En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida - del 10

[Tora]

Dag 90 och ingen mens..

Oj så frustrerande

Kommer inte ihåg, hade ni provat med älstickor?

 

[Energi]

Oj så frustrerande

Kommer inte ihåg, hade ni provat med älstickor?

Skoja inte. "Efter nästa mens börjar vi försöka". Mm eller huuur! Klart att mensen ska börja fucka ur då!

Nä, inga stickor. Första ungen tog typ 2 år att få till. Körde inte med stickor då heller. Har pratat om att göra det den här gången men då vill jag att mensen kommer först.

 

[Tora]

Skoja inte. "Efter nästa mens börjar vi försöka". Mm eller huuur! Klart att mensen ska börja fucka ur då!

Nä, inga stickor. Första ungen tog typ 2 år att få till. Körde inte med stickor då heller. Har pratat om att göra det den här gången men då vill jag att mensen kommer först.

Finns det någon specifik anledning till att du vill vänta tills mensen kommer igång?

Var det pga oregelbunden mens som det tog så lång tid att bli gravid förra gången?

I ditt fall hade jag vänt mig till gyn nu. Är det ägglossningen som strular finns det enkla saker att prova för att sparka igång den.

 

[Energi]

Finns det någon specifik anledning till att du vill vänta tills mensen kommer igång?

Var det pga oregelbunden mens som det tog så lång tid att bli gravid förra gången?

I ditt fall hade jag vänt mig till gyn nu. Är det ägglossningen som strular finns det enkla saker att prova för att sparka igång den.

Nä inte egentligen. Mer att jag vill ha ordentlig koll på cykeln och börja med stickor direkt efter mensen.

Framför allt var det att långa, oregelbundna cykler som gjorde att det tog tid. I vanliga fall varierar det mellan 30-45 dagar ungefär.

Jag vet att jag hade en monsterlång cykel vid den här tidpunkten när vi försökte sist. Funderar på om det kan vara typ d-vitaminbrist kanske?

Jag har funderat på studentgyn efter @lil-sis rekomendation men jag är otroligt rädd för vårdsituationer överlag. Dels på grund av att jag hatar att inte bli tagen på allvar och dels på grund av min övervikt.

 

[lil-sis]

Nä inte egentligen. Mer att jag vill ha ordentlig koll på cykeln och börja med stickor direkt efter mensen.

Framför allt var det att långa, oregelbundna cykler som gjorde att det tog tid. I vanliga fall varierar det mellan 30-45 dagar ungefär.

Jag vet att jag hade en monsterlång cykel vid den här tidpunkten när vi försökte sist. Funderar på om det kan vara typ d-vitaminbrist kanske?

Jag har funderat på studentgyn efter @lil-sis rekomendation men jag är otroligt rädd för vårdsituationer överlag. Dels på grund av att jag hatar att inte bli tagen på allvar och dels på grund av min övervikt.

De är jättetrevliga!

Men så är även Linné. Och där var jag ju tjock när jag började

 

[_Zacke_]

Fy vad less jag är. Nu har det gått en vecka sen missfallet satte igång och har fortfarande ont och lite blödningar.
Det som är konstigt är att det förra missfallet som ju kom betydligt mer som en chock eftersom det kom så långt in i graviditeten(v.12) tog jag mig ur ganska lätt mentalt(det fysiska tog lång tid eftersom jag blev så jäkla dålig). Men nu när jag inte ens visste att jag var gravid och hittills inte har varit i närheten av lika dålig så har jag brutit ihop totalt känns som allt är åt helvete och att jag aldrig ska bli glad igen.

 

[lil-sis]

Fy vad less jag är. Nu har det gått en vecka sen missfallet satte igång och har fortfarande ont och lite blödningar.
Det som är konstigt är att det förra missfallet som ju kom betydligt mer som en chock eftersom det kom så långt in i graviditeten(v.12) tog jag mig ur ganska lätt mentalt(det fysiska tog lång tid eftersom jag blev så jäkla dålig). Men nu när jag inte ens visste att jag var gravid och hittills inte har varit i närheten av lika dålig så har jag brutit ihop totalt känns som allt är åt helvete och att jag aldrig ska bli glad igen.

Det är ganska mycket på kort tid nu ju. Det spelar också roll.

 

[Tora]

Nä inte egentligen. Mer att jag vill ha ordentlig koll på cykeln och börja med stickor direkt efter mensen.

Framför allt var det att långa, oregelbundna cykler som gjorde att det tog tid. I vanliga fall varierar det mellan 30-45 dagar ungefär.

Jag vet att jag hade en monsterlång cykel vid den här tidpunkten när vi försökte sist. Funderar på om det kan vara typ d-vitaminbrist kanske?

Jag har funderat på studentgyn efter @lil-sis rekomendation men jag är otroligt rädd för vårdsituationer överlag. Dels på grund av att jag hatar att inte bli tagen på allvar och dels på grund av min övervikt.

Det är inte lätt det där men att prova med studentgyn eller Linné som lil-sis föreslår är nog rätt väg att gå. Det låter onekligen som om det strular med din ägglossning.

Tänkte att eftersom du verkar ha ägglossning så pass sällan så kanske det är synd att "missa" en ägglossning om du vill börja först efter du fått mens. Mens är ju oftast följd av att man haft ägglossning. Sen kan det vara så att man får mens ändå till slut men då inte till följd av en ägglossning.

 

[Energi]

Det är inte lätt det där men att prova med studentgyn eller Linné som lil-sis föreslår är nog rätt väg att gå. Det låter onekligen som om det strular med din ägglossning.

Tänkte att eftersom du verkar ha ägglossning så pass sällan så kanske det är synd att "missa" en ägglossning om du vill börja först efter du fått mens. Mens är ju oftast följd av att man haft ägglossning. Sen kan det vara så att man får mens ändå till slut men då inte till följd av en ägglossning.

Jag ska försöka samla lite mod och ringa.

Vi har inte superbråttom med barn. Längtar men inte akutsugen och det gör egentligen ingenting om det drar ut på tiden. Vi har ju ett barn så uppenbarligen funkar det ibland iaf. Rätt skönt att veta, det är lite lugnande.

 

[Hyacinth]

Jag har mer eller mindre gett upp. Barnlängtan är lika svår som innan och jag vill ha barn med min man. Men när han nu har fått hem olika hjälpmedel så vill han inte ens testa hjälpmedlen..
Vi har pratat massor om det och han är rädd för "tänk om det inte fungerar med hjälpmedel heller och tänk om det visar sig vara helt kört då" och jag förstår hans tankar och rädslor..men det är väl bättre att få veta tänker jag, så vi kan gå vidare med nästa steg. Kan ju vara så att han har helt perfekta simmare bara dom kommer ut..men jag kan ju inte tvinga honom
Jag känner mig dessutom jättestressad pga ålder..nästa år blir jag 34 och jag räknar kallt med att det skulle ta några år att bli gravid..

Så vi får väl gå direkt på adoption då antar jag..

Så han går hellre igenom en adoptionsprocess än testar hjälpmedel? Jag förstår nog inte rädslan faktiskt.

 

[Hyacinth]

Så han går hellre igenom en adoptionsprocess än testar hjälpmedel? Jag förstår nog inte rädslan faktiskt.

Kan ju tillägga: jag har sagt det förut, och det behöver inte gälla er, men barnlöshet verkar ofta bli ett projekt dom drivs enbart av kvinnan.

 

[Kilauea]

Fy vad less jag är. Nu har det gått en vecka sen missfallet satte igång och har fortfarande ont och lite blödningar.
Det som är konstigt är att det förra missfallet som ju kom betydligt mer som en chock eftersom det kom så långt in i graviditeten(v.12) tog jag mig ur ganska lätt mentalt(det fysiska tog lång tid eftersom jag blev så jäkla dålig). Men nu när jag inte ens visste att jag var gravid och hittills inte har varit i närheten av lika dålig så har jag brutit ihop totalt känns som allt är åt helvete och att jag aldrig ska bli glad igen.

Säger som lil-sis, det är klart det känns när det blir mycket på kort tid. Det var ju bla därför jag smällde i den berömda väggen vid första MA't.

 

[Jordgubblime]

Jag ska försöka samla lite mod och ringa.

Vi har inte superbråttom med barn. Längtar men inte akutsugen och det gör egentligen ingenting om det drar ut på tiden. Vi har ju ett barn så uppenbarligen funkar det ibland iaf. Rätt skönt att veta, det är lite lugnande.

Jag är också orimligt rädd för vårdsituationer Men när jag väl tar mig i kragen och får det överstökat brukar det kännas väldigt bra! Tänker att det kan vara skönt att slippa ovissheten? Även om det ju faktiskt har fungerat tidigare

 

[Jordgubblime]

Vi har egentligen inte heller superbråttom, men blir 30 nästa år och känner ju att åren börjar ticka iväg. Om det inte tar sig denna gången så ska jag beställa ÄL-stickor och testa med det. Både jag och sambon är rätt otåliga, har vi bestämt oss för något så vill vi liksom komma igång/få det gjort så fort som möjligt Barnmorskan sa när jag tog ut spiralen, det kan ta en vecka eller ett år och jag tänkte "jo, jo ett år lär det ju inte ta!"... Lätt att känna sig kaxig innan en ens har försökt

 

[Kilauea]

Mensen två dagar sen, testet skrattar mig rakt upp i ansiktet som att jag var dum nog att få ett litet hopp .

 

[Energi]

Mensen två dagar sen, testet skrattar mig rakt upp i ansiktet som att jag var dum nog att få ett litet hopp .

Typiskt! Lider med dig.

Jag är på dag 95 i cykeln nu..

 

[Kilauea]

Typiskt! Lider med dig.

Jag är på dag 95 i cykeln nu..

95?? Fy så träligt.

 

[*Gotlandsrusset*]

Typiskt! Lider med dig.

Jag är på dag 95 i cykeln nu..

Men oj! Utan att veta något om bakgrunden, kan du inte få något som startar mensen?

 

[Energi]

Men oj! Utan att veta något om bakgrunden, kan du inte få något som startar mensen?

Det kan jag säkert.. kanske
Nä men jag är rädd för vårdsituationer så jag håller på att samla mod till att ringa gyn.

 

[Kilauea]

Här har mensen äntligen börjat.