Positiva förlossningsberättelser

[MML]

Om allt går som det ska blir vi en till i familjen till hösten Jag har två traumatiska förlossningar i bagaget, så även om det ännu är väldigt tidigt tänker jag försöka att boosta mig själv med positiva förlossningsberättelser. Jag undrar därför om ni som haft förlossningar som ni tycker gick bra, skulle vilja dela med er?

Var det första barnet, eller hade ni fött barn tidigare? Hur lång tid tog er förlossning? Vad hade ni för personer hos er? Vilken smärtlindring, om någon? Vad gjorde så att ni kände er starka, lyssnade på, och fick er att tro på er egen förmåga?

Jag vet i stora drag hur jag vill ha det, men eftersom jag har en del ångest kring sjukhus överlag och förlossningar i synnerhet vill jag gärna få ta del av andras berättelser av hur allt gått bra och framför allt känts bra

 

[Guldaskig]

Jag har fött tre barn, två vaginalt och ett akut kejsarsnitt - bra förlossningar allihop!

Med de första två hade jag lustgas och sterila kvaddlar i ryggen då det var där det gjorde ont. Jag hade inställningen att jag var öppen för förslag och ville att de skulle rekommendera vilken smärtlindring som kunde passa. Jag hade min sambo med mig och en barnmorska och undersköterska från förlossningen såklart. Jag jobbar själv som sjuksköterska så jag känner mig trygg i miljön och litar helt och fullt på personalen - det tror jag är bidragande faktorer till min upplevelse. Jag minns inte hur lång tid förlossningarna tog men helt normalt, min krystningsfas var kort, 20 minuter ungefär och allt gick bra. Jättenöjd som sagt, väldigt häftig upplevelse helt klart!

Med tredje barnet blev det akut kejsarsnitt och jag blev SÅ ledsen och besviken för det var inte alls vad jag ville. Det var hyfsat bråttom då jag var öppen 9-10 cm när det bestämdes så det var mycket folk och hände mycket på kort tid men jag fick jättebra information och kände mig trygg även om jag var ledsen. Väl inne på operation så kände vi hälften av personalen och även på uppvaket efteråt vilket säkert också gjorde att jag kände mig trygg och lugn.

Inbillar mig ändå att jag hade känt mig trygg med situationen även om jag inte själv jobbade inom sjukvården då jag försöker ha den inställningen allmänt, att personalen är proffs och vet vad som funkar bäst. Har dock full förståelse för att alla inte känner som jag! Min upplevelse av att föda barn är bara positiv, jag tycker att det är häftigt hur kroppen vet vad den ska göra och hur det ”bara” var att ge sig hän till just krystvärkarna. Hoppas du får lite revansch och att talesättet ”tredje gången gillt” gäller. Grattis till pluset!

 

[Blyger]

Jag har haft en dålig förlossning men sista var jättebra! Allt bara klaffade och stjärnorna stod rätt liksom.

Stannade hemma lagom länge, fick epiduralbedövning (halleluja!) samma team hela förlossningen (inga skiftbyten) en student (för mig var det en fin grej, det fanns liksom en "extra" person). Tror vi var inne ungefär fem timmar jag vill mest ha någon som säger vad jag ska göra och var tydlig med det och jag tyckte de lyssnade bra på mina önskemål hela vägen.

Gick på samtal innan (de kallas lite olika, men barnmorskan fixar remiss) och det kan jag verkligen rekommendera! Alla var jättemåna om att det skulle bli bra och supergulliga.

 

[Piaff]

Jag hade en låååååång förlossning men minns den ändå som bra! Har fött ett barn vaginalt.

Gick hemma hela måndagen med molvärkar, åkte in måndag kväll för koll men det hade hänt noll, hem igen och vaknade varje timme hela natten med värk, surade på min sambo för att han sov och inte led med mig .

In igen tisdag morgon för då orkade jag inte mer, var lite öppen, fick epidural som satt som en smäck och sov sen hela dagen. Sen höll jag på med värkar över natten, har inget minne av detta gjorde ont pga epiduralen som bara släckte allt sånt, utan mest att det var jobbigt.

På morgonen på onsdagen drog det igång, krystade kanske 30 min nånting och sen kom hon ut! Sprack 1 grad som syddes direkt. Eftersom vi höll på så länge var det samma barnmorska som tog emot mig som också förlöste mig sen och hon var otroligt bra. Kände mig så omhändertagen hela vägen.

 

[PathOfClovers]

Åh grattis!

Jag var jättenöjd med min förlossning, även om den gick fort! Har bara ett barn, så det var första.

Värkar startade från ingenstans hemma på kvällen i v. 38+4. Fattade inte riktigt att det var på riktigt liksom. Åkte in redan efter ett par timmar då värkarna var väldigt kraftiga och jag blödde lite. När vi kom in var jag 9 cm öppen och 1,5 h senare var hon ute. Det jobbigaste var att krystfasen tog rätt lång tid, typ 1 h. Hann inte få någon annan bedövning än lustgas, hade önskat EDA men det hanns inte med. Sambon var med.

Det jag gillade var att kroppen fick styra allt, de bara peppade och följde med, minns inte att jag fick ett enda direktiv utan de bara följde mig liksom.

Väldigt intensivt (och såklart smärtsamt), men det gick ju så fort så tack vare det ändå en bra upplevelse!

 

[Flixon]

Min första förlossning var helt okej, trots jobbig krystfas som tog över 2h.

Min andra förlossning var däremot fantastisk, jag blev igångsatt, hände inte så mycket förrän andra dosen då värkarna kickade igång. Ett par timmar senare var lillasyster ute, sprack ingenting och hade oceaner av krafter kvar jämfört med första gången. Barnmorskan, samma hela tiden, var underbar och bemötte mig precis som jag ville, lugn och stabil och inget gullande.

Vid båda förlossningarna fick jag bada under öppningsfasen, det var jätteskönt och avslappnande. Använde lustgas som bedövning båda gångerna. Precis som @Guldaskig skriver så har jag förtroende för att personalen kan sitt jobb, och det bidrar nog till en känsla av trygghet i situationen.