Dressyrsnackis nr 10

[Martina_m]

Förlåt för långt och invecklat inlägg, men känns vettigt med en bakgrund...

Jag har en herre med mkt egen vilja. Han tänker nog lite för mkt för att vara häst skulle jag tro . Jag är ingen mästerryttare direkt, och hästen gick sådär.
För ett år sedan fick jag ett tips i ridningen, att "låt honom inte komma undan hela tiden". "Aha", tänkte jag då och liksom mer tvingade honom mellan hand och skänkel. Kanske inte regelrätt, men det funkade för oss då. Han gick som tåget, följde mig super, och jobbade på ambitiöst. Han visste vad det handlade om. Vi startade våra första tävlingar, och blev tom placerad på andra tävlingen ! Han var superfin! I slutet av förra sommaren var vi på träningsläger, och han var finare än någonsin! Och överlycklig att få träna ordentligt igen, efter lite sommarsemester med endast uteritter.
De blev september. Vi fick strul med sadeln som vi äntligen fått tillbaka efter omstoppning och bomvidgning, och hästen fick ont i ryggen. I samband med detta flyttade jag, och en kompis till mig tog hand om hästen i en månad och satte igång honom efter vilan pga ryggen. Hästen flyttade till mig, och han var då igång men vi hade tappat typ all vår ridning. Vi kämpade på men jag hade tappat så mkt motivation pga strul med sadel, flytt, småtråkigt stall och höst/vinter depression.
Ridningen går fortfarande halvdåligt hela hösten. Strax innan jul fick vi åter igen sadeln som tidigare strulat, och detta slutade än en gång med häst med ont i ryggen. I samband med detta började hästen stanna, så fort jag tog i tyglarna. Det gick inte att rida fram, alls. Detta är runt nyår.
Hästen kollades igenom, han fick vila i nästan två månader med promenader och lite longering. Tänderna kollades. Vi flyttade till ett nytt stall. Och hästen skulle sättas igång. Nu är det mars månad.
Jag tog det väldigt lugnt, men fortfarande dålig bjudning och ville gärna gå på stället så fort jag tog i tyglarna.
Började äntligen rida för tränare. Och det är väl hit jag vill komma egentligen. Hon säger att hästen inte förstår mig, han vet inte vad jag vill. Vilket säkert stämmer. Jag rider för denna tränaren ca en gång/vecka. Hon råkar vara gammal, och något dålig på att förmedla vad hon menar, ena gången si och andra gången så och skäll om jag råkar göra fel, jag måste göra rätt på första försöket, för bättre tålamod verkar hon inte ha. Men nu verkar vi förstå varandra bättre. Det är väldigt försiktig ridning, för att få förtroendet tillbaka från hästen. Klokt! Men hästen bara springer, jag flänger runt, har ingen ryttarkänsla alls, hästen drar upp huvudet, jag spänner mig. Jag vet knappt vad jag ska göra, hästen vet säkert ännu mindre vad den ska göra. Tränaren är otålig (jag har sagt att hon måste ge oss lite tid och några försök innan hon skäller) och jag blir stressad.
Jag pratade om detta med min sambo, så frågade han vad som skulle hända om jag red som jag gjorde tidigare? Så jag har testat i två dagar nu. Och hästen är med mig. Han följer mig, han jobbar på hyfsat bra! Men kommer jag att förstöra honom om jag är lite tuffare mot honom. Så klart försöker jag ju rida fram till handen, men jag har en tendens att först ta till handen innan jag driver på. Vilket jag så klart försöker ändra på. Det jag undrar är helt enkelt, kommer jag någon sin att komma någon stans genom min nuvarande tränares "mjuka" sett som gör mig så osäker i min ridning? Eller ska jag helt enkelt ta tag i min häst när han springer iväg och vara tuffare mot honom.
Jag kan säga att min häst kan vara en väldigt känslig häst, men samtidigt är han så j*vla stark i sig själv att han så gott som alltid vill göra på sitt egna sätt, och han bjuder inte på något.
Det känns bara som att vi kan hålla på i åratal, om jag ska fortsätta som min tränare säger.

Och här inne finns ju galet mkt duktiga ryttare, hur fasen ska jag rida min häst? Det hade ju varit trevligt att någon gång komma tillbaka till där vi var i somras.

 

[mooi]

Förlåt för långt och invecklat inlägg, men känns vettigt med en bakgrund...

Jag har en herre med mkt egen vilja. Han tänker nog lite för mkt för att vara häst skulle jag tro . Jag är ingen mästerryttare direkt, och hästen gick sådär.
För ett år sedan fick jag ett tips i ridningen, att "låt honom inte komma undan hela tiden". "Aha", tänkte jag då och liksom mer tvingade honom mellan hand och skänkel. Kanske inte regelrätt, men det funkade för oss då. Han gick som tåget, följde mig super, och jobbade på ambitiöst. Han visste vad det handlade om. Vi startade våra första tävlingar, och blev tom placerad på andra tävlingen ! Han var superfin! I slutet av förra sommaren var vi på träningsläger, och han var finare än någonsin! Och överlycklig att få träna ordentligt igen, efter lite sommarsemester med endast uteritter.
De blev september. Vi fick strul med sadeln som vi äntligen fått tillbaka efter omstoppning och bomvidgning, och hästen fick ont i ryggen. I samband med detta flyttade jag, och en kompis till mig tog hand om hästen i en månad och satte igång honom efter vilan pga ryggen. Hästen flyttade till mig, och han var då igång men vi hade tappat typ all vår ridning. Vi kämpade på men jag hade tappat så mkt motivation pga strul med sadel, flytt, småtråkigt stall och höst/vinter depression.
Ridningen går fortfarande halvdåligt hela hösten. Strax innan jul fick vi åter igen sadeln som tidigare strulat, och detta slutade än en gång med häst med ont i ryggen. I samband med detta började hästen stanna, så fort jag tog i tyglarna. Det gick inte att rida fram, alls. Detta är runt nyår.
Hästen kollades igenom, han fick vila i nästan två månader med promenader och lite longering. Tänderna kollades. Vi flyttade till ett nytt stall. Och hästen skulle sättas igång. Nu är det mars månad.
Jag tog det väldigt lugnt, men fortfarande dålig bjudning och ville gärna gå på stället så fort jag tog i tyglarna.
Började äntligen rida för tränare. Och det är väl hit jag vill komma egentligen. Hon säger att hästen inte förstår mig, han vet inte vad jag vill. Vilket säkert stämmer. Jag rider för denna tränaren ca en gång/vecka. Hon råkar vara gammal, och något dålig på att förmedla vad hon menar, ena gången si och andra gången så och skäll om jag råkar göra fel, jag måste göra rätt på första försöket, för bättre tålamod verkar hon inte ha. Men nu verkar vi förstå varandra bättre. Det är väldigt försiktig ridning, för att få förtroendet tillbaka från hästen. Klokt! Men hästen bara springer, jag flänger runt, har ingen ryttarkänsla alls, hästen drar upp huvudet, jag spänner mig. Jag vet knappt vad jag ska göra, hästen vet säkert ännu mindre vad den ska göra. Tränaren är otålig (jag har sagt att hon måste ge oss lite tid och några försök innan hon skäller) och jag blir stressad.
Jag pratade om detta med min sambo, så frågade han vad som skulle hända om jag red som jag gjorde tidigare? Så jag har testat i två dagar nu. Och hästen är med mig. Han följer mig, han jobbar på hyfsat bra! Men kommer jag att förstöra honom om jag är lite tuffare mot honom. Så klart försöker jag ju rida fram till handen, men jag har en tendens att först ta till handen innan jag driver på. Vilket jag så klart försöker ändra på. Det jag undrar är helt enkelt, kommer jag någon sin att komma någon stans genom min nuvarande tränares "mjuka" sett som gör mig så osäker i min ridning? Eller ska jag helt enkelt ta tag i min häst när han springer iväg och vara tuffare mot honom.
Jag kan säga att min häst kan vara en väldigt känslig häst, men samtidigt är han så j*vla stark i sig själv att han så gott som alltid vill göra på sitt egna sätt, och han bjuder inte på något.
Det känns bara som att vi kan hålla på i åratal, om jag ska fortsätta som min tränare säger.

Och här inne finns ju galet mkt duktiga ryttare, hur fasen ska jag rida min häst? Det hade ju varit trevligt att någon gång komma tillbaka till där vi var i somras.

(nu sitter jag i möte på jobbet så det blir kort och lite halvdant -vi har kaffepaus ska väl nämnas...)

Jag tänker "rid så att det fungerar". Tränaren säger att han inte förstår dig. Du skriver att du inte förstår tränaren och att det är lite hit och dit. Du blir osäker och hästen blir osäker. Trivs han bättre med en tydligare ram så ge honom den ramen -sedan handlar det givetvis inte om "handridning" och "sparka-dra" -ridning. En tydlig och konsekvent ram som innebär att du RIDER och att hästen vet vad du menar: HÄR ska du vara, och SÅHÄR gör vi.

Har du provat någon annan tränare?

 

[Catrool]

Förlåt för långt och invecklat inlägg, men känns vettigt med en bakgrund...

Jag har en herre med mkt egen vilja. Han tänker nog lite för mkt för att vara häst skulle jag tro . Jag är ingen mästerryttare direkt, och hästen gick sådär.
För ett år sedan fick jag ett tips i ridningen, att "låt honom inte komma undan hela tiden". "Aha", tänkte jag då och liksom mer tvingade honom mellan hand och skänkel. Kanske inte regelrätt, men det funkade för oss då. Han gick som tåget, följde mig super, och jobbade på ambitiöst. Han visste vad det handlade om. Vi startade våra första tävlingar, och blev tom placerad på andra tävlingen ! Han var superfin! I slutet av förra sommaren var vi på träningsläger, och han var finare än någonsin! Och överlycklig att få träna ordentligt igen, efter lite sommarsemester med endast uteritter.
De blev september. Vi fick strul med sadeln som vi äntligen fått tillbaka efter omstoppning och bomvidgning, och hästen fick ont i ryggen. I samband med detta flyttade jag, och en kompis till mig tog hand om hästen i en månad och satte igång honom efter vilan pga ryggen. Hästen flyttade till mig, och han var då igång men vi hade tappat typ all vår ridning. Vi kämpade på men jag hade tappat så mkt motivation pga strul med sadel, flytt, småtråkigt stall och höst/vinter depression.
Ridningen går fortfarande halvdåligt hela hösten. Strax innan jul fick vi åter igen sadeln som tidigare strulat, och detta slutade än en gång med häst med ont i ryggen. I samband med detta började hästen stanna, så fort jag tog i tyglarna. Det gick inte att rida fram, alls. Detta är runt nyår.
Hästen kollades igenom, han fick vila i nästan två månader med promenader och lite longering. Tänderna kollades. Vi flyttade till ett nytt stall. Och hästen skulle sättas igång. Nu är det mars månad.
Jag tog det väldigt lugnt, men fortfarande dålig bjudning och ville gärna gå på stället så fort jag tog i tyglarna.
Började äntligen rida för tränare. Och det är väl hit jag vill komma egentligen. Hon säger att hästen inte förstår mig, han vet inte vad jag vill. Vilket säkert stämmer. Jag rider för denna tränaren ca en gång/vecka. Hon råkar vara gammal, och något dålig på att förmedla vad hon menar, ena gången si och andra gången så och skäll om jag råkar göra fel, jag måste göra rätt på första försöket, för bättre tålamod verkar hon inte ha. Men nu verkar vi förstå varandra bättre. Det är väldigt försiktig ridning, för att få förtroendet tillbaka från hästen. Klokt! Men hästen bara springer, jag flänger runt, har ingen ryttarkänsla alls, hästen drar upp huvudet, jag spänner mig. Jag vet knappt vad jag ska göra, hästen vet säkert ännu mindre vad den ska göra. Tränaren är otålig (jag har sagt att hon måste ge oss lite tid och några försök innan hon skäller) och jag blir stressad.
Jag pratade om detta med min sambo, så frågade han vad som skulle hända om jag red som jag gjorde tidigare? Så jag har testat i två dagar nu. Och hästen är med mig. Han följer mig, han jobbar på hyfsat bra! Men kommer jag att förstöra honom om jag är lite tuffare mot honom. Så klart försöker jag ju rida fram till handen, men jag har en tendens att först ta till handen innan jag driver på. Vilket jag så klart försöker ändra på. Det jag undrar är helt enkelt, kommer jag någon sin att komma någon stans genom min nuvarande tränares "mjuka" sett som gör mig så osäker i min ridning? Eller ska jag helt enkelt ta tag i min häst när han springer iväg och vara tuffare mot honom.
Jag kan säga att min häst kan vara en väldigt känslig häst, men samtidigt är han så j*vla stark i sig själv att han så gott som alltid vill göra på sitt egna sätt, och han bjuder inte på något.
Det känns bara som att vi kan hålla på i åratal, om jag ska fortsätta som min tränare säger.

Och här inne finns ju galet mkt duktiga ryttare, hur fasen ska jag rida min häst? Det hade ju varit trevligt att någon gång komma tillbaka till där vi var i somras.

Håller med @mooi om din häst behöver en tydlig ram så ge honom den. När ni hittat tillbaka till känslan när ni är ett och det är fantastiskt att rida då kan man börja se om man kan lätta lite på ramen och se om du har flyttat ut ramen innan han blir osäker. Flummigt skrivet men kanske du förstår ändå?

Jag tycker det låter som kanske du och tränaren inte klickar, säkert jättebra tränare med vettigt mål men hennes instruktionssätt kanske inte passar dig? Jag hade också livet stressad och tom ledsen om jag hade tränat för denne utefter din beskrivning. Finns det någon annan du kan prova?

Sedan kan det ibland bli springit och fel ett tag när man ändrar något men det finns ändå en gräns på det hela.

 

[Martina_m]

@Catrool @mooi
Tack för era svar!

@Catrool jag hoppades nästan att någon skulle skriva så som du skrev. Jag tror att det behövs ordentliga ramar, som sedan man kan lätta på när saker och ting är mer självklart. För det kändes som att det var så vi gjorde för ett år sedan. Allt var så lätt då!

Jag har gråtit, det kan jag lova. Även att jag sagt till mig själv att inte göra det, så har jag aldrig känt mig så värdelös, och då har jag inte kunnat hålla tårarna inne.

Jag ska snart flytta tillbaka hem, eller nästan iaf.
Det kommer troligtvis att finnas möjlighet att fortsätta träna för min gamla tränare igen. Men jag kanske ska testa någon ny iaf. Även min nuvarande kommer till närmsta klubb och håller träning ca 1-2 ggr/månad, men vill jag nog byta ut henne.

Min nuvarande tränare är lite speciell. Hon skäller mkt ”sådär får du inte göra” och älta det. Jag kanske råkade lätta i ena tygeln, en gång, jag vet om det, men det blev bara så. Och jag kan inte göra det ogjort. Ge mig en chans till!

Sen kommer hon och ska själv hålla i tyglarna, och säger ”ta i den, lätta i den”, VILKEN? Frågar jag. Hur fasen ska jag veta???

Ena gången ska jag röra handen i cirklar för att jag ska mjukna, andra gången så får jag skäll för att handen ska vara still. Så ja, jag bli förvirrad. Och så osäker på mig själv, jag känner mig så dålig. Hästen har iaf blivit mkt gladare. Han är positiv och glad. Men han lyssnar inte på mig. Tränger så jag knappt kan rida på volten. Han springer iväg för mig, jag tappar kontrollen, han blir stel och stark och har huvudet uppe i "taket". Och min häst är verkligen inte stel och stark egentligen. Hans kropp är rörlig och mjuk och han är känslig i munnen. Men min känsla är borta.


Nu när jag radar upp allt, fattar jag ju hur fel allt är egentligen. Men samtidigt är hon en bra tränare med en bra tanke och bra för hästen, men hon är nog inte rätt för mig på min häst bara. .

 

[Novali01]

Öh näe hon är ingen bra tränare för hon har inte lyckats förmedla ens basic så att du förstår! En bra tränare ser att det är olika hästar och då får man anpassa sig, sen att man har ett system är ju en sak men systemet i sig måste isåfall vara anpassat så det funkar på 99% av alla hästar. Hennes system låter inget vidare, tror jag det att din häst gillar det för han behöver ju inte jobba för 5 öre utan det är ju du som jobbar ihjäl dig! Han uppfostrar dig bra...
Givetvis ska han in i ramen och precis som @mooi sa så gäller: så HÄR gör vi och HÄR ska du vara. '
Följ ditt egna system för det funkar o dumpa tränaren.

 

[Martina_m]

Öh näe hon är ingen bra tränare för hon har inte lyckats förmedla ens basic så att du förstår! En bra tränare ser att det är olika hästar och då får man anpassa sig, sen att man har ett system är ju en sak men systemet i sig måste isåfall vara anpassat så det funkar på 99% av alla hästar. Hennes system låter inget vidare, tror jag det att din häst gillar det för han behöver ju inte jobba för 5 öre utan det är ju du som jobbar ihjäl dig! Han uppfostrar dig bra...
Givetvis ska han in i ramen och precis som @mooi sa så gäller: så HÄR gör vi och HÄR ska du vara. '
Följ ditt egna system för det funkar o dumpa tränaren.

Jag tänker att hon är så gammal så hon har svårt för det där att anpassa sig .
Det har du rätt i! Han leker bara med mig och lattjar runt med mig och tappar all kontroll. Klart att han är glad då, när allt är på hans villkor! Jag blir ju lite rädd att jag ska släcka hans gnista också, så vi kommer tillbaka till där vi var innan med att han inte går fram när jag tar i tyglarna. Men om jag hittar en tränare som funkar och kan hjälpa mig att rida fram till handen, så kanske det kan funka ändå.

 

[mooi]

Jag tänker att hon är så gammal så hon har svårt för det där att anpassa sig .
Det har du rätt i! Han leker bara med mig och lattjar runt med mig och tappar all kontroll. Klart att han är glad då, när allt är på hans villkor! Jag blir ju lite rädd att jag ska släcka hans gnista också, så vi kommer tillbaka till där vi var innan med att han inte går fram när jag tar i tyglarna. Men om jag hittar en tränare som funkar och kan hjälpa mig att rida fram till handen, så kanske det kan funka ändå.

Men du ska ju inte "strypa" honom med tyglarna, utan bara med dina hjälper visa var ramen är, men samtidigt inbjuda till energi och uttryck -i ramen!
Jag känner igen det där med att hästen inte går fram om man tar i tyglarna. En vän har en häst som under sina unghästår varit lite så som din låter, en häst som är både känslig och tuff. Han har varit SÅ fin, men bjudningen är något man fått jobba med och han har testat sin ryttare en del. För något år sedan bytte vännen stall och i samband med detta började hon träna för en ny tränare som körde konceptet: halvlånga tyglar och FRAMÅT! Hästen sprang som en giraff, visst -han gick fram men inte mer. Vännen fick INTE ta i tyglarna, då hästen inte var redo för det enligt tränaren. (en häst som varit väl förberedd för fyraårschampionat m.m.)
För mig lät detta så himla konstigt -för i mitt huvud blir det så att om du aldrig tar i tyglarna utan bara älgar runt så kommer det bli tvärstopp den dagen du tar i tygeln -eftersom tygeln bara betyder broms nu...
Detta pratade vi om då vännen ringde mig och var så ledsen över att hästen som varit så fin plötsligt travade runt som en giraff -OCH tvärstannade när hon kortade tyglarna....

Efter en period där hon med denna träningen tappat väldigt mycket så backade hon ur träningen och började rida så som hon ridit tidigare -och se på fasen, hästen kom sakta tillbaka till där den var. Nu är han fin igen och går FRAM trots sträckta tyglar


Var håller du till?

 

[Catrool]

@Catrool @mooi
Tack för era svar!

@Catrool jag hoppades nästan att någon skulle skriva så som du skrev. Jag tror att det behövs ordentliga ramar, som sedan man kan lätta på när saker och ting är mer självklart. För det kändes som att det var så vi gjorde för ett år sedan. Allt var så lätt då!

Jag har gråtit, det kan jag lova. Även att jag sagt till mig själv att inte göra det, så har jag aldrig känt mig så värdelös, och då har jag inte kunnat hålla tårarna inne.

Jag ska snart flytta tillbaka hem, eller nästan iaf.
Det kommer troligtvis att finnas möjlighet att fortsätta träna för min gamla tränare igen. Men jag kanske ska testa någon ny iaf. Även min nuvarande kommer till närmsta klubb och håller träning ca 1-2 ggr/månad, men vill jag nog byta ut henne.

Min nuvarande tränare är lite speciell. Hon skäller mkt ”sådär får du inte göra” och älta det. Jag kanske råkade lätta i ena tygeln, en gång, jag vet om det, men det blev bara så. Och jag kan inte göra det ogjort. Ge mig en chans till!

Sen kommer hon och ska själv hålla i tyglarna, och säger ”ta i den, lätta i den”, VILKEN? Frågar jag. Hur fasen ska jag veta???

Ena gången ska jag röra handen i cirklar för att jag ska mjukna, andra gången så får jag skäll för att handen ska vara still. Så ja, jag bli förvirrad. Och så osäker på mig själv, jag känner mig så dålig. Hästen har iaf blivit mkt gladare. Han är positiv och glad. Men han lyssnar inte på mig. Tränger så jag knappt kan rida på volten. Han springer iväg för mig, jag tappar kontrollen, han blir stel och stark och har huvudet uppe i "taket". Och min häst är verkligen inte stel och stark egentligen. Hans kropp är rörlig och mjuk och han är känslig i munnen. Men min känsla är borta.


Nu när jag radar upp allt, fattar jag ju hur fel allt är egentligen. Men samtidigt är hon en bra tränare med en bra tanke och bra för hästen, men hon är nog inte rätt för mig på min häst bara. .

Men du träna inte för den människan mer för din skull! Känner så igen mig och allt blev så självklart och enkelt när jag hittade rätt tränare och rätt system. Min röda är/var just sån och men rätt system kan de bli så bra. Undrar också vart du håller hus?

 

[Martina_m]

Men du ska ju inte "strypa" honom med tyglarna, utan bara med dina hjälper visa var ramen är, men samtidigt inbjuda till energi och uttryck -i ramen!
Jag känner igen det där med att hästen inte går fram om man tar i tyglarna. En vän har en häst som under sina unghästår varit lite så som din låter, en häst som är både känslig och tuff. Han har varit SÅ fin, men bjudningen är något man fått jobba med och han har testat sin ryttare en del. För något år sedan bytte vännen stall och i samband med detta började hon träna för en ny tränare som körde konceptet: halvlånga tyglar och FRAMÅT! Hästen sprang som en giraff, visst -han gick fram men inte mer. Vännen fick INTE ta i tyglarna, då hästen inte var redo för det enligt tränaren. (en häst som varit väl förberedd för fyraårschampionat m.m.)
För mig lät detta så himla konstigt -för i mitt huvud blir det så att om du aldrig tar i tyglarna utan bara älgar runt så kommer det bli tvärstopp den dagen du tar i tygeln -eftersom tygeln bara betyder broms nu...
Detta pratade vi om då vännen ringde mig och var så ledsen över att hästen som varit så fin plötsligt travade runt som en giraff -OCH tvärstannade när hon kortade tyglarna....

Efter en period där hon med denna träningen tappat väldigt mycket så backade hon ur träningen och började rida så som hon ridit tidigare -och se på fasen, hästen kom sakta tillbaka till där den var. Nu är han fin igen och går FRAM trots sträckta tyglar


Var håller du till?

Det där lät ju verkligen som en version av mig och min häst .
Nä, jag vill ju verkligen inte sitta och backa honom med handen. Händer det någonting och jag känner att jag börjar tappa honom, så tar jag så lätt till handen . Och det är här jag måste komma på att jag ska driva på!!!! Hur svårt kan det va liksom?

Just nu är det Skåne. Snart drar vi till Blekinge igen !

 

[Amanda_F]

Jag känner igen mig i din beskrivning av din ridning @Martina_m ska klippa ihop en film till dig i kväll med bloopers från vår lektion igår. Det är inte lätt när det är svårt. Och då ska man ändå säga att det gick bra igår, haha. Det jag måste göra (och öva på) är att se till att verkligen jobba med bålstabiliteten och att driva honom fram till en stadig hand. Aldrig fast men så att han driver på bakifrån in i handen. Det finns en ganska rolig sekvens på film när min tränare säger att jag får välja just nu, huvudet eller bakbenen, och eftersom han inte har det minsta problem att kröka på nacken så fokuserar vi på bakbenen med så jämnt stöd som det går i framvagnen.

 

[PrinceFair]

@Martina_m Jag tänkte säga precis det som @Novali01 och @mooi mfl redan har sagt.
Man ska absolut inte rida för en tränare som inte kan förklara så att man förstår. Det är ju liksom det som gör en bra tränare, att de kan uttrycka sig så att man begriper!

 

[Rugge]

Jag har lite samma problem.. min häst har svintoman, kort och tjock och de blir riktigt fula knoppar
Problemet löstes genom att göra sk dounats=) och göra fina "kärringknutar liknande denna på bilden.
7 stycken blir det och det är otroligt vackert tycker jag.
Bild lånad från Google
Men det är typ så här jag gör.. flätan är fejk för min häst har inte så lång man att en fläta runt är möjlig. och köper en som är till vanlig blont hår finns på typ Glitt*r och så tar man vad man har att dekorera
Blommor stenar band osv=)
Lovar att man är unik inne på tävlingebanan om inte=)

Hej
Hade varit kul att se bilder på manen med kärringknutarna.
Men hur får du till själva knuten utan munken?

 

[Nielaa]

Hej
Hade varit kul att se bilder på manen med kärringknutarna.
Men hur får du till själva knuten utan munken?

Men jag har ju en munk så klart.. gjort egna som är lite mindre=)
Kan ta bilder från träningen på Lördag=)

 

[Rugge]

Men jag har ju en munk så klart.. gjort egna som är lite mindre=)
Kan ta bilder från träningen på Lördag=)

Ahh
Käckt Ser fram emot bilderna

 

[KrullTroll]

Visst är det lite vagt i den där texten? Får utsmyckas, men inte med rosetter, blommor eller liknande. Vad FÅR man då smycka med? (Hej, jurist javisst, sånt där blir jag gaaalen på).

Maraton, är det körning då? Där brukar det ju vara riktigt roligt med färger och matchande för övrigt, älskar sånt!

Man får ha sånna här

(googlad bild)

 

[mackan]

@Martina_m jag tycker du svarar på din egen fråga. Oavsett hur duktig tränaren är eller inte osv så funkar det ju inte . Träna för ngn annan .En tränare ska få en att känna pepp och inte sänkt av passet . Oavsett nivå . Däremot ska tränaren inte le och peppa hursomhelst givetvis , men det är ju inte det du avser så bara ett förtydligande om ngn skulle läsa lite snabbt

 

[Rugge]

Förlåt för långt och invecklat inlägg, men känns vettigt med en bakgrund...

Jag har en herre med mkt egen vilja. Han tänker nog lite för mkt för att vara häst skulle jag tro . Jag är ingen mästerryttare direkt, och hästen gick sådär.
För ett år sedan fick jag ett tips i ridningen, att "låt honom inte komma undan hela tiden". "Aha", tänkte jag då och liksom mer tvingade honom mellan hand och skänkel. Kanske inte regelrätt, men det funkade för oss då. Han gick som tåget, följde mig super, och jobbade på ambitiöst. Han visste vad det handlade om. Vi startade våra första tävlingar, och blev tom placerad på andra tävlingen ! Han var superfin! I slutet av förra sommaren var vi på träningsläger, och han var finare än någonsin! Och överlycklig att få träna ordentligt igen, efter lite sommarsemester med endast uteritter.
De blev september. Vi fick strul med sadeln som vi äntligen fått tillbaka efter omstoppning och bomvidgning, och hästen fick ont i ryggen. I samband med detta flyttade jag, och en kompis till mig tog hand om hästen i en månad och satte igång honom efter vilan pga ryggen. Hästen flyttade till mig, och han var då igång men vi hade tappat typ all vår ridning. Vi kämpade på men jag hade tappat så mkt motivation pga strul med sadel, flytt, småtråkigt stall och höst/vinter depression.
Ridningen går fortfarande halvdåligt hela hösten. Strax innan jul fick vi åter igen sadeln som tidigare strulat, och detta slutade än en gång med häst med ont i ryggen. I samband med detta började hästen stanna, så fort jag tog i tyglarna. Det gick inte att rida fram, alls. Detta är runt nyår.
Hästen kollades igenom, han fick vila i nästan två månader med promenader och lite longering. Tänderna kollades. Vi flyttade till ett nytt stall. Och hästen skulle sättas igång. Nu är det mars månad.
Jag tog det väldigt lugnt, men fortfarande dålig bjudning och ville gärna gå på stället så fort jag tog i tyglarna.
Började äntligen rida för tränare. Och det är väl hit jag vill komma egentligen. Hon säger att hästen inte förstår mig, han vet inte vad jag vill. Vilket säkert stämmer. Jag rider för denna tränaren ca en gång/vecka. Hon råkar vara gammal, och något dålig på att förmedla vad hon menar, ena gången si och andra gången så och skäll om jag råkar göra fel, jag måste göra rätt på första försöket, för bättre tålamod verkar hon inte ha. Men nu verkar vi förstå varandra bättre. Det är väldigt försiktig ridning, för att få förtroendet tillbaka från hästen. Klokt! Men hästen bara springer, jag flänger runt, har ingen ryttarkänsla alls, hästen drar upp huvudet, jag spänner mig. Jag vet knappt vad jag ska göra, hästen vet säkert ännu mindre vad den ska göra. Tränaren är otålig (jag har sagt att hon måste ge oss lite tid och några försök innan hon skäller) och jag blir stressad.
Jag pratade om detta med min sambo, så frågade han vad som skulle hända om jag red som jag gjorde tidigare? Så jag har testat i två dagar nu. Och hästen är med mig. Han följer mig, han jobbar på hyfsat bra! Men kommer jag att förstöra honom om jag är lite tuffare mot honom. Så klart försöker jag ju rida fram till handen, men jag har en tendens att först ta till handen innan jag driver på. Vilket jag så klart försöker ändra på. Det jag undrar är helt enkelt, kommer jag någon sin att komma någon stans genom min nuvarande tränares "mjuka" sett som gör mig så osäker i min ridning? Eller ska jag helt enkelt ta tag i min häst när han springer iväg och vara tuffare mot honom.
Jag kan säga att min häst kan vara en väldigt känslig häst, men samtidigt är han så j*vla stark i sig själv att han så gott som alltid vill göra på sitt egna sätt, och han bjuder inte på något.
Det känns bara som att vi kan hålla på i åratal, om jag ska fortsätta som min tränare säger.

Och här inne finns ju galet mkt duktiga ryttare, hur fasen ska jag rida min häst? Det hade ju varit trevligt att någon gång komma tillbaka till där vi var i somras.

Hej
Är det min häst du rider?
Min är också av den typen att hon jobbar på med bra bjudning, men inte gratis. Och att få henne mellan hjälperna är nästan som att tvinga henne till det, Men när hon väl är där, då är det en dröm att rida och hästen är nöjd och jobbar på för fullt.

Fick också samma tips som du, att rida med långa tyglar. Jisses vilken giraff jag fick och springa kunden den också, hade lugnt kunnat spänna för en travsulky. Denna ridning resulterade i en häst med spänd rygg och spänd rumpa.

Återgick till vår vanliga ridning och det tog inte lång tid förrän vi var tillbaks till "vår" vanliga ridning som funkar för oss.
Jag hade knappast haft en så välmusklad, välmående och avspänd häst om hon inte hade trivts.

N kör vi på det som funkar för oss, hur fel en del än tycket att det är.

 

[Martina_m]

Alltså, tack för er input ang min tränare och hur jag ska rida min häst!
Igår red jag 3:e passet på "mitt sätt". Herre jäklar, jag har fått tillbaka min häst ! Det var roligt att rida för första gången på ca 8 månader ! Han tyckte det var så kul, och JAG tyckte det var så kul! Jag satt och skrattade åt min, helt plötsligt, otroligt ambitiösa häst! Jag råkade hålla lite i honom i galoppen på kortsidan, och han tänkte att jag vill nog göra ett galoppombyte, så det gjorde han, busen! Så jag testade att byta galopp över meddelinjen, lite halvtaskiga hjälper från mig, men han redde ut det och var jätteduktig. Vi började med det i september förra året, så det är inget som vi är så bra på, och jag har aldrig pysslat med sånt innan. Men hästen tycker att det är sååå roligt! Det var underbart iaf! Och jag känner mig så lycklig!

Dessutom i stundens ridlycka, så har jag lasttränat min häst, så gott som varje dag i ca 1,5 månad. Och han är så himla duktig. Han har tidigare fått för sig att backa ut, så fort han gått in. Det har liksom inte gått att stänga bakom honom, och har man väl försökt stänga (men typ alltid misslyckats), så vill han inte gå in igen. Så vi har tagit det lugnt, han ska känna sig trygg. Efter varje ridpass har han fått äta sin pellets i släpet. Och det finns inga tveksamheter längre, han går raka vägen in, men jag har alltid haft dörrarna bakom (Boj) öppna, så att han kan backa ur om han bli orolig. I början gjorde han det ofta, men mindre och mindre. Nu går han in när jag står kvar ute på lämmen! Dessutom så stängde vi in honom för första gången i helgen. Först blev han så sur, och backade mot dörren flera gånger, och man såg att han var arg! Han gjorde det typ 4 ggr ,sen inget mer och han accepterade läget. Öppnade dörren, och han stod kvar. Lastade ur, och sen in igen. Samma sak gjorde vi på söndagen, men då backade han bak en gång mot dörren, mest för att bara kolla om den var stängd eller inte, sen inget mer. Vi har verkligen kommit så långt med lastningen, och det känns så bra!

Vi är på gång nu

 

[Catrool]

Alltså, tack för er input ang min tränare och hur jag ska rida min häst!
Igår red jag 3:e passet på "mitt sätt". Herre jäklar, jag har fått tillbaka min häst ! Det var roligt att rida för första gången på ca 8 månader ! Han tyckte det var så kul, och JAG tyckte det var så kul! Jag satt och skrattade åt min, helt plötsligt, otroligt ambitiösa häst! Jag råkade hålla lite i honom i galoppen på kortsidan, och han tänkte att jag vill nog göra ett galoppombyte, så det gjorde han, busen! Så jag testade att byta galopp över meddelinjen, lite halvtaskiga hjälper från mig, men han redde ut det och var jätteduktig. Vi började med det i september förra året, så det är inget som vi är så bra på, och jag har aldrig pysslat med sånt innan. Men hästen tycker att det är sååå roligt! Det var underbart iaf! Och jag känner mig så lycklig!

Dessutom i stundens ridlycka, så har jag lasttränat min häst, så gott som varje dag i ca 1,5 månad. Och han är så himla duktig. Han har tidigare fått för sig att backa ut, så fort han gått in. Det har liksom inte gått att stänga bakom honom, och har man väl försökt stänga (men typ alltid misslyckats), så vill han inte gå in igen. Så vi har tagit det lugnt, han ska känna sig trygg. Efter varje ridpass har han fått äta sin pellets i släpet. Och det finns inga tveksamheter längre, han går raka vägen in, men jag har alltid haft dörrarna bakom (Boj) öppna, så att han kan backa ur om han bli orolig. I början gjorde han det ofta, men mindre och mindre. Nu går han in när jag står kvar ute på lämmen! Dessutom så stängde vi in honom för första gången i helgen. Först blev han så sur, och backade mot dörren flera gånger, och man såg att han var arg! Han gjorde det typ 4 ggr ,sen inget mer och han accepterade läget. Öppnade dörren, och han stod kvar. Lastade ur, och sen in igen. Samma sak gjorde vi på söndagen, men då backade han bak en gång mot dörren, mest för att bara kolla om den var stängd eller inte, sen inget mer. Vi har verkligen kommit så långt med lastningen, och det känns så bra!

Vi är på gång nu

Härligt, hejja er

 

[Fiorano]

@Martina_m Vad härligt att höra både med lastningen och ffa ridningen!