Min samno och jag har pratat om giftermål i framtiden osv... vi är inte ens förlovade så hur långt i framtiden vet vi inte...

Men han nämnde i en bröllops- konversation en gång hur han skulle vara nervös när han skulle fråga min pappa om lov. (Han verkligen menade det som en traditionell fin grej)
Jag stirrade dock på honom och sa att jag inte kunde fatta att han just sa vad han just sagt för att för det första så är det mitt val och för det andra hade nog min pappa stirrat på honom också och sagt något i stil med "varför frågar du mig öht och inte henne?" Och för det tredje att sånt handlar om makt och ägandeskap osv typ snabb historielektion.

Stackars sambo bad om ursäkt och sedan skålade vi och fortsatte konversationen och strök vad som just sagts :devil::p
 
Vad menar du är så märkligt att du inte skulle befatta dig med tjejen igen om det varit du som friade och blev dumpad?

Jag kan iaf komma på några anledningar till att dumpa vid ett frieri och skulle nog ha betydligt svårare att få till en ny relation med killen som dumpats i de flesta av mina tankegångar snarare än med tjejen.
Killen har ju uppenbarligen planer på ett fortsatt liv tillsammans. När tjejen inser vart det är på väg dumpar hon killen. Fine.

Men varför bli tillsammans igen, som kille, när du vet att tjejen inte är intresserad av en framtid tillsammans?

Nu vet jag ännu mer detaljer som gör att jag inte skulle ge det ett till försök, men dom håller jag för mig själv ;)
 
Nuvarande hade vi pratat om det ett tag och sedan beställt ringar tillsammans. Sambon friade sedan hemma i lugn och ro och hade fixat en mysig kväll med middag och sånt. Blev väldigt bra och mysigt. Jag hade aldrig velat ha något publikt och överraskningsfrieri.

Jag hade ett ex som ville fria. Han ville göra det publikt. Jag fick mest ont i magen av tanken. Iofs ville jag aldrig gifta mig med honom. Kändes ju bara jobbigt att säga nej inför massa människor. Dessutom hade han själv valt ring - helt utan att jag fått tycka till. Så glad att han aldrig faktiskt kom till skott (jag fick reda på frieriplanerna i efterhand)
 
Killen har ju uppenbarligen planer på ett fortsatt liv tillsammans. När tjejen inser vart det är på väg dumpar hon killen. Fine.

Men varför bli tillsammans igen, som kille, när du vet att tjejen inte är intresserad av en framtid tillsammans?

Nu vet jag ännu mer detaljer som gör att jag inte skulle ge det ett till försök, men dom håller jag för mig själv ;)
Oavsett hur det var i just det fallet, så har jag ibland oroat mig för att bli friad till på något i min mening krystat och överromantiskt vis. I värsta fall helt överrumplande, dessutom.

Jag skulle tacka nej ÄVEN om jag ville fortsätta ihop. Och det hade kanske blivit rätt svårt för båda.
 
Jag friade till min man efter god middag,vin och bra sex:angel: Hade jag väntat på min man hade vi fortfarande varit ogifta..

Hopplös romantiker som jag är så mitt drömfrieri hade varit a'la film, där mannen planerat och kört på stort. Nu blev det inte så men det går bra ändå:p
 
Vi var ute på en lång hundpromenad och kom plötsligt att prata om en förening vi båda är medlemmar i. Det hela slutade med att vi kom fram till att vi var tvugna att gifta oss för att kunna bli ”familjemedlemmar” i föreningen och därmed betala en lägre medlemsavgift. Så det bestämde vi oss för att göra. :D Gick inom en guldsmed på vägen hem och köpte förlovningsringar. Ett halvår senare gifte vi oss. Borgligt, barfota och utomhus.
Lätt det bästa frieriet i den här tråden!
 
Killen har ju uppenbarligen planer på ett fortsatt liv tillsammans. När tjejen inser vart det är på väg dumpar hon killen. Fine.

Men varför bli tillsammans igen, som kille, när du vet att tjejen inte är intresserad av en framtid tillsammans?

Nu vet jag ännu mer detaljer som gör att jag inte skulle ge det ett till försök, men dom håller jag för mig själv ;)
Rätt många tycker nog att man kan ha en framtid ihop utan att vara gifta.

Konstig grej att säga om några man känner - att ”henne skulle jag inte befatta mig med”.
 
Senast ändrad:
Min man friade under en skotertur. Kolsvart ute och när han vände sig om för att försöka få fram ringen från skoterkläderna (utan att jag skulle se vad han höll på med) trodde jag han skulle ställa sig och kissa vilket jag frågade om han var tvungen att göra precis här :rofl: när han väl fick fram ringen frågade jag om det var ett skämt, jag vart så överraskad :angel:

Men det var ett helt perfekt frieri, naturligt och lika knäppt som allt annat :love:
 
Jag har väl egentligen friat till särbon... jag har sagt att blir jag så sjuk att det är kört måste han gifta sig med mig för att det inte ska bli krångel med arvet :p :D

Nu kommer vi med största sannolikhet som sagt inte att gifta oss men jag hade inte velat ha något storslaget frieri utan mer: "Ok, vi gifter oss" och sedan en civil ceremoni på en bergstopp med enbart vittnen :love: eller a la Gretna Green, över ett städ :D Absolut ingen stor fest.

Det finns dock inte en chans att hans kalasälskande släkt skulle förlåta oss för det... :cautious: :laugh:
 
Vi var ute och grillade med mina föräldrar mitt på dagen på nyårsafton.

Det var klarblå himmel och snö. Vi tog en kort promenad ut på sjön som frusit ordentligt och när vi stod där i solskenet så frågade jag om vi skulle..., mer behövde jag inte säga innan han förstod och nickade men blev lite halvbesviken för att inte han hann först :D Då frågade jag rakt ut om han ville gifta sig med mig och han svarade ja :)

Mina föräldrar kan fortfarande fråga hur och när vi friade tills de kommer på att de faktiskt var med :rofl: (Dock utom hörhåll).

Alla som frågar om vår förlovningsdag och får reda på att det var på nyårsafton tar för givet att det var vid tolvslaget på natten. Det är alltid lika kul att tala om att det var vid tolvslaget (typ) mitt på dagen :p

2 år och 3 månader senare gifte vi oss med bara våra föräldrar och syskon som vittnen :) För mig hade det räckt med det men maken ville bjuda in sin släkt på middag för att de inte skulle bli besvikna :meh: Jag bjöd in halva min släkt och min bästa kompis med familj för att väga upp lite. Hade gärna skippat ”festen” eftersom jag led av gravidillamående :wtf:
 
Oavsett hur det var i just det fallet, så har jag ibland oroat mig för att bli friad till på något i min mening krystat och överromantiskt vis. I värsta fall helt överrumplande, dessutom.

Jag skulle tacka nej ÄVEN om jag ville fortsätta ihop. Och det hade kanske blivit rätt svårt för båda.
Ja men såklart kan man bli överrumplad! Det här var bara dom ensamma hemma och han friade. Inget stor och spektakulärt.

Tjejen svarade med att dumpa. Vilket är helt rätt om hon inte vill leva ihop. Det är fortsättningen på förhållandet jag har svårt att förstå. Speciellt när tjejen sa vissa grejer efteråt. Men det är deras problem. :)
 
Rätt många tycker nog att man kan ha en framtid ihop utan att vara gifta.

Konstig grej att säga om några man känner - att ”henne skulle jag inte befatta mig med”.
Det var lite hårt uttryckt, men jag skulle inte vilja fortsätta vara tillsammans med en person som dumpar mig om jag friar. Oavsett person, inget ont menat mot denna tjej. :p
 
Det var lite hårt uttryckt, men jag skulle inte vilja fortsätta vara tillsammans med en person som dumpar mig om jag friar. Oavsett person, inget ont menat mot denna tjej. :p

Tja, kanske giftermål inte var det allra viktigaste för denna person, när det kommer till kritan. Det blir ju ett väldigt tydligt ställningstagande till att man accepterar en framtid utan giftermål.
 
Tja, kanske giftermål inte var det allra viktigaste för denna person, när det kommer till kritan. Det blir ju ett väldigt tydligt ställningstagande till att man accepterar en framtid utan giftermål.
Jag är helt med på att man får säga nej, självklart! Men att dumpa som svar säger i min värld; nej, jag vill inte fortsätta leva tillsammans med dig. Men det är jag det!

Att inte alla vill gifta sig är jag med på. Min sambo tex. Skittråkigt, men inte så mycket jag kan göra åt saken.
 
Nu kommer den tråkiga personen här och tjatar om att ni som inte är mer än sambos - se till att det juridiska är ordnat så att ni inte råkar illa ut om er partner går bort! Jag har gått igenom det och som sambo har man noll och inga rättigheter till någonting.
 
Gör som syrran, de bjöd på stor fest, och dagen efter berättade de för oss i närmsta familjen att de hade gift sig ett år tidigare. :D Många av deras vänner vet fortfarande inte om att de är gifta :rofl:
Sambons familj är för fester och stora bröllop. Jag känner :wtf: inför sånt.
Så har sagt till sambon (som är min fästman sen snart 7 år, vi ska gifta oss nån gång :angel:) att om han vill ha bröllopsfest får han har det. Men jag kommer inte då :angel::angel::angel: :p.
 

Liknande trådar

Kultur Jag har blivit informerad om ett Mycket Viktigt evenemang, till vilket biljetterna släpps inom kort och ansvaret för att få tag på...
Svar
17
· Visningar
1 046
Senast: Kirre
·
Juridik & Ekonomi En omöjlig fråga att svara på, jag vet, men jag undrar ändå om någon som kan mer än jag om sådant här vågar sig på en spekulation...
2 3
Svar
44
· Visningar
2 086
Senast: Sharpless
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 859
Senast: corzette
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 260
Senast: gullviva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • ”Hund” 2005-2010
  • Kattbilder #10
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp