Farmor vet inte om sitt barnbarn, berätta?

[Cocos]

Nej, är nog svårt att anmäla honom då syrran inte gör det. Hon vill ju att de ska ha kontakt eftersom "de har rätt till en pappa", kruxet är ju bara att de hade mått bättre om han inte hörde av sig alls eller var död. Jag vet inte om grabben kommer att orka, han är på väg in i puberteten nu men har alltid varit känslig och jag tror det hänger ihop med sina tidiga barndomsminnen och den ångest han burit i så många år. Inte mycket hjälp heller från BUP.

Ville bara säga att det finns värre saker än en frånvarande pappa och det är en pappa som förstör sina barn.

Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt... Vidrig situation och jag hoppas verkligen att den reder upp sig för din syster och barnens skull!

Ja det finns ju värre saker, det är ju bättre att inte ha en pappa än att ha en pappa som är vrickad!

 

[Cocos]

Hm, jag hade faktiskt en på jobbet som varit med om det med, som farmor. Hon berättade att första mötet var lite konstigt iom att de aldrig mött mamman innan och sådär. Hur relationen ser ut idag vet jag inte. Jag har glömt att fråga men jag fick berättat att han var iväg på gallej och MMS:ade en bild på kondomer så hon visste att han lärt sig något och skyddar sig numer

Påminn mig inte om hur fruktansvärt konstigt det kommer kännas om jag träffar farmodern



Jag har en tendens att babbla helt hysteriskt när jag blir nervös (babblar mycket annars också iof..)
Lär skriva ett manus så hon inte avstår vidare kontakt med dottern pga att jag gett henne skavsår i öronen

 

[cirkus]

Jag kom att tänka på en grej - har du tänkt över hur det blir om farmodern inte vill ha en relation till barnbarnet - eller tar du det den dagen?

 

[SiZo]

Jag kom att tänka på en grej - har du tänkt över hur det blir om farmodern inte vill ha en relation till barnbarnet - eller tar du det den dagen?

Vaddå hur det blir? Vill farmodern inte ha kontakt så är det ju ingen skillnad mot hur det är idag?

 

[cirkus]

Vaddå hur det blir? Vill farmodern inte ha kontakt så är det ju ingen skillnad mot hur det är idag?

Nej, men jag har en känsla av att ts med all rätt hoppas på och att farmorn vill ha kontakt och funderar på om hon är mentalt förberedd även på scenariot att farmorn inte vill ha kontakt.

 

[Amha]

Påminn mig inte om hur fruktansvärt konstigt det kommer kännas om jag träffar farmodern



Jag har en tendens att babbla helt hysteriskt när jag blir nervös (babblar mycket annars också iof..)
Lär skriva ett manus så hon inte avstår vidare kontakt med dottern pga att jag gett henne skavsår i öronen

Ni kan säkert bekanta er med varandra lite över telefon/mail innan

 

[Madick]

Hon är drygt 4 månader, tanken är att kontakta henne om cirkus 1-2 månader..
Han har krisat sen jag va gravid i vecka 15 (minns inte exakt) så ska jag ta hänsyn till krisen lär jag vänta tills dottern är myndig
Kk fyller år i början på maj och jag ska ha namngivningsfest för dottern nånstans i början-mitten av maj så det blir nog att jag kontaktar farmodern efter det.
Känns sjysst att låta kk fira sin födelsedag i lugn och ro med sin släkt utan att jag precis släppt bomben att det finns en till liten släkting..

Men du! Vilken ingång till möte. Bjud henne till samngivningen!

 

[Centaur]

Fadern uppför sig ju som en skitstövel så jag tycker öht inte du ska ha dåligt samvete för att du kontaktar farmor bakom hans rygg.

Avskyr män som gör en tjej gravid och sen vägrar ta ansvar!!! Det är så jäkla fult och dåligt! Det är lika mycket hans barn och ansvar som det är ditt!
Han är väl en vuxen människa och då kan man inte bara skylla på andra, riktigt svinigt att säga att DU har förstört hans liv och därför måste han supa! Det är han som gjort dig gravid för sjutton. Han borde använt kondom.

Har en kompis som varit i samma situation, hon berättade för farföräldrarna och de har ställt upp för barnbarnet. Men det är synd om barnet som får växa upp med en pappa som inte vill veta av det... Sånt sätter spår.

Tycker du är för mesig och naiv om du tror att han plötsligt ska ändra sig bara du är snäll och inte kräver något, det har du inga garantier för. Mer troligt att han inte gör det. Han har haft ett år på sig att smälta nyheten men låtsas fortfarande som hans dotter ej existerar! Fy för såna usla kräk som bara skyller ifrån sig. Du har väl krav på ekonomisk stöd oavsett om han vill träffa henne eller ej?

 

[Hyacinth]

Fadern uppför sig ju som en skitstövel så jag tycker öht inte du ska ha dåligt samvete för att du kontaktar farmor bakom hans rygg.

Avskyr män som gör en tjej gravid och sen vägrar ta ansvar!!! Det är så jäkla fult och dåligt! Det är lika mycket hans barn och ansvar som det är ditt!
Han är väl en vuxen människa och då kan man inte bara skylla på andra, riktigt svinigt att säga att DU har förstört hans liv och därför måste han supa! Det är han som gjort dig gravid för sjutton. Han borde använt kondom.

Har en kompis som varit i samma situation, hon berättade för farföräldrarna och de har ställt upp för barnbarnet. Men det är synd om barnet som får växa upp med en pappa som inte vill veta av det... Sånt sätter spår.

Tycker du är för mesig och naiv om du tror att han plötsligt ska ändra sig bara du är snäll och inte kräver något, det har du inga garantier för. Mer troligt att han inte gör det. Han har haft ett år på sig att smälta nyheten men låtsas fortfarande som hans dotter ej existerar! Fy för såna usla kräk som bara skyller ifrån sig. Du har väl krav på ekonomisk stöd oavsett om han vill träffa henne eller ej?

Män som gör en tjej gravid?

 

[Lejonelle]

Jag tänkte nog inte info dumpa direkt men skriva iaf lite mer än hej du har ett barnbarn hej då

Det är jättebra att skriva ett brev och följa upp det med ett telefonsamtal några dagar senare. Första reaktionen är ofta förnekelse.

 

[Cocos]

Jag kom att tänka på en grej - har du tänkt över hur det blir om farmodern inte vill ha en relation till barnbarnet - eller tar du det den dagen?

Än sålänge påverkar det ju bara mig, jag hoppas såklart hon vill lära känna dottern men blir det inte så så blir det inte så helt enkelt.

Nej, men jag har en känsla av att ts med all rätt hoppas på och att farmorn vill ha kontakt och funderar på om hon är mentalt förberedd även på scenariot att farmorn inte vill ha kontakt.

Jag är mentalt förberedd på att dottern inte kommer ha nån kontakt med den sidan av släkten. Det va/är ju tyvärr utgångspunkten från början..

Men du! Vilken ingång till möte. Bjud henne till samngivningen!

Oj.. Kanske blir lite mastigt för henne men jag ska fundera på det

 

[Cocos]

Fadern uppför sig ju som en skitstövel så jag tycker öht inte du ska ha dåligt samvete för att du kontaktar farmor bakom hans rygg.

Tycker du är för mesig och naiv om du tror att han plötsligt ska ändra sig bara du är snäll och inte kräver något, det har du inga garantier för. Mer troligt att han inte gör det. Han har haft ett år på sig att smälta nyheten men låtsas fortfarande som hans dotter ej existerar! Fy för såna usla kräk som bara skyller ifrån sig. Du har väl krav på ekonomisk stöd oavsett om han vill träffa henne eller ej?

Jag kommer inte kontakta henne bakom hans rygg. Kommer skriva ett sms till honom och tala om att jag kommer kontakta farmodern för att dottern och hon ska få träffa varandra om hon vill.

Hoppet är det sista som överger idioten...
Försäkringskassan har betalat ut underhållsstöd till mig sen dottern föddes så han får betala retroaktivt nu när faderskapet är bekräftat.. Det är ju bara drygt 1200 kr månaden men välbehövda pengar iaf

 

[Madick]

Än sålänge påverkar det ju bara mig, jag hoppas såklart hon vill lära känna dottern men blir det inte så så blir det inte så helt enkelt.



Jag är mentalt förberedd på att dottern inte kommer ha nån kontakt med den sidan av släkten. Det va/är ju tyvärr utgångspunkten från början..



Oj.. Kanske blir lite mastigt för henne men jag ska fundera på det

Jag tänkte att det kunde bli en naturlig ingång. Berätta om E och lägg till att den xx april har vi namngivningsceremoni och vill du komma då är du hjärtligt välkommen.

 

[Cocos]

Det är jättebra att skriva ett brev och följa upp det med ett telefonsamtal några dagar senare. Första reaktionen är ofta förnekelse.

Jag har funderat på det.. Frågan är om jag ska skriva att jag ringer henne om några dagar eller bara görs det?..

Jag tänkte att det kunde bli en naturlig ingång. Berätta om E och lägg till att den xx april har vi namngivningsceremoni och vill du komma då är du hjärtligt välkommen.

Om jag pratar med henne i telefon efter hon läst brevet bjuder jag in henne. Men tar nog inte med det i brevet då det känns lite påträngande.

 

[Lejonelle]

Jag har funderat på det.. Frågan är om jag ska skriva att jag ringer henne om några dagar eller bara görs det?..

Skriv att du kommer höra av dig om några dagar + lämna ditt telefonnummer om hon vill ringa dig. Skriv också att du inte försöker pressa henne till något utan bara vill att hon ska veta att hon har ett barnbarn och ha en möjlighet till kontakt, om hon vill. Så får hon fundera några dagar på det, innan du ringer.

Du kan vara förberedd på att hon kan svänga ganska mycket den första tiden (googla krisens olika faser). Fram och tillbaka mellan "det kan inte vara sant" till "hur kunde du utsätta min son för detta" till "hur kunde min son utsätta barnet för detta" till "jag undrar om hon är lik min sida släkten" till "jag måste få träffa henne". Så dra inte för stora växlar på hur hon reagerar - vare sig det är positivt eller negativt - för det kommer troligtvis att ändra sig en hel del. Stå kvar och stå fast och vänta ut det bara, det tar olika lång tid att landa efter ett oväntat besked.

 

[Cocos]

Skriv att du kommer höra av dig om några dagar + lämna ditt telefonnummer om hon vill ringa dig. Skriv också att du inte försöker pressa henne till något utan bara vill att hon ska veta att hon har ett barnbarn och ha en möjlighet till kontakt, om hon vill. Så får hon fundera några dagar på det, innan du ringer.

Du kan vara förberedd på att hon kan svänga ganska mycket den första tiden (googla krisens olika faser). Fram och tillbaka mellan "det kan inte vara sant" till "hur kunde du utsätta min son för detta" till "hur kunde min son utsätta barnet för detta" till "jag undrar om hon är lik min sida släkten" till "jag måste få träffa henne". Så dra inte för stora växlar på hur hon reagerar - vare sig det är positivt eller negativt - för det kommer troligtvis att ändra sig en hel del. Stå kvar och stå fast och vänta ut det bara, det tar olika lång tid att landa efter ett oväntat besked.

Ja det känns som en bra idé att skriva att jag följer upp med ett telefonsamtal. Känns som att fler överraskningar inte är så lämpligt
Ska läsa lite om krisens faser!
Min gudfar är psykiatriker och har doktorerat inom ett ämne liknande kris så ska ta ett snack me honom och se vad han säger. Kanske finns nått "bra att tänka på"

 

[stjarnhimmel]

Jag har funderat på det.. Frågan är om jag ska skriva att jag ringer henne om några dagar eller bara görs det?..



Om jag pratar med henne i telefon efter hon läst brevet bjuder jag in henne. Men tar nog inte med det i brevet då det känns lite påträngande.

Skriv att du kommer höra av dig om några dagar + lämna ditt telefonnummer om hon vill ringa dig. Skriv också att du inte försöker pressa henne till något utan bara vill att hon ska veta att hon har ett barnbarn och ha en möjlighet till kontakt, om hon vill. Så får hon fundera några dagar på det, innan du ringer.

Du kan vara förberedd på att hon kan svänga ganska mycket den första tiden (googla krisens olika faser). Fram och tillbaka mellan "det kan inte vara sant" till "hur kunde du utsätta min son för detta" till "hur kunde min son utsätta barnet för detta" till "jag undrar om hon är lik min sida släkten" till "jag måste få träffa henne". Så dra inte för stora växlar på hur hon reagerar - vare sig det är positivt eller negativt - för det kommer troligtvis att ändra sig en hel del. Stå kvar och stå fast och vänta ut det bara, det tar olika lång tid att landa efter ett oväntat besked.

Jag funderar lite... det beror ju på hur man är som person...
Men jag hade inte ringt eller i alla fall inte ringt så snart.
Jag tycker det är bättre att skicka brevet och säga att hon är välkommen att ringa när hon är redo. Så man låter henne bestämma takten.
Det beror väl på hur man är som person. Men jag tycker ett samtal känns påträngande.men..det är ju omöjligt att säga hur hon uppfattar det. Personligen tycker jag ett brev och ett samtal inom npgra dagar är mkt... då tycker jag inte att det längre handlar om att du informerar om att dottern finns och att farmor är välkommen till er utan då tycker jag det låter som du säger att du förväntar dig saker av henne.

Men återigen-det beror ju helt på hur man är som person.

 

[vallhund]

Skippa hela grejen med att du skall följa upp det om några dagar med ett telefonsamtal. Det skall helt vara upp till henne om hon vill ha kontakt eller inte.

 

[Modest]

@Cocos

Jag skulle inte följa upp brevet med ett telefonsamtal. Då faller ju hela poängen med att kontakten från farmors sida ska vara frivillig??

 

[Cocos]

@stjarnhimmel @vallhund @Mulberry
Jag tycker också det känns lite påträngande att ringa!
Enda fördelen jag ser med det är att farmodern kanske har massa frågor hon vill ha svar på innan hon beslutar sig för kontakt eller inte. Hon kanske struntar i att ringa för hon inte tror på mig.
Jag vill också visa att jag önskar att hon och dottern får träffas vilket jag inte tänker tjata om i brevet..

Val val val dessa jäkla val hela tiden hur jag än gör