Ensamstående och ekonomi (utbruten från Elpriserna)

[A_NN_A]

De kallar det för ny elnätstariff, och nej vi har inte avtalat om detta.

Som jag förstår det ligger den kostnaden på nätdelen. Där kan ni inte binda pris.
Det har inte med ert bundna avtalspris att göra.

 

[sjoberga]

Som jag förstår det ligger den kostnaden på nätdelen. Där kan ni inte binda pris.
Det har inte med ert bundna avtalspris att göra.

Elnätsföretaget har blivit min bästa brevvän. De skickar ganska frekvent post till Kivra och nästan varje gång handlar det om en genomförd höjning av någon del av avgiften, eller avisering om kommande höjning eller gnällbrev om att de snart måste höja avgiften.

 

[Bexzor]

Som jag förstår det ligger den kostnaden på nätdelen. Där kan ni inte binda pris.
Det har inte med ert bundna avtalspris att göra.

Har inte heller skrivit att det ligger på vårt bundna avtalspris. Det var ett svar på ett inlägg om att binda elen, där jag berättar att det inte alltid lönar sig.

 

[A_NN_A]

Har inte heller skrivit att det ligger på vårt bundna avtalspris. Det var ett svar på ett inlägg om att binda elen, där jag berättar att det inte alltid lönar sig.

Fast det är två helt olika saker. Det är som att säg att det inte är någon mening att binda huslånet för att priset på smör kan gå upp ändå.

Inte för att jag är för att binda vare sig elpris eller ränta.

 

[Bexzor]

Fast det är två helt olika saker. Det är som att säg att det inte är någon mening att binda huslånet för att priset på smör kan gå upp ändå.

Inte för att jag är för att binda vare sig elpris eller ränta.

När man pratar om el så får man väga in alla kostnader, vilket var poängen med mitt svar på inlägget. För mig är det samma sak då det tillsammans utgör min totalsumma.

 

[Johanna1988]

Man undrar ju var empatin för andra människor hamnat efter att ha läst denna tråd...

För att svara på påståendet "Det är bara att byta jobb" Det ligger alltså 819 tjänster ute nu där det inte krävs utbildning, för HELA Sverige. När vi hade en tjänst ute där det inte krävdes utbildning (vi har egen utb inom företaget) så sökte 189 personer den tjänsten. Tror ni på allvar det bara är att byta jobb?!

Ta tag i ert liv och utbilda er då, ja men okej, för alla program har hur många platser som helst, alla personer klarar av att plugga i 3-5 år? Eller så kanske man sökt X antal år och faktiskt inte kommit in, då sitter man där iaf som ensamstående och ska betala elen och mat i vinter!

Många som är fattiga i Sverige vet kanske inte ens om att de KAN söka?

Och, ni som säger detta ovan, man hoppas ju inte ni råkar ut för en olycka som gör att ni inte kan jobba, förlorar ert skyddsnät eller att er partner försvinner helt ur ert och era barn liv. Saker händer i livet man faktiskt inte kan påverka. Men visst det är ju bara att rycka upp sig, för alla har ju samma förutsättningar för det...

 

[Lycan]

Och vad vill du ha sagt med det? Att en del av oss är födda med silversked i munnen?

Jag skrev vad han sa. Det är inte alltid bara. Nu är jag varken en mamma eller ensamstående. Men om man nu har ett gäng ungar, kanske ett par med diagnoser och specialbehov, är ensamstående och lågavlönad. Är allting då bara då? Är det då bara att plugga då hjärna och kropp redan är trött och man redan har fullt upp med barnen? Är det då bara att flytta dit där bättre jobb finns då man redan vänder på slantarna och banken kanske inte vill ge ut lån? Är det bara att spara på slantarna då man redan vänder på ören och dragit in på diverse lyx som andra har? Jag vet inte för jag har aldrig varit i den sitsen. Jag har glidit genom livet på en räkmacka hittills. Men jag sitter inte och tycker att de som har det svårt får skylla sig själv då jag inte vet hur grundsituationen i fråga ser ut. Det kanske inte är bara att rycka upp sig och skaffa sig ett bättre jobb.

 

[A_NN_A]

När man pratar om el så får man väga in alla kostnader, vilket var poängen med mitt svar på inlägget. För mig är det samma sak då det tillsammans utgör min totalsumma.

I ditt svar till @lil-sis på frågan om du fått tidstariff utan att avtala om det framgick det inte att det är så du resonerar.

 

[Sonic76]

Nu är jag högutbildad
Men kan inte påverka min inkomst.
Tjänar jag mer får kfm mer.
Så vad ska jag göra?
Byta till billigare boende?
Kfm tar mer.

 

[Trasten]

Nu är jag högutbildad
Men kan inte påverka min inkomst.
Tjänar jag mer får kfm mer.
Så vad ska jag göra?
Byta till billigare boende?
Kfm tar mer.

Du kanske skulle tänkt på det innan du valde att få skulder?

 

[LadyCovergirl]

Som alla måste gå mer eller mindre för att ha en vettig framtid för att kunna läsa vidare och få ett vettigt jobb, utvecklas och kunna försörja sina framtida barn. Det börjar där. Och går man inte gymnasiet utan väljer att ändå vilja utbilda sig senare får man läsa in gymnasiet innan man utbildar sig, onödigt lång och jobbig väg att gå, ibland kanske till och med när man har barn. Så det är alltså ingen fördel att förespråka att inte gå gymnasiet och att det "finns många jobb utan utbildning". Det är helt enkelt inte sant. De räcker inte för alla arbetslösa i dagens läge.

Flera gymnasieprogram är utbildning, tex Bygg och fordon.

Som sagt, jag räknar inte gymnasiet som utbildning utan en normal skolgång. Dock finns det givetvis jobb även för personer utan gymnasiebetyg.

 

[LadyCovergirl]

Men grattis till att ha det bra trots att du är ensamstående!

Det slår fortfarande inte dig att alla inte är som du och inte har det som du? Att det faktiskt inte är svart och vitt som du verkar tycka?

Alla är inte som jag men alla som valt att skaffa barn har valt att ta på sig ansvaret för dessa barn.

 

[Reville]

Absolut att oförutsedda saker kan ske i livet, men var finns det egna ansvaret? Ta Lyxfällan som exempel, där folk uppenbarligen har svårigheter att förstå det här med att sms-lån inte bara ger snabba pengar, utan även konsekvenser såsom skyhöga räntor.

 

[Sonic76]

Du kanske skulle tänkt på det innan du valde att få skulder?

Haha ja verkligen
Inte så smart att bli sjukskriven i 3 år med fk som segar varje gång nytt intyg kom

 

[LadyCovergirl]

Jag vänder bara på ditt argument. Det är lätt att säga att det är bara när man inte vet hur situationen ser ut. Det är bara att skaffa sig ett jobb. Beroende på var man bor och hur utbildad man är så är det inte så lätt. Många jobb har skiftgång och det är inte alla kommuner som har passning för barn alla tider på dygnet. Jobb som inte kräver så hög utbildning kan va hårt tryck då förmodligen många söker den tjänsten. Det är inte bara att flytta heller om man redan har det knapert. Det är lätt att tycka att andra ska rycka upp sig och förändra sitt liv om man inte vet något om situationen ifråga och om varför det ser ut som det gör.

Återigen, det går utmärkt att ha måndag till söndag-jobb även som förälder. Det går att utbilda sig som förälder. Men framförallt, det är ett ansvar man valt att ta på sig.

 

[Nytant]

Mitt tips till folk som gärna sitter och teoretiserar och dömer andra för att de inte ’rycker upp sig’ är att lägga den energin på att läsa på lite. Det finns mycket forskning kring fattigdom och social utsatthet, samverkan av olika faktorer med mera. Till exempel som någon nämnde är det dyrt att vara fattig, det blir svårare att fatta långsiktiga beslut och leva sunt ju fattigare man är (det är basic nervsystem stuff), och det är ganska vanligt med survivor bias dvs. ”kan jag kan väl vem som helst” - att man ser sig själv som ett bevis på att det inte finns några strukturella hinder.

Tycker bara det blir så otroligt förmätet och arrogant att närma sig den här problematiken utifrån att andra ska bevisa för en att de har legitima anledningar - i ens egna, helt subjektiva och ofta väldigt oinformerade ögon - att ha det svårt. Att tro att man själv fattar så otroligt smarta beslut och att det är därför man lyckas, snarare än att man faktiskt har tur i en värld som är väldigt orättvis, eller att man själv jobbar så mycket hårdare än alla andra. I en tillvaro på marginalerna finns ofta inget utrymme för förändring. Alls. Att tro sig ha rätt att ha åsikter om folks energidryckskonsumtion är för mig att tappa en del av respekten för en annan människas integritet. Alla människor har rätt till små glädjeämnen och de behövs ännu mer när man har väldigt lite.

Sen undrar jag lite hur de som tycker att det bara är att lämna de underbetalda ’kvinnoyrkena’ tror att samhället skulle klara sig om folk faktiskt gjorde det. Själva jobbet behövs ju. Så vilka grupper ska istället ta dessa platser, vilka människor anser man förtjänar att vara underbetalda?

Nej, jag förstår inte hur man tror att man ens har tillräcklig inblick eller förståelse i någon annans liv för att kunna göra några ”det är väl bara att…”-uttalanden. (Och nej jag tycker inte lösningen är att be enskilda individer avslöja en massa intima detaljer om sin situation i media.)

 

[LadyCovergirl]

Alltså, jag skrev ju precis om hur man blir sjuk , har CSN lån OCH ingen utbildning ovanpå det. Läste du inte? Nej, det är inte så att man kan återfå studielån. Man får ansöka om dispens och CSN är väldigt restriktiva med detta. Jag har en vän som var inlagd och hade sjukintyg men ändå inte fick dispans.

Själv blev jag sjukskriven på 50%, men skolan tillät inte att man läste på halvfart, så jag fick skylla mig själv. Jag fortsatte och blev sjukare på kuppen, men då var det för sent. Men ja ja, jag är ju dum och får skylla mig själv liksom, jag borde ha förutsett allt från början. Får inte ta CSN lån innan jag har pluggat in poäng jag har missat, men tack och lov så går det ingen nöd på mig ändå.

Därav min fråga hur vanligt det är att någon har maxat CSN, blir sjuk och i slutändan ändå inte har någon utbildning.
Missar man poäng så får man läsa ifatt poäng för att sedan ta CSN igen.
När jag födde barn räknades inte förlossningen som giltigt frånvaroskäl. Terminen efter fick jag således läsa utan CSN. När jag sedan tagit de poäng som fattades så kunde jag återigen få CSN.

 

[Enya]

Eftersom jag har växt upp i, vad många anser vara en privilegierad miljö, kan jag uttala mig om hur det är. Varken jag, eller flera av mina vänner och klasskamrater, fick hjälp av våra föräldrar med läxor eller studieteknik. I princip alla hade föräldrar som jobbade heltid, och även ibland mer än heltid, och som i perioder knappt var hemma. Nästan alla hade en enorm press på sig att prestera i skolan och få höga betyg - men utan hjälp från föräldrarna. Jag, inklusive flera andra i min klass, fick konsekvenser av att ”bara” bli godkända eller få VG/C på prov. Exempel på konsekvenser var att få sitta i långa samtal med föräldrar eller få betala böter till sina föräldrar. Vi blev pressade till att prestera, men hur vi skulle nå höga betyg fick vi själva klura ut. Detta gäller både för grundskola och gymnasieskola och innefattar ca 150 personer som har liknande erfarenheter.

Vi hade bra lärare som var pedagogiska, men samtidigt hade vi inte oceaner av tid att få hjälp. Under en lektion hade vi oftast ca 15-20 minuter att få hjälp av vår lärare. Vi hade heller inte någon form av läxhjälp som vi kunde gå till.

Jag vet att många tror att när man är privilegierad har man föräldrar som ständigt är närvarande och som hjälper en med skolarbetet, men det är oftast inte sant. Både i gymnasiet och grundskolan fanns det de som hade grova läs- och skrivsvårigheter, dyskalkyli och liknande, och som fick kämpa mer än alla andra, men som ändå lyckades att få höga betyg.

Bra och stabil uppväxt ger en helt klart en bättre grund att stå på. Men någonstans gör man själv ett aktivt val. Att lära sig saker är en jobbig process och någonting som man måste lägga mycket tid på för att få bra resultat.

För övrigt tog jag mig igenom gymnasiet med höga betyg, trots en våldsam pojkvän med ett tillhörande stökigt och stormigt förhållande/privatliv.

Jag tycker att vi ska prata om förutsättningarna. Nu är det generellt alltså, finns alltid undantag, åt båda hållen, måste tilläggas, det är ju buke...

Är man ett barn i en familj med:
*två närvarande föräldrar
*två högutbildade föräldrar
*två högavlönade föräldrar
*ett socialt nätverk
*bra boendemiljö (tex villa i lugnt och tryggt bostadsområde)
*avsaknad av våld i familjen

så har man bättre förutsättningar än någon som växer upp med:
*ensamstående förälder
*endast mamma
*lågutbildad/saknar utbildning
*arbetslös förälder
*lågavlönad förälder
*avsaknat av socialt nätverk
*våld i familjen
*sämre boendemiljö (tex lägenhet i otrygghet flerfamiljshusområde)

Barn som växer upp i trygga hem med två föräldrar med stabil ekonomi har bättre förutsättningar att klara skolan. Det ÄR faktiskt så. Inte bara för att föräldrarna är rent faktiskt mer engagerade i barnens skolgång utan för att de ställer KRAV på att barnen ska klara av det. Det finns flera vuxna i barnens närhet som kan stötta, inte bara vad gäller skolan utan om allt. Har man problem i skolan kan de här föräldrarna också skrika högst om skolans skyldigheter att hjälpa deras barn, och det redan innan det slirat ut alldeles. Samma gäller allt som sker i de här barnens liv. Som förälder har man utbildat sig, man förstår vikten av utbildning och vad det betyder i ens liv, den är inte sekundär.

Föräldrar som är ensamma, med låg eller ingen utbildning, låg eller ingen inkomst har inte alltid förmågan att skrika tillräckligt högt för sina barn. För det första kanske de inte ens VET skolans skyldigheter, för det andra orkar de kanske inte, för det tredje har de kanske inte riktigt sett problemet innan det blev stort. Har man 1000 problem som måste lösas så zoomar man ut lite grann och kan inte hantera allt på samma gång. Även om man vill.
Som förälder kan man ha vuxit upp med att skolan har kommit i andra hand vilket många gånger är något som tyvärr märks av till barnen, något man måste ta sig igenom för att bli vuxen liksom.

Alla måste kämpa för att ta sig igenom en utbildning, men om man inte har fått lära sig från bröstmjölken att skolan är viktig för ens framtida liv så är det svårt att finna någon vidare driv för att förmå sig att ta sig igenom en utbildning. Man måste ha med sig lugnet och tryggheten för att klara av det. Vuxna att vända sig till. Likasinnade runt om som också pluggar och resonerar om att utbildning är viktigt.

Ett exempel. Skolan är inte viktig i min familj. Man föredrar och favoriserar de barnen som "arbetar med kroppen och händerna". Min son som har läshuvud och ville bli något där man använde huvudet och inte fysiskt arbeta fick inte hjälpa till med saker och mobbades för att han ville ha ett annat yrke osv. Plötsligt vände hans åsikt och han sökte sig till fordonsprogrammet och ska bli lastbilschaufför istället. Alla var då nöjda över beslutet.....

 

[Enya]

Som sagt, jag räknar inte gymnasiet som utbildning utan en normal skolgång. Dock finns det givetvis jobb även för personer utan gymnasiebetyg.

Tydligen inte alls så jättemånga i jämförelse med hur många som behöver dem. I jämförelse med antalet arbetslösa.

 

[LadyCovergirl]

Varför tycker du att dom som har pratat med journalisten ska behöva lägga fram hela sitt privatliv så att "alla" minsann ska se att dom har lämpat tillräckligt mycket? Får man inte ha det tufft om man inte har kämpat tillräckligt?
Det är ju inte så att gruppen ensamstående mammor är den enda som får det tufft. Det är ganska många olika grupper som har och kommer få det tuffare pga att 2022 blev ett jävla skitår, men dom kanske skulle ha vart förutseende nog att inte köpt det där huset för 10 är sedan, inte skaffat barn för 8 år sedan och inte ha ett lågavlönat jobb som var det enda dom kunde få för 5 år sedan?

Därför att det utan relevanta frågor enbart blir en snyftis. Det blir inte alls en uttömmande story.