Hemmafruar utan barn?

[Fruentimber]

Just det, du frågade inte efter den, i stället bestämde du min syn på arbete åt mig: det är livets mening. Vi som förespråkat arbetslinjen i det här verkar ju klumpas ihop till att vi tycker så.

Därför förklarade jag än en gång hur jag ser på arbete.

Du har verkligen hakat upp dig på det här med "livets mening" trots att jag gett en beskrivelse av vad jag menar. Nåväl.

 

[mandalaki]

Du har verkligen hakat upp dig på det här med "livets mening" trots att jag gett en beskrivelse av vad jag menar. Nåväl.

Japp, jag hakade upp mig på det, eftersom det användes så föraktfullt. Och eftersom jag inte gillar när folk påstår att jag sagt nåt jag inte sagt, och sedan håller fast vid med förklaringen att det var en tolkning. När man får klart för sig att tolkningen var fel kan man ju släppa det.

 

[Fruentimber]

Japp, jag hakade upp mig på det, eftersom det användes så föraktfullt. Och eftersom jag inte gillar när folk påstår att jag sagt nåt jag inte sagt, och sedan håller fast vid med förklaringen att det var en tolkning. När man får klart för sig att tolkningen var fel kan man ju släppa det.

Jag har inte på något sätt pekat ut dig, vad jag vill minnas. Du menar att jag har gjort en feltolkning, men gör likadant själv när du helt enkelt bestämmer att jag gjorde det för att vara "föraktfullt" och för att vara dryg. Du anklagar mig för både det ena och det andra men sopar inte ens rent framför din egen dörr.

Hade det bara varit dina inlägg jag refererat till hade jag köpt att du hävdat att jag gjort en feltolkning. Men nu är det inte så. Nu är det ett flertal inlägg och därmed ett flertal användare jag tolkat. Du får säga vad du vill, men sålänge jag inte vänt mig specifikt till dig eller dina inlägg så har jag himla svårt att se hur du kan bestämma åt mig att min tolkning är fel. Så himla märklig argumentation.

Och den som inte kan släppa det är ju uppenbarligen du själv som tydligen inte kan låta bli att dra upp det igen och igen.

 

[Petruska]

Nej, jag har faktiskt inte alls påstått att någon har skrivit något och att denne skrivit si och så. Jag har återgett min tolkning av de senaste sidorna av diskussionen. Något man rimligen ofta gör i trådar som blir många sidor långa. Det har jag ju också skrivit tidigare. Överdrift eller ej, så är poängen att lönearbete för vissa verkar ta väldigt stort anspråk av livet och vad man vill fylla sin tillvaro med, och därmed också hur man ser sig själv som person och hur arbetet färgar en. Men poängen gick dig visst förbi, som istället fokuserar på att jag använt mig av just "livets mening" som enklare beskrivning.

Jag kan inte se annat än att du själv överdriver ganska grovt när du försöker påstå att "vi andra" inte ser något värde i lönearbete alls.

Poängen går ju dig rätt mycket förbi, när vi är flera som framhåller värdet av att försörja sig själv och du vantolkar det avsiktligt till att arbetet skulle vara livets mening. Arbetet är givetvis inte livets mening, men ett slags grundläggande självständighet och att själv svara för sin person och sina viktigare behov är nog en del av livets mening - i den mån det alls finns någon, då.

De poänger jag ibland lyckas ana i dina resonemang, skulle jag i flera fall hålla med om, om inte det sammanhang du nu flätar in dem i vore så illa valt. Jag ser en massa problem med den politiska idé som kallas arbetslinjen, jag ser en massa problem med den roll arbetet har i det här samhället.

Men jag ser också enorma problem med kärleksrelationer som innebär en total ojämbördighet när det gäller allt det som pengar möjliggör. Jag ser enorma problem med att vuxna människor organiserar sitt liv med en försörjare och en försörjd. (Redan Mary Wollstonecraft pekar på de problemen, jag tycker det mesta av vad hon säger på temat ännu äger sin giltighet.) En sådan inbördes ordning är enligt min övertygelse dålig för alla berörda, faktiskt inte enbart för hemmafrun.

 

[Petruska]

Jag har inte på något sätt pekat ut dig, vad jag vill minnas. Du menar att jag har gjort en feltolkning, men gör likadant själv när du helt enkelt bestämmer att jag gjorde det för att vara "föraktfullt" och för att vara dryg. Du anklagar mig för både det ena och det andra men sopar inte ens rent framför din egen dörr.

Hade det bara varit dina inlägg jag refererat till hade jag köpt att du hävdat att jag gjort en feltolkning. Men nu är det inte så. Nu är det ett flertal inlägg och därmed ett flertal användare jag tolkat. Du får säga vad du vill, men sålänge jag inte vänt mig specifikt till dig eller dina inlägg så har jag himla svårt att se hur du kan bestämma åt mig att min tolkning är fel. Så himla märklig argumentation.

Och den som inte kan släppa det är ju uppenbarligen du själv som tydligen inte kan låta bli att dra upp det igen och igen.

Men om du tolkar en massa användare som en grupp, blir det ju omöjligt för enskilda användare att diskutera med dig. Det problemet ser vi ju ofta på buke, och det är alltid lika frustrerande.

 

[Fruentimber]

Poängen går ju dig rätt mycket förbi, när vi är flera som framhåller värdet av att försörja sig själv och du vantolkar det avsiktligt till att arbetet skulle vara livets mening. Arbetet är givetvis inte livets mening, men ett slags grundläggande självständighet och att själv svara för sin person och sina viktigare behov är nog en del av livets mening - i den mån det alls finns någon, då.

Nej, det är inte bara "värdet av att försörja sig själv" som ligger till grund för tolkningen, givetvis. Det är hur det talas om just lönearbete i ett flertal inlägg. Men det spelar ingen roll hur många gånger jag förklarar det, så jag upphör helt enkelt med det nu.

 

[Fruentimber]

Men om du tolkar en massa användare som en grupp, blir det ju omöjligt för enskilda användare att diskutera med dig. Det problemet ser vi ju ofta på buke, och det är alltid lika frustrerande.

Ja, då får det väl vara frustrerande då. Jag har verkligen inte engagemanget för att svara varje inlägg enskilt, oavsett tråd och ämne. Det sker ju liksom i massor av inlägg att man helt enkelt försöker förklara vad man upplever och ser av tråden. Jag finner inte det märkligt på något sätt. Men du kan ju PMa andra icke-skrivna regler som du anser att jag ska förhålla mig till.

 

[stjarnhimmel]

Nej, det är inte bara "värdet av att försörja sig själv" som ligger till grund för tolkningen, givetvis. Det är hur det talas om just lönearbete i ett flertal inlägg. Men det spelar ingen roll hur många gånger jag förklarar det, så jag upphör helt enkelt med det nu.

Är det att jag skriver att det kan vara kul och kreativt?

 

[Fruentimber]

Är det att jag skriver att det kan vara kul och kreativt?

Jag tänker verkligen inte sitta och peka ut varenda inlägg och sen ta emot en shitstorm.

 

[Inte_Ung]

Sveriges starka arbetskultur,

Det där har ju med solidaritet att göra.
Att alla som kan bidra till samhället skall göra det så att den gemensamma kakan räcker till dem som den behöver.
Att inte vilja vara med och dela på besväret men däremot vilja ha av förmånerna är inte det minsta solidariskt.
Det är faktiskt så att alla partier i Sverige är för en arbetslinje.

 

[hastflicka]

Men man kan inte anse att man försörjer sig. Försörjning är något objektivt, antingen försörjer man sig eller så försörjer man sig inte.

I ditt fall försörjde mannen er medan du underlättade för honom att göra det.

Well, om det nu ar objectivt sa forsorjde jag mig sjalv aldeles utmarkt ... Inte riktigt i den standard we levde, men helt klart bidrog jag (och arv faster) till var ekonomi. Jag jobbade, som sagt, ungefar 60% ... sa om det inte spelar nagon roll vem som drar in mest pengar sa forstar jag inte riktigt hur du ser det? Eller gor det verkligen sa stor skillnad om man jobbar heltid och gar ner i 50% eller 60% eller om man jobbar heltid i nagra ar och sedan inte jobbar alls i nagra ar?

 

[Inte_Ung]

Varför ska det då hackas och ifrågasättas i all oändlighet på de som väljer att inte jobba om det inte är så viktigt?

Därför att det är ett samhällsmässigt slöseri att vuxna och arbetsföra människor inte drar sitt strå till den gemensamma stacken "välfärdssamhället".

 

[Fruentimber]

Det där har ju med solidaritet att göra.
Att alla som kan bidra till samhället skall göra det så att den gemensamma kakan räcker till dem som den behöver.
Att inte vilja vara med och dela på besväret men däremot vilja ha av förmånerna är inte det minsta solidariskt.
Det är faktiskt så att alla partier i Sverige är för en arbetslinje.

Ja, givetvis har det det. Solidaritet, välfärd etc. Som sagt, jag uppmanar att kika på de länkar jag postade tidigare angående arbetslinjen.

 

[Inte_Ung]

Det är väl ganska få förunnat att arbeta med ett faktiskt intresse?

Inte i min värld.
I min värld så är arbete ett spännande inslag i livet som man inte vill vara utan.

 

[Fruentimber]

Inte i min värld.
I min värld så är arbete ett spännande inslag i livet som man inte vill vara utan.

Möjligen inte i din värld, men det är verkligheten för många ute i arbetslivet.

 

[Inte_Ung]

jag stod for en viktig del i att rota runt sa barn och familjeliv flot och fungerade.

Jag frågade faktiskt om specifikt när det inte fanns barn att ta hand om.
Det där med barn i familjen vet jag utmärkt hur det fungerar då jag har 3.
Nu så skall jag vara hemma utan att ha några barn hemma, yngsta har börjat på gymnasiet.

 

[hastflicka]

Jag frågade faktiskt om specifikt när det inte fanns barn att ta hand om.
Det där med barn i familjen vet jag utmärkt hur det fungerar då jag har 3.
Nu så skall jag vara hemma utan att ha några barn hemma, yngsta har börjat på gymnasiet.

Jag har varit hemma (eller kvinlig jordbrukare utan inkomst?) i den situationene ocksa ... Det ingar i de 40% jag inte jobbat och uppburit lon men Maken har haft lon.

 

[Inte_Ung]

Att gå hemma under längre tid utan yrkesmässiga kontakter , verkar göra att man tappar kontakten med verkligheten utanför sin bubbla.

Jag har ju hamnat i just den där bubblan tidigare gånger när jag har varit hemma länge.
Jag mår inte bra där utan faktiskt riktigt urkasst, vilket är det som skrämmer mig inför vintern.

 

[Petruska]

Ja, givetvis har det det. Solidaritet, välfärd etc. Som sagt, jag uppmanar att kika på de länkar jag postade tidigare angående arbetslinjen.

Och de av oss - tex jag - som ser stora problem med arbetslinjen, som är hyggligt inlästa på arbetskritiken (Roland Paulsen säger ungefär exakt samma saker som trendade i mina kretsar i min ungdom, då med andra idoler enär Roland nog knappt var född), hur skulle vi kunna övertygas om att det är hemmafrun som öppnar för en annan syn på arbete? På sätt som helst också löser problemet med att monetära resurser koncentreras hos männen ännu mer. Och som dessutom skulle kunna motverka klasskillnader (så jag slipper få stryk för att vara liberal)?

 

[Inte_Ung]

Vem i tråden lever i isolering?

Jag skall ju i princip göra just det, vilket var ett av mina problem.