Tyckte ni var så ensamma så nu joinar jag er igen. Skämt å sido, fick ett tråkigt besked idag på ul. Kopierar från vårtråden:
"Jaha så fick jag mina misstankar besannade, det fanns inget i magen idag på ul. Jag hade ju en väldigt stark känsla där i vecka 6-7 när jag fick en mini-liten blödning och efteråt kände mig väldigt ogravid, jag kunde nästan ta på det. Men BM tyckte att det var så lite så att jag skulle slappna av och efter ett tag hade jag ändå börjat tänka att jag nog bara var nojig iaf.
Nåja, det är som det är, jag känner mig mest lurad av min kropp som fortsatt med vissa symptom även efteråt. Jag blev dock glad att allt såg fint ut, dvs inga som helst rester eller liknande (gjorde även VUL), äggstockarna såg också fina ut och hon kunde inte se några tecken på utomkveds heller. De tog ett blodprov också för att säkert veta att inga hormoner skulle vara kvar, syntes inget i urinet iaf. En lättnad att det "bara" är att försöka igen. Vi vet ju nu att vi kan bli gravida och att allt ser bra ut.
Det känns inte som jag sörjer eftersom det hela tiden känts så overkligt och lite på "låtsas" efter blödningen men det tar ändå lite tid att ställa om hjärnan. Rent praktiskt är det egentligen bättre vad gäller både mitt jobb och att vi ska ta över ett jordbruk vid nyår och därför får en minst sagt stressig vår. Man får helt enkelt se det positiva i det. Nu kanske jag hinner få fast jobb också, det vore väldigt skönt.
Läkaren sa att vi bara kunde vänta på första mensen och sedan försöka igen. Jag hade en pytteliten blödning förra veckan, trodde det berodde på att vi haft sex kvällen innan men misstänker nu att det kanske var mens, vilket vore skönt för då är kanske systemet igång som det ska igen.
Nästa gång ska jag lyssna på min magkänsla och inte på BM, min magkänsla brukar (tyvärr bekräftat även denna gång) vara väldigt träffsäker."
).
