En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 8

[lil-sis]

Ring!

Ja men de skriver inte ut progynon utan läkarbesök.

 

[em-pirre]

Ja men de skriver inte ut progynon utan läkarbesök.

Men herregud vilken skitklinik!

 

[lil-sis]

Men herregud vilken skitklinik!

Man får vad man betalar för

 

[lil-sis]

Jag ringde. De skulle ringa upp 8.20.

Klockan är nu 8.55 och jag börjar köra igen och kan inte röra mobilen förrän 11.25.

Dvs, allt är som vanligt.

 

[lil-sis]

De hann. Och nejdå, jag ska till läkaren på torsdag...

Han ska titta på äggstockarna.

Vad nu det ska vara nödvändigt för, det är ju gjort typ 5ggr i år redan.

 

[IsisEm]

Typiskt, gyn tyckte inte att jag skulle boka om återbesöket efter koniseringen... att det eventuellt krockar med min ägglossning tyckte hon inte riktigt var lika viktigt som att kolla att de fått bort alla cellförändringar Hon tyckte att vi kanske kunde hoppa över att försöka aktivt den här gången (det tycker inte jag ) men vi kan ju ligga innan istället och hoppas på det bästa. Det är tydligen väldigt svårt att hitta tider till läkaren så jag fick väl behålla tiden då.

Hon pratade också om det liksom hämmar på något vis om man vill för mycket. Men jag har aldrig riktigt förstått det argumentet riktigt. Det räcker väl att det är så mycket som ska stämma för att det ska bli en graviditet. Och att vissa kan ha svårare än andra liksom.

 

[Kilauea]

Hon pratade också om det liksom hämmar på något vis om man vill för mycket. Men jag har aldrig riktigt förstått det argumentet riktigt. Det räcker väl att det är så mycket som ska stämma för att det ska bli en graviditet. Och att vissa kan ha svårare än andra liksom.

Förstår inte varför de lever kvar i det där gamla tänket. Min läkare på vc sa att jag skulle försöka slappna av för annars kan det vara svårare att bli gravid.
Denna gång hade vi sex bara vid ägglossning, för att jag mådde så dåligt i övrigt med svår depression, ångest och självmordstankar. Och ändå tog det sig. Om inte det är stress vet jag inte vad som är.

(Sen är bara frågan om min graviditet leder till ett barn, men det är en annan historia).

 

[Monifa]

@IsisEm har inte heller förstått det argumentet. Typ som att man blir gravid först när man slutar tänka på det. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det skulle påverka så länge man inte blir märkbart stressad (högt blodtryck etc).

 

[Ava22]

Hon pratade också om det liksom hämmar på något vis om man vill för mycket. Men jag har aldrig riktigt förstått det argumentet riktigt. Det räcker väl att det är så mycket som ska stämma för att det ska bli en graviditet. Och att vissa kan ha svårare än andra liksom.

Det är det sämsta argumentet som finns! Jag tog upp det med min läkare, att folk säger så. Hon svarade direkt, det finns inga studier på att det stämmer, och hur kan kvinnor som lever i krig bli gravida? De lever under oerhörd stress. Så nej, det ska du bara avfärda. Så jekla dumt att folk från vården säger så!

 

[IsisEm]

(Sen är bara frågan om min graviditet leder till ett barn, men det är en annan historia).

Vi håller tummarna

 

[Amk]

Förstår inte varför de lever kvar i det där gamla tänket. Min läkare på vc sa att jag skulle försöka slappna av för annars kan det vara svårare att bli gravid.
Denna gång hade vi sex bara vid ägglossning, för att jag mådde så dåligt i övrigt med svår depression, ångest och självmordstankar. Och ändå tog det sig. Om inte det är stress vet jag inte vad som är.

(Sen är bara frågan om min graviditet leder till ett barn, men det är en annan historia).

Hur kommer det sig att ni ville ha barn just då, när du hade självmordstankar?

 

[lil-sis]

Typiskt, gyn tyckte inte att jag skulle boka om återbesöket efter koniseringen... att det eventuellt krockar med min ägglossning tyckte hon inte riktigt var lika viktigt som att kolla att de fått bort alla cellförändringar Hon tyckte att vi kanske kunde hoppa över att försöka aktivt den här gången (det tycker inte jag ) men vi kan ju ligga innan istället och hoppas på det bästa. Det är tydligen väldigt svårt att hitta tider till läkaren så jag fick väl behålla tiden då.

Hon pratade också om det liksom hämmar på något vis om man vill för mycket. Men jag har aldrig riktigt förstått det argumentet riktigt. Det räcker väl att det är så mycket som ska stämma för att det ska bli en graviditet. Och att vissa kan ha svårare än andra liksom.

Det är det sämsta argumentet som finns! Jag tog upp det med min läkare, att folk säger så. Hon svarade direkt, det finns inga studier på att det stämmer, och hur kan kvinnor som lever i krig bli gravida? De lever under oerhörd stress. Så nej, det ska du bara avfärda. Så jekla dumt att folk från vården säger så!

@IsisEm har inte heller förstått det argumentet. Typ som att man blir gravid först när man slutar tänka på det. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det skulle påverka så länge man inte blir märkbart stressad (högt blodtryck etc).

Stress kan inte förklara barnlöshet så länge folk blir gravida och föder barn i krig.

 

[Kilauea]

Hur kommer det sig att ni ville ha barn just då, när du hade självmordstankar?

Tanken på barn var en av sakerna som höll mig flytande. Har haft återkommande depressioner och senaste triggades igång av missfallet i höstas.

 

[Amk]

Tanken på barn var en av sakerna som höll mig flytande. Har haft återkommande depressioner och senaste triggades igång av missfallet i höstas.

Det låter tungt med återkommande depressioner. Jag, som inte har någon psykisk ohälsa, blev hemskt påverkad över mitt missfall så jag kan förstå att det kan leda till större bekymmer än de jag fick. Det jag blir fundersam kring är hur man resonerar kring just att det är en ny individ man sätter till världen, som ju blir så beroende av sina föräldrar. Hur vågar man göra det, när man inte vet om man vill leva? Kan man garantera barnet att man kommer finnas där?

Nu hoppas jag att jag inte låter dömande, utan jag är uppriktigt fundersam över detta. Har själv en nära familjemedlem som fått barn trots svår psykisk ohälsa, och det har väckt många frågor.

 

[Monifa]

Stress kan inte förklara barnlöshet så länge folk blir gravida och föder barn i krig.

Jag läste det som @ninsan skrev
Om man tar bort fokusen från just stressen, finns det studier på att högt blodtryck kan påverka?

Fattar inte hur folk lyckas finna lust att ha sex i krig (om vi bortser från den delen som blir gravida för att de blivit våldtagna, för jag misstänker att det händer med tyvärr )

 

[em-pirre]

Det låter tungt med återkommande depressioner. Jag, som inte har någon psykisk ohälsa, blev hemskt påverkad över mitt missfall så jag kan förstå att det kan leda till större bekymmer än de jag fick. Det jag blir fundersam kring är hur man resonerar kring just att det är en ny individ man sätter till världen, som ju blir så beroende av sina föräldrar. Hur vågar man göra det, när man inte vet om man vill leva? Kan man garantera barnet att man kommer finnas där?

Nu hoppas jag att jag inte låter dömande, utan jag är uppriktigt fundersam över detta. Har själv en nära familjemedlem som fått barn trots svår psykisk ohälsa, och det har väckt många frågor.

Det är en bra fråga, men jag hade nog helst sett att du startar en egen tråd om det där man kan prata om saken i allmänhet, istället för att fråga just @hemlig

För hur du än vrider på det så blir det lite dömande.

 

[em-pirre]

Jag läste det som @ninsan skrev
Om man tar bort fokusen från just stressen, finns det studier på att högt blodtryck kan påverka?

Fattar inte hur folk lyckas finna lust att ha sex i krig (om vi bortser från den delen som blir gravida för att de blivit våldtagna, för jag misstänker att det händer med tyvärr )

Alltså, vissa som lever under stress kan ju få en utebliven ägglossning och därmed minskad fertilitet. Att högt blodtryck skulle påverka såpass mycket tror inte jag på.

 

[Monifa]

Alltså, vissa som lever under stress kan ju få en utebliven ägglossning och därmed minskad fertilitet. Att högt blodtryck skulle påverka såpass mycket tror inte jag på.

Det var mest en tanke jag blev sjuk pga stress (magsår) men ägglossning har jag minsann. Ni är ju ett par stycken i tråden som har bra koll på mycket så tänkte om nån trillat över nått i ämnet.

 

[em-pirre]

Det var mest en tanke jag blev sjuk pga stress (magsår) men ägglossning har jag minsann. Ni är ju ett par stycken i tråden som har bra koll på mycket så tänkte om nån trillat över nått i ämnet.

Det enda jag läst har handlat om att kvinnan haft andra problem som både gett högt blodtryck och infertilitet. Högt blodtryck i sig ska inte påverka.

 

[TinyWiny]

Jag kan tänka mig att den stressen som uppstår i kroppen efter lång tids allvarlig sjukdom/smärta kan påverka. Kroppen går på högvarv för att överleva och då slutar sådana funktioner som inte är livsuppehållande att fungera. Ägglossning är en sådan sak som försvinner och även mensen. Det byggs helt enkelt ingen slemhinna för det är ingen prioritet för kroppen då. Normal stress däremot kan jag inte tänka mig påverkar. Då hade mänskligheten aldrig överlevt överhuvudtaget fram tills nu.