll i morgon till BVC och sedan köpa amningsgummin och se om det hjälper

 

[Kilauea]

Lägger den som spoiler

Spoiler: Förlossningsberättelse

Allt har sin början den 1.10 i vecka 39+4 då vi har inbokad tid för en igångsättning från morgonen. Får börjar med att ligga 30 min med ctg som är ok, visa små sammandragningar. Visar sig dock att jag bara är öppen 1 ynka cm och att tappen är 2 cm lång, men mjuk och bebisen ligger -4 cm upp, tydligen väldigt högt. Får i alla fall en ballong insatt vid 11 och nytt ctg. Mannen går och äter lunch under tiden, jag får sjukhuslunchen. Sedan blir vi beordrade för promenad. Runt 15 lossnar ballongen men är ännu bara öppen 3 cm och babyn ligger fortfarande högt uppe. Inga känningar. Vet att mina förlossningar startar om man spräcker hinnorna men de vågar de inte göra nu pga babyns läge. Så blir dropp i stället. Kanyl läggs, första spricker venen men andra lyckas.

Som jag gissar händer ingenting mer än småvärkar som inte ger nått. Vid 19 ger mannen upp och åker till sitt boende för natten. 22 så har de droppats en hel påse utan resultat. Man beslutar att pausa och att jag får sova över. Börjar få flachsbackar till äldsta sonens förlossning som var likadan. Somnar runt 03 på natten och vaknar 6. Perfekt dag för att föda barn på alltså. Nytt CTG på morgonen, allt ok. Frukost och mera dropp, som inte hjälper

12 beslutad det att i alla fall tas hål på hinnorna och inom 15 min börjar de registreras värkar. De dyker upp mot 70-80 men känner inget. 3 på 10 min. Slutar så fort jag sätter eller lägger mig ner för att vila.

Efter en timme kopplar man på droppen tillbaka för mer effekt och vid 14 börjar jag känna av dem, kastar även upp då. Funderar lite på smärtlindring men svårt att veta vad vi skall testa då lustgas inte hjälper och epidural inte får läggas. Beslutas om PCB och läkaren kommer in och kollar. 6 cm öppen men babyn ligger ännu -3 uppåt så hon vill inte lägga bedövning då den knappast kommer hjälpa. Får tens i alla fall. Vid 15 läggs pcb i alla fall trots samma läge på vinst och förlust. Läkaren lite stressad för är ett akutfall på väg in och hon har egentligen inte tid med mig. Pcb hjälper inte.

klockan går och mannen börjar bli tvungen att åka hem tillbaka till våra andra barn (vi hade räknat med att babyn skulle vara ett dygn gammal då redan) Personalen börjar bli stressade över att jag skall bli ensam (de, inte jag alltså) och försöker hitta någon som kan sitta med mig. Mannen går till bilen för att hämta lite av mina saker som jag kommer behöva till hemfärden. borta kanske 10 min

När han kommer tillbaka försvinner babyns hjärtljud. Får ställa mig på alla fyra och andas syre men blir bara markant bättre värden (nere på 60 ibland) Läkaren gör en ny undersökning men ännu öppen bara 6 cm och babyn på -3 cm. hör att de börjar förbereda för akut snitt (ringer op, praktikanten skickas för att hämta kläder åt oss osv)

Nu händer det plötsligt saker och jag är nästan lättad över att de blir snitt för har nu så grymma smärtor. Då plötsligt känner jag att jag behöver krysta!!!

på mindre än 1 min har jag alltså öppnat mig 4 cm och babyn sjunkit ner. Krystningen tar 1 min och 7 min tills moderkakan är ute.

Praktikanten berättar att när hon gick ut var de ett läge och när hon kom in stack huvudet ut, hon var borta 90 s.

Hela förlossningen gick på 4h58 min från de att man tog hål på hinnorna.

Fysiskt är jag helt okej, om än lite mörbultad men psykiskt inte ok. Andra förlossningen av tre där de varit väldigt nära snitt. Aldrig mer föda barn säger jag (vi har inga planer på flera heller)

Babyn mår i alla fall bra och vi kom hem efter ett dygn. lite strular amningen och hon får inte grepp om mina vårtor, men skall på kontroll i morgon till BVC och sedan köpa amningsgummin och se om det hjälper

Låter jobbigt med att det plötsligt gick så fort.

Det där med värkar som registreras, hur högt kan de gå?

 

[Kilauea]

Alltså, sambon är stöttande i det här, absolut. Men nyss när jag suckade för att jag var tvungen att gå ner och hämta blöjor till sonen sa han (enligt sig själv på skämt) "ja gå igång det nu".
Fy vad arg jag är nu. Bad honom läsa på lite om att man inte kan eller ska försöka gå igång en förlossning, utan hellre vila så kroppen orkar sen.

Har ont, är trött och har oro och han klagar på att han är nervös över att det ska sätta igång. Ja, men det är inte han som ska ha ut ungen eller ha ansvar för fosterrörelser fram till dess...

 

[Monkie]

Alltså, sambon är stöttande i det här, absolut. Men nyss när jag suckade för att jag var tvungen att gå ner och hämta blöjor till sonen sa han (enligt sig själv på skämt) "ja gå igång det nu".
Fy vad arg jag är nu. Bad honom läsa på lite om att man inte kan eller ska försöka gå igång en förlossning, utan hellre vila så kroppen orkar sen.

Har ont, är trött och har oro och han klagar på att han är nervös över att det ska sätta igång. Ja, men det är inte han som ska ha ut ungen eller ha ansvar för fosterrörelser fram till dess...

Känner igen det där. Det du skriver om att ha ansvar för fosterrörelser tycker jag är jättejobbigt och ensamt. Visst, det går inte att göra så mycket åt men det är en oro som tär helt klart!

 

[Martenix]

Ni som fått utan igångsättning, var era bebisar livligare än vanligt innan? Min tjej lever loppan, sparkas och fäktas som tusan nu.

Jag märkte ingen skillnad.

 

[KarinStarfighter]

Åkte på matförgiftning i natt. Fy fan vad risig jag är alltså. Får inte behålla ngn vätska. Spyr galla och är dålig i magen. Sambon fick ge ersättning i natt för jag svimmade av att sitta upprätt

 

[Kilauea]

Åkte på matförgiftning i natt. Fy fan vad risig jag är alltså. Får inte behålla ngn vätska. Spyr galla och är dålig i magen. Sambon fick ge ersättning i natt för jag svimmade av att sitta upprätt

Fy, krya på dig!

 

[Kilauea]

Inget ont som inte har nåt gott med sig.
Ringde om faderskapsintyg idag. Pga Corona vill de inte ha "onödiga" besök så dom fixar papper och skickar hem istället så vi behöver inte åka dit .

 

[Martenix]

Inget ont som inte har nåt gott med sig.
Ringde om faderskapsintyg idag. Pga Corona vill de inte ha "onödiga" besök så dom fixar papper och skickar hem istället så vi behöver inte åka dit .

Vad skönt! Vi fick åka in till förlossningen istället den dag vi hade bokat in möte med dem så vi fick åka dit efteråt istället med en sex dagar gammal bebis... Hade varit mycket smidigare med papper hem i brevlådan.

 

[Poison-heart]

Inget ont som inte har nåt gott med sig.
Ringde om faderskapsintyg idag. Pga Corona vill de inte ha "onödiga" besök så dom fixar papper och skickar hem istället så vi behöver inte åka dit .

Skönt ändå! Det behöver vi med fixa... får nog också ringa om det imorn, bebis blir ändå en vecka imorgon.

 

[vinkelina]

Baby skrämde oss verkligen idag. Vi var på läkarkontroll kl 10 idag då vi hade hemgång redan efter 24h. Så ammade innan dess. Sedan sov hon. Och sov och sov. Kl 15 skulle jag på kontroll. Så började väcka där runt 14. Inget händer. Mannen gör ett blöjbyte och tvättar med lite kallare vatten. Hon vaknar men somnar om. Vi testar killa, klä av, ”studsa runt” men inget hjälper. Testar att mata lite med spruta men de bara rinner ut

när vi försökt en timme ringer jag barnavdelningen som konsultera sin läkare. Blir att barnhemsjukhuset kommer hem och kollar samt tar blodsocker. I samma stund de svänger in på gården vaknar hon och vill äta. Efter att sovit 6h och oäten 7!! Blodsocker ok.

skönt att hon bara var trött och fick numret så vi kan ringa igen om vi känner oss oroliga.

 

[Kilauea]

Baby skrämde oss verkligen idag. Vi var på läkarkontroll kl 10 idag då vi hade hemgång redan efter 24h. Så ammade innan dess. Sedan sov hon. Och sov och sov. Kl 15 skulle jag på kontroll. Så började väcka där runt 14. Inget händer. Mannen gör ett blöjbyte och tvättar med lite kallare vatten. Hon vaknar men somnar om. Vi testar killa, klä av, ”studsa runt” men inget hjälper. Testar att mata lite med spruta men de bara rinner ut

när vi försökt en timme ringer jag barnavdelningen som konsultera sin läkare. Blir att barnhemsjukhuset kommer hem och kollar samt tar blodsocker. I samma stund de svänger in på gården vaknar hon och vill äta. Efter att sovit 6h och oäten 7!! Blodsocker ok.

skönt att hon bara var trött och fick numret så vi kan ringa igen om vi känner oss oroliga.

Men vilken läskigt trött tjej! Skönt hon var ok.

 

[Monkie]

Baby skrämde oss verkligen idag. Vi var på läkarkontroll kl 10 idag då vi hade hemgång redan efter 24h. Så ammade innan dess. Sedan sov hon. Och sov och sov. Kl 15 skulle jag på kontroll. Så började väcka där runt 14. Inget händer. Mannen gör ett blöjbyte och tvättar med lite kallare vatten. Hon vaknar men somnar om. Vi testar killa, klä av, ”studsa runt” men inget hjälper. Testar att mata lite med spruta men de bara rinner ut

när vi försökt en timme ringer jag barnavdelningen som konsultera sin läkare. Blir att barnhemsjukhuset kommer hem och kollar samt tar blodsocker. I samma stund de svänger in på gården vaknar hon och vill äta. Efter att sovit 6h och oäten 7!! Blodsocker ok.

skönt att hon bara var trött och fick numret så vi kan ringa igen om vi känner oss oroliga.

Läskigt!!!

 

[Kilauea]

Det kan tydligen aldrig få vara helt lugnt här.
Nytt TUL och koll idag och hon hade avvikit en del från sin tillväxtkurva, så pass att läkaren bokade in ny koll om 10 dagar. Och så sa hon igen att om hon avviker från sitt rörelsemönster så ska jag höra av mig.
Så nu blev jag ju ännu mer orolig.

Min oro är dock tagen på allvar och jag kommer troligen inte behöva gå till 41+0 om det inte sätter igång innan dess. Även om de helst vill att det sätter igång spontant.

 

[Monkie]

Bm-besök idag. Fick en tid till i början på nästa vecka och där bokar vi en tid på förlossningen till slutet av veckan för bedömning och igångsättning, samma dag eller i alla fall nära där. Om allt går bra nu så får vi träffa vår lilla flicka senast söndag nästa vecka

Har sammandragningar hela tiden nu, men det gör bara lite ont så det känns inte som att förlossning är på G snart.

 

[Monkie]

Det kan tydligen aldrig få vara helt lugnt här.
Nytt TUL och koll idag och hon hade avvikit en del från sin tillväxtkurva, så pass att läkaren bokade in ny koll om 10 dagar. Och så sa hon igen att om hon avviker från sitt rörelsemönster så ska jag höra av mig.
Så nu blev jag ju ännu mer orolig.

Min oro är dock tagen på allvar och jag kommer troligen inte behöva gå till 41+0 om det inte sätter igång innan dess. Även om de helst vill att det sätter igång spontant.

Fasen vad jobbigt. Den där oron alltså .
Skönt att de har koll och lyssnar på dig.

Apropå oro så har jag grejat med min Snuza Hero nu, så jag vet hur den fungerar. Känner mig nöjd över att ha införskaffat en sådan!

 

[Monkie]

Nån som har koll på blodtryck? Jag brukar ligga lågt, 110/60 ungefär. Tidigare i graviditeten låg jag på 90/60. För ett par veckor sedan hade det gått upp till 120/70, nu ligger det på 130/75.

Jag är medveten om att det är inom normalvärdet men känner mig ändå lite orolig. Jag har inga symptom förutom sammandragningar, har känt mig lite "konstig" idag. Har ni fått högre blodtryck på slutet?

 

[vinkelina]

Nån som har koll på blodtryck? Jag brukar ligga lågt, 110/60 ungefär. Tidigare i graviditeten låg jag på 90/60. För ett par veckor sedan hade det gått upp till 120/70, nu ligger det på 130/75.

Jag är medveten om att det är inom normalvärdet men känner mig ändå lite orolig. Jag har inga symptom förutom sammandragningar, har känt mig lite "konstig" idag. Har ni fått högre blodtryck på slutet?

Enligt min BM så är det vanligt med högre tryck och proteiner i urinen i slutet på graviditeten utan att nått är fel. Det är bara kroppen som jobbar hårdare och utsätts för en stor påfrestning

 

[Eli]

Nån som har koll på blodtryck? Jag brukar ligga lågt, 110/60 ungefär. Tidigare i graviditeten låg jag på 90/60. För ett par veckor sedan hade det gått upp till 120/70, nu ligger det på 130/75.

Jag är medveten om att det är inom normalvärdet men känner mig ändå lite orolig. Jag har inga symptom förutom sammandragningar, har känt mig lite "konstig" idag. Har ni fått högre blodtryck på slutet?

Jag låg precis på gränsen sista veckorna. Fick ta om det flera gånger varje besök. Hade inga andra symtom på havandeskapsförgiftning. Bm kollade protein i urinen men inget. Berättade precis på slutet om vår renovering och då sa han "men det är ju därför du har högt blodtryck!!"