Hemmafruar utan barn?

[stjarnhimmel]

Om man är hemmafru idag har jag ett råd:
Se till att du får hälften av allt vid ev skilsmässa och se till att det görs en ordentlig pensionsavsättning!

Ja det är min tanke också. Gardera dig och våga tänk på att det kan bli skilsmässa. Eller vad som händer om maken blir sjuk och inte kan jobba mer.

 

[Lena Furberg]

Så att vara bidragstagare är en bättre försörjning än att ens partner tjänar tillräckligt för båda?
Varför är det bättre att leva på staten?

Det är väl kanske tryggare och en annan typ av beroendeställning. Staten har fortfarande en skyldighet att försörja en när man inte fixar det på egen hand, det är en av vårt samhälles goda sidor. En make kan vara otrevlig och ställa ultimatum och lämna en när som helst och då står man där. Det är så mycket mer personligt.

 

[Riru]

@Ridinglady
Då ber jag så mycket om ursäkt!
Blev att jag bara läste in en massa negativitet efter att varit delaktig i den här tråden.

 

[Ridinglady]

@Ridinglady
Då ber jag så mycket om ursäkt!
Blev att jag bara läste in en massa negativitet efter att varit delaktig i den här tråden.

Ingen fara!

 

[Robbansmatte2]

Ja, i sådana fall framstår hemmafru som en rimlig beteckning.

Min mormor (född 1907) var hemmafru. Hon tog hand om barnen samt upprätthöll med städerskans hjälp ett presentabelt professorshem åt sin man.

Sen var hon mycket bildad, talade flera språk, odlade sällsynta rosor, ägnade mycket tid åt välgörenhet och kulturella event med väninnor, men det var liksom hela tiden i egenskap av professorska (professorinna?). Hade hon inte gift sig, hade hon troligen försörjt sig som lärarinna i språk.

Professorska blev hennes titel Att sköta ett stort hem om än med städfru samt ha en del representation är definitivt inte enkelt, det var ett företag egentligen.

 

[Robbansmatte2]

Att vara hemmafru är något en del kan välja numera. Det är inte arbetet i sig som är enkelt eller billigt, tänk kostnaden för att köpa in alla de tjänsterna. Däremot blir ju hemmafrun eller hemma-mannen beroende av den andres ekonomi så jag håller absolut med Ridinglady ang. ekonomin. Sverige är fortfarande det land där flest kvinnor, 90 % eller så, förvärvsarbetar. Vi är inte normen men undantaget. Och jodå, det finns hemmamän också, de började komma på det glada sjuttiotalet.

 

[Riru]

Det är väl kanske tryggare och en annan typ av beroendeställning. Staten har fortfarande en skyldighet att försörja en när man inte fixar det på egen hand, det är en av vårt samhälles goda sidor. En make kan vara otrevlig och ställa ultimatum och lämna en när som helst och då står man där. Det är så mycket mer personligt.

Jag har dock aldrig känt mig så otrygg som under de perioder jag varit arbetslös. Konstant orolig, stressad och begränsad på de flesta plan. Även studier har varit begränsat för mig då jag tidigare gjort ett dåligt val och slösat bort csn på sådant jag inte är intresserad av längre och har efter det inte haft möjlighet att välja vilken utbildning jag vill.
Nu är mitt liv det totalt motsatta och jag känner mig enormt trygg.

Visst min make kan lämna mig och jag kan lämna honom, men det kommer inte göra att jag "bara står där". Sådan beroendeställning är det inte utan min ekonomi och pension är säker.

 

[yennork]

Glöm inte sambeskattningen https://sv.wikipedia.org/wiki/Sambeskattning

Det lönade sig ofta bättre att frun -som normalt sett tjänade mindre- stannade hemma och tog hand om hushåll och barn. Hushållsarbetet var mer krävande före 70-talet, plus att man lagade mat från grunden, syltade och saftade. Barnen fick vara ute och leka medan mamma städade, trafiken var ju inte alls lika tät.

Skilsmässor var ovanliga, så man räknade med att båda skulle klara sig på mannens pension.

 

[Petruska]

Professorska blev hennes titel Att sköta ett stort hem om än med städfru samt ha en del representation är definitivt inte enkelt, det var ett företag egentligen.

Nej, det var det inte. Hon hade massor av tid till att odla rosor, titta på konst, gå på konversationskurs i franska, idka välgörenhet med mera. Ett mycket bekvämt liv, men i fundamentalt beroende av min morfars goda vilja.

 

[Hyacinth]

Jag tycker ju att det är kul att jobba. Jag utvecklas, träffar folk, tjänar egna pengar. Bland annat. Jag skulle bli deprimerad av att vara permanent hemma tror jag. Ett tag skulle jag se som en längre semester, men FÖR EVIGT? Hilfe.

 

[hastflicka]

@hastflicka Att vara hemmafru är ju rätt ovanligt i Sverige så det kan nog förklara varför svenskar generellt är mer skeptiska än andra nationaliteter. Vi är ju mer jämställda än de flesta tack gode gud varför det helt enkelt är mer ovanligt här.

I de kretsar jag rör mig här i Spanien är det supervanligt att vara (rik som satan) ama de casa och ingen skulle reagera på det men det i sig är ju inte för att folk är så jädra openminded utan för att det är en del av normen här - kvinnan säger upp sig när hon får barn eftersom föräldraledigheten är ett skämt (jämfört med Sverige).

Jag tror man gör ett väldigt tankesprång om man förutsätter att alla alltid är avundsjuk på en.

Nu forutsatter jag inte alls att alla ar avundsjuka pa en hemmafru, langtifran. Men om man standigt papekar for personen att hon ar en "sadan dar lyxhustru" sa ar det latt att man far en kansla av att det ar avunden som spokar. Sarskilt om personen pluggar eller jobbar deltid men med mycket "egentid" och fortfarande kallas for "lyxhustru".
Dessutom var det mer en kommentar att jag aldrig hort nagon annan nationalitet anvanda ett uttryck som liknar "lyxhustru" eller uttrycka den meningen pa nagot satt. Jag har aldrig hort "lyxhustru" fran nagon annan nationalitet, Britter, Amerikaner, Canadensare, eller andra Nordeuropeer heller.
Just Svenskar har dock anvant det ganska frekvent och jag har nog mest satt ihop det med att jag rest mycket, bade med och utan maken, och att det varit just avudnsjukan som stack upp sitt huvud.

 

[Riru]

Så om jag ska definiera hemmafru så skulle något som "någon som är beroende av en annan person för sin försörjning, och då ökar hans möjlighet att just försörja" finnas med. Och jag har svårt att förstå hur en person kan välja bort möjligheten att försörja sig.

Jag tycker dock att det låter lite fel att man är beroende av en annan person för sin försörjning, om alternativet att gå ut och jobba själv faktiskt finns.
Skillnaden är väl om man inte har något annat val än att bli försörjd av någon annan, då är man beroende.

 

[MiaMia]

Jag tycker dock att det låter lite fel att man är beroende av en annan person för sin försörjning, om alternativet att gå ut och jobba själv faktiskt finns.
Skillnaden är väl om man inte har något annat val än att bli försörjd av någon annan, då är man beroende.

Fast rent tekniskt har man alltid ett annat val. Är situationen helt utan andra alternativ så kommer du att få socialbidrag

 

[Raderad medlem 6459]

@hastflicka Som sagt - det nedsättande uttrycket trophy wife finns såväl på engelska som på spanska och givetvis finns det människor som använder uttrycken även om du aldrig någonsin hört det. Eller tror du att svenskar uppfunnit orden även på andra språk?

Jag har hört det från: spanjorer, svenskar, holländare, amerikaner, tanzanier, fransmän, danskar, norrmän, polacker mfl mfl mfl under diskussioner om jämställdhet.

Nu är jag klar med den här diskussionen dock, känns helt absurt att ens behöva argumentera kring detta.

 

[Riru]

Fast rent tekniskt har man alltid ett annat val. Är situationen helt utan andra alternativ så kommer du att få socialbidrag

Ja då är det ju alltid fel av folk att säga att man är i beroendeställning och beroende utav sin partner

 

[Riru]

@niphredil Är lyxhustru och trophy wife ens samma sak?
Har faktiskt aldrig ens hört ordet lyxhustru tills det dök upp i denna tråd. Men jag tycker det låter som att det ändå är skillnad.

 

[vallhund]

Att vara hemmafru är något en del kan välja numera. Det är inte arbetet i sig som är enkelt eller billigt, tänk kostnaden för att köpa in alla de tjänsterna. Däremot blir ju hemmafrun eller hemma-mannen beroende av den andres ekonomi så jag håller absolut med Ridinglady ang. ekonomin. Sverige är fortfarande det land där flest kvinnor, 90 % eller så, förvärvsarbetar. Vi är inte normen men undantaget. Och jodå, det finns hemmamän också, de började komma på det glada sjuttiotalet.

Min far var "hemmaman" redan på 50talet. Han satt hemma o skrev sonetter samt drack retsina. Han fick en bok publicerad efter att jag föddes (samt en hel del artiklar) samt två reseskildringar tillsammans med min mor. Om man nu inte anser att globetrotter är ett yrke, det ägnade sig båda åt med hjälp av min mors inkomster. Far min bidrog till försörjningen genom att vinna en hel del slogantävlingar, för en av vinsterna köptes ett fallfärdigt kråkslott.

 

[Lena Furberg]

@niphredil Är lyxhustru och trophy wife ens samma sak?
Har faktiskt aldrig ens hört ordet lyxhustru tills det dök upp i denna tråd. Men jag tycker det låter som att det ändå är skillnad.

Det känner jag också, att det är två olika betydelser. En trophy wife trodde/tror jag är en kvinna att visa upp och skryta med, ett riktigt snyggt och läckert, sexigt kap som andra män gärna får vara avundsjuka över. Hemmafrun behöver inte vara någon man stolt visar upp utan kan vara vilken vanlig alldaglig kvinna som helst........ (Usch så hemskt detta lät...)

 

[Lena Furberg]

Det känner jag också, att det är två olika betydelser. En trophy wife trodde/tror jag är en kvinna att visa upp och skryta med, ett riktigt snyggt och läckert, sexigt kap som andra män gärna får vara avundsjuka över. Hemmafrun behöver inte vara någon man stolt visar upp utan kan vara vilken vanlig alldaglig kvinna som helst........ (Usch så hemskt detta lät...)

Nu ser jag ju, att jämförelsen var mellan lyxhustru och trophy wife, inte hemmafru. Förlåt.

Men jag tänker ändå att inte heller det är samma sak, riktigt.

 

[hastflicka]

@hastflicka Som sagt - det nedsättande uttrycket trophy wife finns såväl på engelska som på spanska och givetvis finns det människor som använder uttrycken även om du aldrig någonsin hört det. Eller tror du att svenskar uppfunnit orden även på andra språk?

Jag har hört det från: spanjorer, svenskar, holländare, amerikaner, tanzanier, fransmän, danskar, norrmän, polacker mfl mfl mfl under diskussioner om jämställdhet.

Nu är jag klar med den här diskussionen dock, känns helt absurt att ens behöva argumentera kring detta.

Nu har jag ju aldrig varit nagon "trophy", vare sig som fru eller annat. Och som jag sa forut, jag har alldrig hort det om mig, eller till mig, daremot har jag hort "Lyxhustru" bade om mig (i tredje person) och direkt till mig mer an en gang.