Ensamstående och ekonomi (utbruten från Elpriserna)

Man får inte uttala sig kategoriskt om ensamstående mammor, men man kan göra det om studenter?

Det finns många som har CSN lån utan att ha kunnat fullfölja ett program. Till det finns många anledningar, allt från att man inte orkade med helt enkelt, det blev för långt att pendla, för svårt, till psykiskt och fysisk ohälsa som har gjort att man inte har tagit tillräckligt med poäng och därmed har diskvalificerat sig från fortsatt CSN stöd.
Man kan tro att det är ju busenkelt att få dispans eller få lån avskrivna på grund av sjukdom, men så enkelt är det inte, ibland är just att man har misslyckats med studierna bara ett tecken på den ohälsa som följer, och man blir sjukskriven först efter CSN har portat en.

Ju sämre man har det ekonomiskt till att börja med, desto svårare är det att ta sig ur det, det finns det rätt många studier på.

Så det är vanligt att folk använder allt CSN för att sedan bli sjuka och inte kunna utnyttja alla sina poäng?
Om man blir sjuk eller av annan anledning missar sina poäng så kan man åter få studielån om man tar de poäng som fattas. Om man då är frisk igen så är det ju inget större problem.
 
Oj så självsäker du är!

De här jobben du talar om är inte alls så många som du låter påskina! Man påminner gymnasieeleverna om vikten av utbildning för det är inte alls som förr att det finns en massa jobb om man inte orkar utbilda sig, tvärtom, utan utbildning blir det svårt att klara sig ekonomiskt. Många som söker jobb som städerska i dag tex blir varse att även där kräver man utbildning av något slag... som för att ta ett exempel.

Och jag har använt mitt CSN, men är utbildad medicinsk sekreterare och har kommunens utbildning till städerska. Resten använde jag som ung på olika kurser och läsa upp betyg. Så här i backspegeln kan det tyckas ha varit rätt korkat för det gav ingen riktig utbildning att tala om (ingen av utbildningarna hade jag CSN för...), men det förändrar inte att det här med att utbilda sig inte är "bara" för alla människor.

Min arbetsgivare kräver för "vanligt arbete" inte ens gymnasiebetyg. Om man nu ska räkna gymnasiet som utbildning. Nuförtiden tycker jag att gymnasiet i mångt och mycket är en förlängd grundskola som alla förväntas gå.
 
Japp barnfamiljer har gott om pengar och föräldrarna använder pengarna till annat än barnen. Tydligen.

Själv märker jag av att matkostnader, elkostnader, boende, (drivmedel), kollektivtrafikkostnader, klädkostnader osv har ökat, men inkomsten har inte höjts på samma spikraka väg uppåt.

Jag märker också av höjda utgifter. Märkligt nog har jag fortfarande råd med stallhyra för två hästar. (9 400 kronor per månad.)
Kan det tänkas handla om att rätta matsäcken efter munnen? Vill jag ha en tillvaro som idag så får jag höja min inkomst.
 
Min arbetsgivare kräver för "vanligt arbete" inte ens gymnasiebetyg. Om man nu ska räkna gymnasiet som utbildning. Nuförtiden tycker jag att gymnasiet i mångt och mycket är en förlängd grundskola som alla förväntas gå.
Som alla måste gå mer eller mindre för att ha en vettig framtid för att kunna läsa vidare och få ett vettigt jobb, utvecklas och kunna försörja sina framtida barn. Det börjar där. Och går man inte gymnasiet utan väljer att ändå vilja utbilda sig senare får man läsa in gymnasiet innan man utbildar sig, onödigt lång och jobbig väg att gå, ibland kanske till och med när man har barn. Så det är alltså ingen fördel att förespråka att inte gå gymnasiet och att det "finns många jobb utan utbildning". Det är helt enkelt inte sant. De räcker inte för alla arbetslösa i dagens läge.

Flera gymnasieprogram är utbildning, tex Bygg och fordon.
 
Jag märker också av höjda utgifter. Märkligt nog har jag fortfarande råd med stallhyra för två hästar. (9 400 kronor per månad.)
Kan det tänkas handla om att rätta matsäcken efter munnen? Vill jag ha en tillvaro som idag så får jag höja min inkomst.
Men grattis till att ha det bra trots att du är ensamstående!

Det slår fortfarande inte dig att alla inte är som du och inte har det som du? Att det faktiskt inte är svart och vitt som du verkar tycka?
 
Som alla måste gå mer eller mindre för att ha en vettig framtid för att kunna läsa vidare och få ett vettigt jobb, utvecklas och kunna försörja sina framtida barn. Det börjar där. Och går man inte gymnasiet utan väljer att ändå vilja utbilda sig senare får man läsa in gymnasiet innan man utbildar sig, onödigt lång och jobbig väg att gå, ibland kanske till och med när man har barn. Så det är alltså ingen fördel att förespråka att inte gå gymnasiet och att det "finns många jobb utan utbildning". Det är helt enkelt inte sant. De räcker inte för alla arbetslösa i dagens läge.

Flera gymnasieprogram är utbildning, tex Bygg och fordon.
Min man har inte gått gymnasiet (eller jo en termin lol) och han har ett bra jobb idag och tjänar mycket. För han har kämpat röven av sig. Ingen har gett honom något eller hjälpt honom. Han har skapat allt själv. Så man måste inte gå gymnasiet om man absolut inte vill, inte uni heller. Men då får man vara beredd på att kämpa ännu mer.
 
Så du tycker att det är rimligt att fortsätta sätta offerkofta på folk? Det måste sägas att det troligen är betydligt lättare att hitta ett jobb än att skaffa en partner som sedan ska vilja flytta in och försörja någon annans barn?

Jag vänder bara på ditt argument. Det är lätt att säga att det är bara när man inte vet hur situationen ser ut. Det är bara att skaffa sig ett jobb. Beroende på var man bor och hur utbildad man är så är det inte så lätt. Många jobb har skiftgång och det är inte alla kommuner som har passning för barn alla tider på dygnet. Jobb som inte kräver så hög utbildning kan va hårt tryck då förmodligen många söker den tjänsten. Det är inte bara att flytta heller om man redan har det knapert. Det är lätt att tycka att andra ska rycka upp sig och förändra sitt liv om man inte vet något om situationen ifråga och om varför det ser ut som det gör.
 
Min man har inte gått gymnasiet (eller jo en termin lol) och han har ett bra jobb idag och tjänar mycket. För han har kämpat röven av sig. Ingen har gett honom något eller hjälpt honom. Han har skapat allt själv. Så man måste inte gå gymnasiet om man absolut inte vill, inte uni heller. Men då får man vara beredd på att kämpa ännu mer.
Hade han fått samma slutresultat inom samma tidsram som outbildad, ensamstående pappa till några barn tror du?
 
Min man har inte gått gymnasiet (eller jo en termin lol) och han har ett bra jobb idag och tjänar mycket. För han har kämpat röven av sig. Ingen har gett honom något eller hjälpt honom. Han har skapat allt själv. Så man måste inte gå gymnasiet om man absolut inte vill, inte uni heller. Men då får man vara beredd på att kämpa ännu mer.
Och igen, alla människor har inte de förutsättningarna att lyckas klättra så högt på stegen.

Skalan är lång, det finns människor på hela skalan. Olika mycket driv och förutsättningar och olika mycket begåvning och IQ. Varför är det svårt att förstå? Lol.

Hur många från tex Rosengård i Malmö skulle ta sig så långt utan gymnasium? Det är tyvärr sällan människor ur en viss samhällsklass som lyckas med sådana saker utan andra, de som föds med helt andra förutsättningar för ett lyckat liv. Det är självklart inte omöjligt ändå, inget är omöjligt, jag är själv det "svarta" fåret i min familj så jag vet, men samtidigt så är det bra mycket svårare att komma någonstans om starten är Rosengård utan gymnasium jämfört med typ nåt rikt ställe i Stockholm utan gymnasium.

Det är märkligt hur svårt det är med förståelse för gråskalan här.....
 
Bara en sån sak som att någon haft det kämpigt under gymnasiet och fått dåliga betyg/inte kompletta gör att det inte är lätt att faktiskt komma in på högre utbildningar. En YH/gymnasieutbildning kanske, vad sägs om undersköterska? Nämen är det lågavlönat... Läsa in en hel gymnasiekurs utan stöd och betala 500 kr för att öka sina chanser till bättre betyg? När det ofta fortfarande finns samma hinder med t.ex psykiska problem som förstörde skolgången till första början...

Vissa kan önska mer driv, bättre förutsättningar men det är inte alltid så jefla enkelt. Det som finns i en person går inte alltid att locka fram i en annan.
 
Så det är vanligt att folk använder allt CSN för att sedan bli sjuka och inte kunna utnyttja alla sina poäng?
Om man blir sjuk eller av annan anledning missar sina poäng så kan man åter få studielån om man tar de poäng som fattas. Om man då är frisk igen så är det ju inget större problem.

Alltså, jag skrev ju precis om hur man blir sjuk , har CSN lån OCH ingen utbildning ovanpå det. Läste du inte? Nej, det är inte så att man kan återfå studielån. Man får ansöka om dispens och CSN är väldigt restriktiva med detta. Jag har en vän som var inlagd och hade sjukintyg men ändå inte fick dispans.

Själv blev jag sjukskriven på 50%, men skolan tillät inte att man läste på halvfart, så jag fick skylla mig själv. Jag fortsatte och blev sjukare på kuppen, men då var det för sent. Men ja ja, jag är ju dum och får skylla mig själv liksom, jag borde ha förutsett allt från början. Får inte ta CSN lån innan jag har pluggat in poäng jag har missat, men tack och lov så går det ingen nöd på mig ändå.
 
Min arbetsgivare kräver för "vanligt arbete" inte ens gymnasiebetyg. Om man nu ska räkna gymnasiet som utbildning. Nuförtiden tycker jag att gymnasiet i mångt och mycket är en förlängd grundskola som alla förväntas gå.
Det är också mitt intryck. Jag till en av de sista kullarna i den gamla gymnasieskolan, latinare/hellassiker. Det gymnasium som man sökte till och kom in på reella betygsmeriter och som avslutades med en ordentlig examen med både skriftliga och en muntlig eximination.

De tre åren krävde en seiös insats och gav studiediciplin. Dagens "förlängda" verkar inte kräva något alls när det tom finns de som går ut utan praktisk taget kunna läsa och skriva.

Men firas det skall det så klart.
 
Bara en sån sak som att någon haft det kämpigt under gymnasiet och fått dåliga betyg/inte kompletta gör att det inte är lätt att faktiskt komma in på högre utbildningar. En YH/gymnasieutbildning kanske, vad sägs om undersköterska? Nämen är det lågavlönat... Läsa in en hel gymnasiekurs utan stöd och betala 500 kr för att öka sina chanser till bättre betyg? När det ofta fortfarande finns samma hinder med t.ex psykiska problem som förstörde skolgången till första början...

Vissa kan önska mer driv, bättre förutsättningar men det är inte alltid så jefla enkelt. Det som finns i en person går inte alltid att locka fram i en annan.
Ibland tänker jag att om det vore så enkelt att göra ditt eller datt som det verkar här på buke, varför gör människor inte det? Inte bara i Sverige, utan runt om på jorden? Så många som kan förändra sina liv som liksom bara fortsätter i samma hamsterhjul i generationer. Bara att förändra ju... Eller?
 
Ibland tänker jag att om det vore så enkelt att göra ditt eller datt som det verkar här på buke, varför gör människor inte det? Inte bara i Sverige, utan runt om på jorden? Så många som kan förändra sina liv som liksom bara fortsätter i samma hamsterhjul i generationer. Bara att förändra ju... Eller?

En klok och något less mekaniker på jobbet sa en gång att "De e ju enkelt å säga ba när man aldrig har provat att göra samma sak själv." De e ju ba å skaffa sig ett jobb. Det är ju ba å skaffa sig en partner. De e ju ba ...
 
Jag är en person som är ”född med silversked i mun” enligt många och många tror att jag har långa högskoleutbildningar för att jag fick rätt förutsättningar för det. Så är det faktiskt inte. Jag har haft ett eget driv som gjort att jag har tagit mig igenom många år på högskola och finansierat mina studier med att jobba som timanställd inom vården - parallellt med studierna. Det har varit tufft i perioder och långt ifrån roligt. Även människor med ”rätt” förutsättningar får också kämpa för det de vill ha eller uppnå i livet. Att tro att något kommer enkelt eller gratis i livet är bara naivt. Man har ett eget ansvar för att skapa rätt förutsättningar för sig själv.
 
Jag är en person som är ”född med silversked i mun” enligt många och många tror att jag har långa högskoleutbildningar för att jag fick rätt förutsättningar för det. Så är det faktiskt inte. Jag har haft ett eget driv som gjort att jag har tagit mig igenom många år på högskola och finansierat mina studier med att jobba som timanställd inom vården - parallellt med studierna. Det har varit tufft i perioder och långt ifrån roligt. Även människor med ”rätt” förutsättningar får också kämpa för det de vill ha eller uppnå i livet. Att tro att något kommer enkelt eller gratis i livet är bara naivt. Man har ett eget ansvar för att skapa rätt förutsättningar för sig själv.

Jag skulle nog vilja säga att ingen kommer genom en utbildning på högre nivå utan att kämpa, det är liksom ingen räkmacka man kan glida på.
Men man har förutsättningarna med sig ändå, även om man inte känner sig särskilt priviligerad.

Tänk dock om man inte har lärt sig någon som helst studieteknik, vare sig från sina föräldrar eller lärare, för föräldrarna jobbade jämt eller var upptagna med småsyskon och kunde inget om skola och lärarna hade fullt upp med att lektionerna inte skulle urata helt.
Sen följer inte alltför bra betyg från gymnasiet. Även om man klarar intagningen, så kommer alla andra brister ikapp en fort.

Därmed inte sagt att andra inte får kämpa. Det är som att ta trappen upp till högsta våningen, det finns ingen hiss för någon. Men en del får börja från källaren istället. Det kan bli väldigt långt att gå. Då kan man ge upp och stanna på bottenplan istället.
 
En klok och något less mekaniker på jobbet sa en gång att "De e ju enkelt å säga ba när man aldrig har provat att göra samma sak själv." De e ju ba å skaffa sig ett jobb. Det är ju ba å skaffa sig en partner. De e ju ba ...
Jag jobbade förut på Ikea. Där fanns många tanter och gubbar som hatade sina jobb och gjort i många år. Men de gjorde inget åt det. Bara gnäll gnäll gnäll. Samma dag jag ledsnade på stället gick jag hem, ringde en YH-skola och började sen plugga en vecka senare. Tack vare det har jag idag ett bra jobb med över medellön, och jag kan klättra och få det ännu bättre. Så jo det är faktiskt bara i många fall, men det är bekvämt att stanna och bli gnälltanten som hatar livet men inte gör något åt det.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
13 015
Senast: lizzie
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
50
· Visningar
6 612
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 601
Senast: Blyger
·
Hästmänniskan Hej! Jag är 14 år och älskar hästar över allt annat (förstås);) Jag behöver tips och råd om hur vida jag ska göra med en svårhanterlig...
2
Svar
25
· Visningar
2 156
Senast: ameo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp