En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 13

[Gunnels]

Äsch, mens. Drygaste starten på mens ever med tre dygn lång start

 

[cherie]

Äsch, mens. Drygaste starten på mens ever med tre dygn lång start

Vad tråkigt! Håller tummarna för nästa cykel!

 

[cherie]

Fick tips från en kollega om att anmäla den borttagn äggledaren till försäkringsbolaget. Hon hade fått ut runt 20' för organförlust. Men har nu googlat mig till att mitt försäkringsbolag inte ger ut ersättning för organförlust, och att de ger nada och 0 vid borttagning av äggledare. Suck, så trist

 

[Hedblomster]

Fick tips från en kollega om att anmäla den borttagn äggledaren till försäkringsbolaget. Hon hade fått ut runt 20' för organförlust. Men har nu googlat mig till att mitt försäkringsbolag inte ger ut ersättning för organförlust, och att de ger nada och 0 vid borttagning av äggledare. Suck, så trist

Mitt försäkringsbolag gav inte heller något för det tyvärr. Fick ett par hundra kr för att jag låg inlagd bara tror jag.

 

[Gunnels]

Vad tråkigt! Håller tummarna för nästa cykel!

Tack!

Alltså. Jag vet ju att det inte är något att hänga läpp över, särskilt såhär i början.

Men ja, ändå besviken.
Har tagit ett tag att bestämma oss för hur vi ska göra här hemma, så vill bara "tuta och köra" nu...

 

[Stålvilja]

I det här hushållet har vi planer på att försöka igen under nästa cykel..

Fick ju vår dotter i juli, som kom till efter 7 seriösa försök. Jag blir ju inte yngre, fyller 39 i mars. Jag tänkte att jag skulle vara nöjd med ett barn, men nästan direkt efter förlossningen kände jag att "nej, det här vill jag uppleva igen". Och den tanken går inte att släppa, samtidigt som lite panik finns iom min ålder.

Ligger lite blandade känslor och gror som egentligen inte har någon grund. Typ att jag är elak mot dottern som vill ha en till, att hon eventuellt behöver dela min uppmärksamhet mm. Men jag tänker samtidigt att det är bra att ha syskon.

Skulle vi lyckas med en till inom relativ snar framtid kommer det absolut bli tätt mellan dem. Och tufft således. Men jag kan ju inte vänta 2-3 år med gott samvete känner jag.

Så vi får se om vi vågar nästa cykel eller om vi bangar

 

[Midsommarblomster]

I det här hushållet har vi planer på att försöka igen under nästa cykel..

Fick ju vår dotter i juli, som kom till efter 7 seriösa försök. Jag blir ju inte yngre, fyller 39 i mars. Jag tänkte att jag skulle vara nöjd med ett barn, men nästan direkt efter förlossningen kände jag att "nej, det här vill jag uppleva igen". Och den tanken går inte att släppa, samtidigt som lite panik finns iom min ålder.

Ligger lite blandade känslor och gror som egentligen inte har någon grund. Typ att jag är elak mot dottern som vill ha en till, att hon eventuellt behöver dela min uppmärksamhet mm. Men jag tänker samtidigt att det är bra att ha syskon.

Skulle vi lyckas med en till inom relativ snar framtid kommer det absolut bli tätt mellan dem. Och tufft således. Men jag kan ju inte vänta 2-3 år med gott samvete känner jag.

Så vi får se om vi vågar nästa cykel eller om vi bangar

Tankarna på om det är bra att ha ett syskon eller bättre att inte dela uppmärksamheten kan du nog släppa. Det hänger nog på så många olika saker som man inte kan förutspå ändå. Bättre att försöka landa i vad du själv vill, och vad som passar ditt liv

Dottern var precis 6 månader när vi blev med vårt andra barn (oplanerat). Det har definitivt varit tufft. I ärlighetens namn kändes hela första året med båda som en blurrig blackout. Men nu? Precis hur kul som helst. Det är väldigt tacksamt att ha barn i nästan samma ålder för det blir enklare att hitta på aktiviteter som båda gillar och rutinerna är nästan helt samma nu, förutom att sonen fortfarande sover på dagen. Jag har sett de senaste åren som en investering som nu börjar ge utdelning, rejält.

 

[Stålvilja]

Tankarna på om det är bra att ha ett syskon eller bättre att inte dela uppmärksamheten kan du nog släppa. Det hänger nog på så många olika saker som man inte kan förutspå ändå. Bättre att försöka landa i vad du själv vill, och vad som passar ditt liv

Dottern var precis 6 månader när vi blev med vårt andra barn (oplanerat). Det har definitivt varit tufft. I ärlighetens namn kändes hela första året med båda som en blurrig blackout. Men nu? Precis hur kul som helst. Det är väldigt tacksamt att ha barn i nästan samma ålder för det blir enklare att hitta på aktiviteter som båda gillar och rutinerna är nästan helt samma nu, förutom att sonen fortfarande sover på dagen. Jag har sett de senaste åren som en investering som nu börjar ge utdelning, rejält.

Tack för din input! Ja men det är precis det jag menar, jag borde släppa dessa halvkoko tankar och köra på det som passar vårt liv. Och det är att starta upp verkstaden nu.

Det är precis det vi pratat om här hemma, första året - kommer kanske vara lite blurrigt så att säga, men det är vi ju med på båda två och har redan pratat överlevnadsstrategier. Och just att kunna synka lite aktiviteter och rutiner, känns ju som en guldgrej när stormen lagt sig lite.

Jag känner mig redo kroppsligt för en till graviditet i alla fall, mentalt också egentligen. Har sådan enorm längtan och vi är sampratade här hemma gällande utmaningar mm.

Hoppas verkligen min kropp är med mig nu, fick tillbaka mensen efter 6 veckor och den är precis så regelbunden som den var innan graviditet och förlossning, så det är väl bara att försöka så gott det går så att säga

 

[Midsommarblomster]

Tack för din input! Ja men det är precis det jag menar, jag borde släppa dessa halvkoko tankar och köra på det som passar vårt liv. Och det är att starta upp verkstaden nu.

Det är precis det vi pratat om här hemma, första året - kommer kanske vara lite blurrigt så att säga, men det är vi ju med på båda två och har redan pratat överlevnadsstrategier. Och just att kunna synka lite aktiviteter och rutiner, känns ju som en guldgrej när stormen lagt sig lite.

Jag känner mig redo kroppsligt för en till graviditet i alla fall, mentalt också egentligen. Har sådan enorm längtan och vi är sampratade här hemma gällande utmaningar mm.

Hoppas verkligen min kropp är med mig nu, fick tillbaka mensen efter 6 veckor och den är precis så regelbunden som den var innan graviditet och förlossning, så det är väl bara att försöka så gott det går så att säga

Jag tror det är jättebra att vara förberedd. Vi var nog inte helt beredda på hur mycket det blev, och hade dessutom precis köpt hus och flyttat runt precis innan lillebror föddes så vi startade med att ligga back redan från början. Graviditeten gick jättebra dock, trots ett ganska färskt kejsarsnitt. Det är otroligt vad man kan klara av.

Lycka till!

 

[Gunnels]

Snart dags för försök två här. Känner mig än så länge taggad
Men vet att jag var jävligt otaggad när månaderna rann iväg innan vi blev gravida med första barnet så inser ju att det kommer vara jävligt trist om ett tag om det inte blir något.
Har dock möjligthet att få hjälp om det inte tar sig på 6 månader pga vissa omständigheter så vi får se om det behövs eller ej

 

[MML]

Jag tittar in här också, lite halvt i alla fall eftersom vi kanske inte medvetet försöker att bli gravida, men vi har kommit fram till att sluta undvika att bli det och öppna upp för möjligheten till ett till barn

Har en 18-årig dotter, och en dotter i himlen som skulle vara 20 nu. Vi har hela tiden trott att vi var färdiga med barn, men så plötsligt slog längtan till och vi har nu landat i att om det blir ett barn, så är det meningen så.

Jag är kanske lite för praktiskt lagd (och bekväm, med ålderns rätt - jag är ju inte 25 längre) men jag tänker att jag inte vill vara höggravid mitt i vintern. Det lutar nog därför åt att bebisfabriken bara är öppen några månader nu, och blir det inget nu så stänger vi den och tar en ny funderare framåt hösten.

Det känns jättespännande, lite knäppt, och helt rätt!

 

[cherie]

Jag tittar in här också, lite halvt i alla fall eftersom vi kanske inte medvetet försöker att bli gravida, men vi har kommit fram till att sluta undvika att bli det och öppna upp för möjligheten till ett till barn

Har en 18-årig dotter, och en dotter i himlen som skulle vara 20 nu. Vi har hela tiden trott att vi var färdiga med barn, men så plötsligt slog längtan till och vi har nu landat i att om det blir ett barn, så är det meningen så.

Jag är kanske lite för praktiskt lagd (och bekväm, med ålderns rätt - jag är ju inte 25 längre) men jag tänker att jag inte vill vara höggravid mitt i vintern. Det lutar nog därför åt att bebisfabriken bara är öppen några månader nu, och blir det inget nu så stänger vi den och tar en ny funderare framåt hösten.

Det känns jättespännande, lite knäppt, och helt rätt!

Åh, vad spännande! Stort lycka till, håller tummarna för er

Angående att vara höggravid på vintern så tycker jag att det låter från kompisar (som varit höggravida på sommaren) att det verkar vara bra mycket tuffare att vara höggravid på sommaren än på vintern? De var så oerhört svullna och varma av värmen, de flesta har mått ganska dåligt ffa i perioder av högtryck. Jag var ju höggravid i hela december och en bit in i januari och tyckte inte det var några problem alls. Hade ens svårt att förstå vad du menade när du skrev så , men vi bor kanske i olika delar av landet eller lever olika typer av liv (och har olika erfarenheter från våra graviditeter såklart)!

Ville mest försöka bredda perspektivitet så att bebisfabriken kanske kan vara öppen lite längre

 

[cherie]

Imorgon ska vi till första besöket på IVF-kliniken i Uppsala. Det känns lite nervöst av flera anledningar, dels att göra utredningen och framförallt ta amh-värde och kolla den andra äggledaren. Typ väga sig framför annan person, känner skam kring min övervikt. Sen är det också tajt om tid, vi måste lämna lillan prick kl 7 på föris för att hinna - och med tre timmars bilfärd i detta väder är jag rädd att den halvtimman vi har till godo lätt rinner iväg...

Jaja, bara hålla tummarna att allt klaffar!

 

[MML]

Åh, vad spännande! Stort lycka till, håller tummarna för er

Angående att vara höggravid på vintern så tycker jag att det låter från kompisar (som varit höggravida på sommaren) att det verkar vara bra mycket tuffare att vara höggravid på sommaren än på vintern? De var så oerhört svullna och varma av värmen, de flesta har mått ganska dåligt ffa i perioder av högtryck. Jag var ju höggravid i hela december och en bit in i januari och tyckte inte det var några problem alls. Hade ens svårt att förstå vad du menade när du skrev så , men vi bor kanske i olika delar av landet eller lever olika typer av liv (och har olika erfarenheter från våra graviditeter såklart)!

Ville mest försöka bredda perspektivitet så att bebisfabriken kanske kan vara öppen lite längre

Jag får lite smått ångest av blotta tanken på att pulsa runt i snö, eller halka omkring på is, och vara höggravid och otymplig. Och så alla extra lager av kläder som måste på och av varje gång man går ut!

Jag har visserligen inte provat att vara höggravid på sommaren, men jag kan tänka mig att det inte heller är någon höjdare. Får jag önska så tar jag gärna en till decemberbebis Då var sommaren enkel, och bebisen hann komma ut innan den riktiga vintern slog till.

 

[Sleepan]

Imorgon ska vi till första besöket på IVF-kliniken i Uppsala. Det känns lite nervöst av flera anledningar, dels att göra utredningen och framförallt ta amh-värde och kolla den andra äggledaren. Typ väga sig framför annan person, känner skam kring min övervikt. Sen är det också tajt om tid, vi måste lämna lillan prick kl 7 på föris för att hinna - och med tre timmars bilfärd i detta väder är jag rädd att den halvtimman vi har till godo lätt rinner iväg...

Jaja, bara hålla tummarna att allt klaffar!

Hoppas det gått bra idag

 

[Wenniz]

Imorgon ska vi till första besöket på IVF-kliniken i Uppsala. Det känns lite nervöst av flera anledningar, dels att göra utredningen och framförallt ta amh-värde och kolla den andra äggledaren. Typ väga sig framför annan person, känner skam kring min övervikt. Sen är det också tajt om tid, vi måste lämna lillan prick kl 7 på föris för att hinna - och med tre timmars bilfärd i detta väder är jag rädd att den halvtimman vi har till godo lätt rinner iväg...

Jaja, bara hålla tummarna att allt klaffar!

Är det Ackis eller CVL?
Håller också tummarna för er!

 

[Wenniz]

Jag fick samtal idag från vår IVF klinik via landstinget, har tidigare meddelat dom att ringa mig för att starta processen för äggdonation som ligger på ca 1,5 år.
Till min förvåning erbjuds jag ett 4,e plock bara för jag faktiskt blev gravid. Kliniken är alltså villiga att ge äggen en chans till och dom hoppas på att missfallet bara var ren otur.
Vi börjar i slutet av Februari början till Mars, sätter in på dag 2 om något går att få ut och sätta tillbaka så att säga. Vi alla utgår från att det förmodligen inte kommer finnas något att frysa ned, så fler insättningar blir det nog inte.

 

[cherie]

Jag fick samtal idag från vår IVF klinik via landstinget, har tidigare meddelat dom att ringa mig för att starta processen för äggdonation som ligger på ca 1,5 år.
Till min förvåning erbjuds jag ett 4,e plock bara för jag faktiskt blev gravid. Kliniken är alltså villiga att ge äggen en chans till och dom hoppas på att missfallet bara var ren otur.
Vi börjar i slutet av Februari början till Mars, sätter in på dag 2 om något går att få ut och sätta tillbaka så att säga. Vi alla utgår från att det förmodligen inte kommer finnas något att frysa ned, så fler insättningar blir det nog inte.

Vilka glädjande nyheter! Hoppas hoppas att det kan gå hela vägen denna gång!

 

[cherie]

Är det Ackis eller CVL?
Håller också tummarna för er!

CVL De arbetar med privata gynekologer här i stan, vilket underlättar vid många undersökningar ifall det skulle bli IVF för oss.

 

[Wenniz]

CVL De arbetar med privata gynekologer här i stan, vilket underlättar vid många undersökningar ifall det skulle bli IVF för oss.

Vi ska också på konsultation hos dom nästa vecka!