Hemmafruar vad är meningen med det?

Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

De personer som du bedömer vara hemmafruar med heltidshobbies kan alltså mycket väl ha en sjukersättning, A-kassa eller sjukpenning ...

Det har de inte haft, det vet jag säkert.
För då så hade den ekonomiska situationen varit på ett mycket bättre vis än vad den var/är.
För det skulle ju ha givit en inkomst till i familjen.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Sa som varande deltids hemmafru eller hur man ska se det...

Jag gor det han inte hinner/kan pga sitt arbete. Det ar oregelbundet nar han jobbar utanfor hemmaranchen. Jag ar alltsa, egentligen, en "oavlonad" anstalld. Jag tranar djuren, jag skoter markservicen, jag ar back up for svarfar pa den ranchen. Jag ar en del utav ett maskineri som ser till att saker fungerar. Han ar beroende av mig for att saker och ting skall ga ihop med alla djur, han betalar rakningarna - jag ser till att allting skots som det skall. Han ar mer beroende av mig an jag av honom egentligen, forutom om man kikar pa pappret.

Jag jobbar utanfor varan gard nagon/nagra dagar i veckan beroende pa arstid. Tror knappast nagon ser mig som en parasit, mojligen och troligen, som att jag ar alldeles for snall och okravande.

Jag ar en del utav ett arbetslag som oftast bestar av oss tva, ibland ar vi fyra, ibland atta, ibland tio.

Skulle jag ha ett heltidsjobb borta fran garden skulle det stalla till det med de djur vi har, som vi behover, for att skota ranchen. Utan djuren, dvs hastarna och hundarna, kan vi inte skota boskapen pa ett vettigt vis. Da trillar en stor del av inkomsten bort dar, for bade oss och den andra ranchen. Plus att han forlorar nagot han brinner for, och jag skulle forlora nagot jag brinner for. Det ar inte samma sak, men det gar hand i hand.

Man hittar losningar som funkar utifran de varderingar och det liv man vill ha.

..naja... det var mina fem cent iaf.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag läste denna artikel
http://www.lag-avtal.se/tidningen/article3779714.ece

Som tar upp hemmafruar i samma kontext som prostituerade vilket är en tanke som även jag har haft många gånger.
Vari ligger värdet för den försörjande parten i att ha en hemmafru?
Varför vill någon försörja någon annan?

Det där med att vilja vara hemmafru och få ägna sig ostört åt sina egna intressen förstår jag alldeles utmärkt.
Men inte varför någon annan vill betala för det?

Jag är inte så mycket för dom här teorierna som i sina desperata försök att vinna kontroll över den kvinnliga sexualiteten mynnar ut i någon slags slutpoäng att alla kvinnor är mer eller mindre prostituerade. Hur väl kamouflerade och uppsnyggade dom än är så är det med logiken och slutledningen hos ett 25-öres-luder.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

kl
Jag längtar tills jag kan bli 50% hemmafru, men först behöver min sambo ett "riktigt" jobb. Hans yrke innebär massa resor ibland, veckovis eller att han får veckopendla.

När han får sitt riktiga yrke (eftersom jobba över 8 tim/dag hemma på gården inte räknas ;)) då ska jag gå ner i tid, sluta i hemtjänsten och istället "bara" plugga 100% samtidigt som sonen går 50% på dagis. Nu pluggar jag 100%, försöker jobba minst tre dagar i veckan och ha sonen på dagis 50%.
Behöver jag ens nämna att svärmor är enda anledningen till att det går ihop?

Jag har dock en magisk förmåga att få vårt hushåll att gå runt på 6000 kr i månaden.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Att få ett bra jobb, slippa ha sonen för mycket på dagis (skulle inte haft problem med att ha mig hemma 100%) och dessutom kunna vara så mycket med sonen som möjligt.
Om jag inte behöver jobba är vi mer mobila och kan följa med/åka till honom på ett annat sätt.

Sen är det mycket för att få en kundkrets till ett eget företag och kunna lägga undan till egen gård.

Min sambo är dock uppväxt med hemmamamma, för mig känns det dock väldigt främmande att inte göra något utan hur det blir efter mina studier är färdiga återstår och se.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Dels att understimulerade och smått uttråkade personer kan bli lite enahanda att umgås med, att det blir jag som får stå för all stimulans.

Jag tror alltså inte att det är särskilt bra för förhållanden mellan jämbördiga parter att man lever så olika liv. Jag tror tom att resonerandet om vems tur det är att gå ut med soporna är att föredra framför det.
Kanske kan det vara så. Jag kan hålla med dig om att man hamnar i en ojämn balans om den ena upplever sig vara i hetluften och skarpt läge var och varannan vecka medan den andra lullar på med nya rabattcheckar på Coop som veckans grej.

Samtidigt kan jag tycka att när båda är i hetluften så räcker man inte till för varandra. Min erfarenhet är att de gånger vi är i hetluften samtidigt så skapas inte en intressant dynamik utan en sårbarhet i systemet. Det blir krävande stämning både på jobbet och hemma, så att säga. Möjligtvis är detta kopplat till att man har barn i en ålder som ändå tar bort marginalerna för vad man kan orka/hinna fokusera på. Men jag har iofs inte världens bästa simultankapacitet, när något är krävande så vill jag helst lägga allt annat åt sidan.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag läste denna artikel
http://www.lag-avtal.se/tidningen/article3779714.ece

Som tar upp hemmafruar i samma kontext som prostituerade vilket är en tanke som även jag har haft många gånger.
Vari ligger värdet för den försörjande parten i att ha en hemmafru?
Varför vill någon försörja någon annan?

Det där med att vilja vara hemmafru och få ägna sig ostört åt sina egna intressen förstår jag alldeles utmärkt.
Men inte varför någon annan vill betala för det?

Hemmafru är väl en statuspryl som uppstod under 1800-talet hos borgarklassen och som var extra populär på 50-talet och då spreds till alla klasser. Det utvecklades speciellt sysslor som en hemmafru kunde göra för att fylla dagarna efter att industrialiseringen tagit bort -producera tyg, sy, läkarvård, konservera osv (barnen glömdes bort och upptäcktes igen lite senare -de ingick inte riktigt i en hemmafrus sysslor, utom att hålla borta och tysta från mannen). Sedan är det säker jättemysigt att vara hemma osv. Men det tycker nog människor utan barn också.

Antropologer som har forskat på kvinnans status har konstaterat att den i de flesta samhällen är direkt relaterad till hur hon bidrar till hushållets inkomster. Dvs i ett samhälle med mycket kvinnor som varken producerar mat, tyg eller pengar får kvinnan automatiskt låg status.
 
Senast ändrad:
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Efter att ha löst de 16 första inläggen så inflikar jag om risken om man separerar.....då har "hemmafrun" inte så mycket i intjänad lön att lita till när pensionen kommer....
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Jag tänker att den försörjande parten möjligen har en känsla av kontroll genom makten över pengarna. Fast i dina exempel så verkar ju inte det vara fallet.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Fruar till företagsledare och diplomater brukar ha egna uppgifter som inte är relaterat till intressen för nöjes skull.

Jag kan också förstå det när familjen har små barn men inte med större skolbarn eller i familjer utan barn.
Hemma med djuren?
Det är säkert jättekul men vill inte den andra också vara det?

Nej det tror jag inte den vill, den andre skapar ju hela statusen och vill ha den, den skulle inte finnas annars. Dessutom gillar säkert personen att jobba.

Däremot blir det extremt svårt att skilja sig, det måste finnas nog pengar för att försörja familjen hela livet även som skild och den nya frun, annars kan man som sagt inte skilja sig utan att vara en lurk. Då kan det iofs som artikelförfattaren uttrycker vara kul att det finns horor...

Sedan riskerar det att bli ett glapp i äktenskapet om den som är hemma inte utbildar sig el dyl så den kan hinna ifatt i konversationer tex.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Tänk att varje dag komma hem till ett välstädat hem och en god middag på bordet

Har släkting som är hemmafru i annat land och jag skulle inte vilja ha en. Det känns inte som att utsätta personen för ett riktigt bra liv.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Så kanske det är nu också.
Och en bekvämlighetsinrättning.
Det billigaste sättet att få full service på?

Det vette sjutton, billigt? utomlands har väl en hemmafru med en man som har hygglig lön både hemhjälp ngn gång i veckan och dagis till barnen. Hon förser iofs med den nödvändiga dagis och skollunchen som barnen går hem till för att sedan komma tillbaka till dagis -skola. Hm det är nog iofs billigare kanske med hemmafru än med en au pair som fixar den där lunchen.

Sedan måste hon ju pyssla med lite röda korset o bjuda hem grannarna osv så hon behöver hyggligt stiliga kläder. Det är ngt slags samhälleligt skruvstäd som helst ska bort för majoriteten, som lider av det, men som säkert är helt ok om det är självvalt från båda parter tex när en part flyttat utomlands och den andra måste följa med (då är det ju jättesvårt att hitta jobb till båda, då blir det självvalt på ett annat plan).
 
Senast ändrad:
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Som alltid när det här ämnet kommer upp tycker jag att det är jätteintressant att följa alla olika tankar och teorier om rollen som hemmafru. Tankarna handlar ofta om maktobalans, människovärde och ojämställdhet men då är det ju nästan en förutsättning att man tycker att makt, människovärde och jämställdhet handlar om pengar. Det tycker inte jag.

Hur min egen roll ser ut beror på vem man frågar. Jag är medveten om att det finns dom som beskriver mig som ett offer, det finns dom som ser mig som lyxhustru och det finns dom som ser mig som en parasit. Särskilt nu när barnen har flyttat hemifrån så jag inte ens har föräldrarollen att "skylla på".

Om man däremot frågar mig och min man - alltså vi som faktiskt vet hur det här livet ser ut så är det ungefär så här:

Min man är genuint intresserad av det han tillbringar dagarna med att göra, dvs det han jobbar med. Jag är genuint intresserad av det jag tillbringar dagarna med att göra, alltså att satsa på min konst, fixa i trädgården, dra igång något renoveringsprojekt och lite övrigt arbete i hemmet och här på vår gård. Vi gör alltså båda det vi helst av allt vill. Vi har råd att bo som vi vill, resa dit vi vill, leva som vi vill, köpa det vi vill, att hjälpa våra barn ekonomiskt där det behövs och att spara för en säker och trygg framtid.

Det är klart att vi skulle ha ännu mer pengar om jag yrkesarbetade men att börja arbeta av den anledningen skulle rent av kännas girigt. Vi har redan allt vi behöver och vill ha och ren lyx och en massa statusprylar intresserar oss inte. Dessutom är just den gemensamma tiden det enda vi i så fall skulle vilja ha mer av och om vi båda hade yrkesarbetat hade vi istället fått mindre tid till att göra det vi vill när vi är lediga. Så varför skulle jag jobba?
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Min erfarenhet är att de gånger vi är i hetluften samtidigt så skapas inte en intressant dynamik utan en sårbarhet i systemet.

Det där är för mig ett lite främmande sätt att tänka på förhållandet. Jag har inga särskilt tydliga minnen av att jobb+barn+hushållsarbete har varit så pressande att det varit sårbart för "systemet", jag antar att du menar förhållandet.

Inte heller medan jag var ensamstående upplevde jag att tillvaron var riktigt så späckad.

Nu är det så klart skillnad på jobb och jobb, olika jobb kräver olika mycket. Men jag uppfattar det nog ändå i stort sett som att det är perfektionism och stort behov av bekräftelse (för att man är så duktig) som är det som verkligen gör livet jobbigt. Lyckas man undvika att ha de drivkrafterna alltför aktiva i sitt liv, ser jag inte heller att det blir så himla komplicerat att få ihop tillvaron.

Framförallt inte att det blir så till den grad komplicerat att det vore värt att den ena i princip formade sitt liv efter den andra.

Då tycker jag nog att städhjälp och hämtmat är lösningar som ligger närmare till hands.
 
Sv: Hemmafruar vad är meningen med det?

Du hade väl inte ett särskilt krävande jobb när du hade småbarn? I den fasen av min karriär där jag nu är gör jag väldigt lite som kan gå på rutin. Denna vecka har jag tex varit moderator och presenterat på en internationell sammankomst, jag tror att man får vara helt omänskligt trygg och lugn om man kan stå och sortera tvätt och utgöra ett stabilt stöd åt sina familjemedlemmar inför en sån grej. Samtidigt har min man också haft en stor och krävande presentation. Det är detta jag menar, att när båda allt som oftast har saker de laddar upp inför så är det helt enkelt inte heller särskilt bra/kul. Optimalt skulle man varva detta (tex gå på högvarv/lågvarv vartannat år) så att inte båda samtidigt har en massa krävande uppgifter. Båda behöver diskutera, men ingen har riktigt ro med den andres problem.
 

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 831
Senast: Imna
·
Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
19 685
Senast: TinyWiny
·
Kropp & Själ Jag är 30 år gammal, jag har så långt jag kan minnas haft en depressiv läggning. För ungefär ett halvt liv sedan hade jag min första...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
8 368
Senast: krambanan
·
E
Hästmänniskan Jag har ett problem som under de senaste veckorna skapat mycket magont. Mycket text att ta sig igenom, tack ni som läser. Blev absolut...
2
Svar
23
· Visningar
4 239

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp