Det här med delamning?

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Som sagt så är det där en tolkningsfråga, även om du skriver "jag" så tolkas det in som din åsikt.

Men då tolkar man ju in sånt som inte står där.

Du menar alltså att om man skriver "jag", så läser folk det som "man", eller ännu värre, att det är tolkningsfråga huruvida någon skrivit "jag" eller "man"?
Det är väl ingen tolkningsfråga om "jag" syftar på "alla människor" eller inte? "Jag" syftar väl alltid på en person, den som skriver?

Sen är det väl självklart att det man skriver speglar ens åsikter, frågan är väl snarare om det är ens åsikter om hur det borde vara generellt, eller ens åsikter om vad man själv har upplevt. Det är ju ganska olika saker.

 

[Skogstrollet]

Sv: Det här med delamning?

Men det här är ju en fråga som inte enbart har med amningen att göra? Skulle du, ärligt, inte bli en aning provocerad om du t.ex. mötte en kvinna som var säker på att kvinnans plats är i hemmet, mannen ska försörja familjen och att hennes värde satt där - eftersom det kändes rätt för henne?
Även om det bara är en persons högst personliga åsikt så är det ju många sådana tillsammans som bildar normerna i samhället.

Jag förstår att det var så här du kände det, men för mig (som inte ens har fött mitt barn ännu) upplever jag det som provocerande att att höra att det finns kvinnor som anser att "jobbet" man gör för att få föräldrapenning handlar om amningen.

Nu har du i efterhand korrigerat och säger att du egentligen menade att man ska ta hand som sitt barn på det viset som det barnet bäst mår bra av, och mamman, men det framgick inte lika tydligt i början och fick därför texten att blinka aningens i rött...

 

[feel]

Sv: Det här med delamning?

Nu är du bara ute efter en onödig diskussion och att vrida och vända på ord.

Du vet precis vad jag menar när jag skriver att det är en "tolkningsfråga", och dina inlägg har tolkats på flera olika sätt även om du har skrivit "JAG TYCKER", det är ett bevis på att det handlar om att olika människor tolkar saker/texter/ord olika.

Detta är en totalt onödig diskussion så end of it.

 

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Jag korrigerade inte, jag förtydligade. Inte samma sak.

Om någon skriver "Jag tycker att min plats är i hemmet", så inte sjutton skulle jag bli sårad och tänka att "Jaha, hon tycker jag gör fel som jobbar!" Den personen har ju öht inte skrivit om någon annan än sig själv.

Att det finns en norm om att det är vettigt att försöka amma om man vill har jag svårt att se som ett problem. Vi är ju däggdjur, liksom.

Jag skrev ju inte heller "som kvinna tyckte jag att jag skulle amma". Då är det ju lätt att dra slutsatsen att tja, om du är kvinna och borde amma av den anledningen, så borde alla andra kvinnor också göra det. Så ditt exempel blir lite snett.

Jag är ledsen att folk läste in sånt i mitt inlägg som inte stod där, det var inte min mening att det skulle bli så. Jag förstår nu att om man läste slarvigt, missade att jag skrev om mig själv, bytte ut "jag" mot "man", och så vidare, så var det lätt att tro att jag skrev att alla kvinnor borde amma, även om det inte stod så egentligen.

 

[Skogstrollet]

Sv: Det här med delamning?

Ok, nu märker du ord. Jag försökte förklara varför du blev feltolkad, av mig och andra.

 

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Nu är du bara ute efter en onödig diskussion och att vrida och vända på ord.

Du vet precis vad jag menar när jag skriver att det är en "tolkningsfråga", och dina inlägg har tolkats på flera olika sätt även om du har skrivit "JAG TYCKER", det är ett bevis på att det handlar om att olika människor tolkar saker/texter/ord olika.

Detta är en totalt onödig diskussion så end of it.

Nej, jag förstår faktiskt inte vad du menar.

Om någon skriver "Jag tycker", och jag som läsare istället läser "man borde", då handlar det inte om en tolkningsfråga, det handlar om att läsa slarvigt.

Skillnaden i betydelse mellan "man" och "jag" är inte en tolkningsfråga, som jag ser det.

Och frågan är inte helt oviktig, för har man missat den fundamentala skillnaden, så kommer man ovetandes uttala sig generellt, för att man skriver "man" när man menar "jag", och bli provocerad av sådant som inte är menat att provocera, för att man läser "man" där det står "jag".

Just när det gäller en lite känslig fråga som barn tycker jag det kan finns en viktig poäng med att kunna hålla isär det enskilda och det generella.

 

[Lamborghini]

Sv: Det här med delamning?

*KL*

Men egentligen, vem i helskotta bryr sig HUR ungen äter? Huvudsaken är väl ATT den äter. Att man predikar för vare sig det ena eller andra är ju helt idiotiskt egentligen.

 

[ako]

Sv: Det här med delamning?

KL

Jag har läst igenom alla heta känslor här i tråden o kan så klart inte låta bli att lägga mig i :

Mabuse:Jag tycker du skriver mycket som är vettigt, och jag håller med om att det inte finnns någon anledning att pina sig med amning som man vantrivs med om man ändå tänker sluta. Det jag tror att Mirabell och några till reagerade så kraftigt på l var din formulering om att "du vill amma för att göra ditt bästa nu när du fick betalt av staten för att vara hemma med ditt barn". Om man har problem med amningen och funderar på att sluta tror jag att ett dylikt citat kan uppfattas som ganska rejält provocerande, ungefär som om man inte vore en tillräckligt bra förälder om man inte ammade och alltså knappt värd att vara föräldraledig.

Mirabell: Det finns faktiskt ganska många i tråden som stöttar dig och tycker att du ska göra som du känner och mår bäst av! Hoppas du såg mitt PM, förresten?

I tråden skriver några (minns ej o inte är det viktigt heller) att man ofta går över helt på ersättning om man överhuvudtaget börjar att komp,lettera. Så tycker inte jag att det har varit i min omgivning där de allra flesta har kombinerat amning o flaska, och det har gårr bra. Självklart känner jag någon vars barn har vägrat flaska och någon som har kört i princip helt på ersättning, men i min bekantskapskrets är nog kombination det vanliga. Vet inte om det beror på att nästan hela bekantskapskretsen består av hängivna hästtjejer som har velat och behövt kunna lägga tid på hästarna redan när barnen är mycket små?

Själv började vi komplettera med flaska när L var en månad, och han ammade till två års ålder ändå... Och många jag känner har gjort likadant även om de kanske inte har ammat lika länge (många slutar ju helt runt 8 mån - 1 år), men så ammade jag ju betydligt längre än genomsnittet.

 

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Det jag tror att Mirabell och några till reagerade så kraftigt på l var din formulering om att "du vill amma för att göra ditt bästa nu när du fick betalt av staten för att vara hemma med ditt barn".

Ja, det har liksom framgått att folk reagerade på det.

Just det tror jag ingen haft några tvivel på faktiskt, vad det var folk reagerade på. Jag åtminstone tycker det varit väldigt tydligt hela tiden.

Sen kan det säkert stämma att kvinnor som har häst är mindre benägna att amma än andra eftersom de prioriterar stallet framför amningen, för mitt intryck är att det är mycket färre som helammar här på forumet än bland mina vänner IRL.

 

[Skogstrollet]

Sv: Det här med delamning?

Sen kan det säkert stämma att kvinnor som har häst är mindre benägna att amma än andra eftersom de prioriterar stallet framför amningen, för mitt intryck är att det är mycket färre som helammar här på forumet än bland mina vänner IRL.

Oj, du kan verkligen inte låta bli va...?
Kanske är din vänskapskrets helt enkelt inte tillräckligt representativ för att du ska kunna göra en sån generalisering att påstå att bukefalister inte prioriterar amningen utan hellre leker med sin häst i stallet. Kanske dina vänner behöver komma ihåg att skaffa lite egentid och inte bara vara mammor... Om vi nu ska generalisera loss om människor vi inte vet ett jota om.

Det framgår tydligt att du väldigt nöjd med ditt beslut att helamma oavsett hur plågsamt och jobbigt det var för dig att göra så. Men snälla du, sluta att jämföra dig med andra. Du framstår som dömande mot de som väljer en annan lösning.

 

[Mirabell]

Sv: Det här med delamning?

Ja tack för ditt pm, har inte riktigt haft tid/ ro till att svara!

Argbiggan här hemma vägrade både tutte & flaska här igår av någon anledning...
han var mest hungrig på närhet... typ, vettefan vad han ville alltså! Tror inte han riktigt visste det själv. Han bara grät när man la han i matposition.

Natten sov han igenom & vaknade för att äta som vanligt då & då (tutte)

I morse skulle jag amma, han åt... en liten liten stund, sen blev han helt rabiat.
Slängde ner han i sjalen & han somnade som vanligt. Får se hur han agerar när han vaknar för mat snart...

Herrn har svårt att koppla av & sova ensam, han vill vara inpå skinnet (sjalen-typ bästa köpet någonsin?) eller i vagnen, då sover han gott. Förutom på nätterna då han ligger ensam & det går fint.

Tänk att något så underbart - kan vara så slitsamt för mammahjärtat!
Men men, någon gång ska jag väl lära känna vad han vill till åtminstonde 70 %....

 

[Mabuse]

Sv: Det här med delamning?

Hm, Björk hade rätt att detta ämne uppenbarligen är väldigt explosivt, inte lätt att undvika alla ömma tår!

Vad är det om inte prioritering, om man ger ersättning för att kunna vara i stallet utan att behöva amma? Jag har inte lagt någon värdering i det, det är du som tillskriver mig den värderingen.

Buke är nog inte mer representativa för befolkningen än min bekantskapskrets, faktiskt. Statistiskt sett är det nog vanligare att bo i en storstad än att ha häst som småbarnsförälder.

Bara så att det inte blir några missförstånd: 1) Som jag skrivit flera gånger i tråden så helammade jag inte 2) Det var inte plågsamt för mig att amma.

 

[Modett]

Sv: Det här med delamning?

Så känner jag hellre att jag vill toppa upp med ersättning & känna LITE GLÄDJE till mitt barn, än att bara vilja lämna bort han & fortsätta leva mitt liv som jag gjort innan.

Då kan väl snälla NÅGON hålla med om att det faktiskt är bättre att man kan toppa upp med ersättning. Så att min stackars unge får lite kärlek & trygghet från sin mamma.

Och varför i hela världen kan jag inte fortsätta amma så länge det går, jag ville ju trots allt amma från början, eller det var tanken iaf. Kan jag inte då få behålla den lilla tid som det faktiskt eventuellt kommer att funka... ?!

Hoppar in på sidan 6 i diskussionen för att de här raderna lät så förtvivlade Mirabell, jag håller med om att det låter som ett klokt val att ge lite ersättning. Själv gav vi ersättning och ammade mellan sonen var ca 3-10 veckor, sedan återgick vi till helamning fram till 6 månaders ålder (från 4 mån åt han smakisar så helamning med undantag för det).

Mitt barn blev heller inte mätt och krävde mycket mat redan från början, mer än jag hann producera. Lägg på några mjölkstockningar på det = ännu mindre mjölk = ännu hungrigare bäbis. Och blev han nog hungrig så vägrade han amma - suck! Resultatet blev förstås att han inte ökade i vikt riktigt som han skulle (men aldrig katastroflite heller, vet jag med facit på hand) och bvc-sköterskan fick oss riktigt oroliga för det genom att, som mest, väga honom 2 ggr på en dag.

Nog lekte jag med tanken på att helt sluta amma, och tyckte att det var jätteskönt att kunna ge flaska om vi skulle iväg och handla t.ex., istället för att behöva leta upp en plats att ovant amma i minst 45 min (han var en långätare, dessutom). Men allt eftersom så började vi lära oss amningen tillsammans och kunde helt fasa ut ersättningen. Han ammar fortfarande idag vid 7½ mån ålder och lär fortsätta ett tag till.

Lycka till!

 

[TinyWiny]

Sv: Det här med delamning?

Det låter som om ditt barn är väldigt lik min son. En liten fråga du inte alls behöver besvara, men hur var förlossningen? Ibland kan en förlossning som är jobbig göra att barnet blir väldigt överaktivt sitt första år. Jag fick veta det när den första kämpiga tiden var över och sonen då drygt 15 månader äntligen började sova på nätterna. Innan ville han amma en gång i timmen hela nätterna. Min son sov aldrig på dagarna utan skulle hela tiden aktiveras på något vis.

Tack och lov var han tidig med allt så när han satte sig upp själv som 3,5 månaders så blev livet lite lättare. Då kunde han åka vagn utan att gallskrika eftersom han kunde sitta upp och titta på allt. Han kröp när han var nästan fem månader och vid sex månader gick han runt saker. Allt det gjorde det lättare för då kunde han aktivera sig själv.
Men helst ville min son bli buren och kvällarna var alltid vigda åt amning. Mellan 18 och till 22 var han som fastklistrad vid bröstet och blev otroligt ledsen om jag var tvungen att gå på toa.

Det är tufft att ha ett så vaket barn och man får försöka hitta sina knep för att få allt att fungera. Att du har sjalen är ju suveränt så att du slipper bära vanligt. När min son var bebis så fanns det inga bra bärselar och sjalar hade ingen hört talas om mer än på bilder från afrika så det var till att bära, bära och bära och sonen som vägde nästan 5 kg när han föddes blev snabbt väldigt tung.

Vad jag vill säga är, det blir bättre. Ju äldre ditt barn blir, desto mer du kommer in i det så kommer ni hitta ett sätt som fungerar för er och det är det viktigaste av allt.

 

[cirkus]

Sv: Det här med delamning?

Lill plutten !
Ibland så är de bara missnöjda, de har ont i magen eller tja, bara är inte nöjda. En del bebisar är så, andra är supernöjda och bara piper till när de är hungriga eller vill sova.

Jag tror att du gör helt rätt, trots att hans signaler inte är supertydliga. Till exemel att han var arg och så ner i sjal och så somnade han bums...du vet ! Du kan !

Jag har för övrigt toppat med ersättning på alla mina tre från väldigt späd ålder.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Det här med delamning?

Jag undrar hur mycket hjälp du har fått från vården? Jag skulle vilja rekommendera dig att besöka amningsmottagningen/amningscentrum eller vad det kallas på "ditt" förlossningssjukhus. Jag fick hjälp därifrån och den kompetens som den barnmorskan hade var otroligt större än alla andra barnmorskor/bvc-ssk jag fått hjälp av, och de blev många....

Jag tänker att ett amningsproffs kanske kan kolla er amningsteknik eller ge bra råd som du inte tänkt på eller så. Det kanske räcker att få prata med nån som verkligen vet hur du har det och hur man kan lösa problemet på enklast, bästa vis. Med eller utan ersättning, de finns ju inte bara till för helammande mödrar.

 

[ako]

Sv: Det här med delamning?

Ja, det har liksom framgått att folk reagerade på det.

Just det tror jag ingen haft några tvivel på faktiskt, vad det var folk reagerade på. Jag åtminstone tycker det varit väldigt tydligt hela tiden.

Sen kan det säkert stämma att kvinnor som har häst är mindre benägna att amma än andra eftersom de prioriterar stallet framför amningen, för mitt intryck är att det är mycket färre som helammar här på forumet än bland mina vänner IRL.

Fast SÅ har jag ju KNAPPAST skrivit!? Jag ammade i två år, så jag kan inte tycka att jag har "bortprioriterat amningen till förmån för stallet!?" Däremot så har det FUNGERAT för många jag känner att amma delvis (= till största del) och inte, som du skrev i ett tidigare inlägg, har de gått över mer och mer till ersättning för det.

Angående att prioritera så vill jag minnas att du, innan ni fick ert barn, ofta i diskussioner ifrågasatte att människor valde att prioritera sina barn framför
t ex heltidsjobb, och även framför intressen... Då tyckte du att det var konstigt att en del valde att gå ner i arbetstid och att andra välja bort sina intressen, i alla fall till viss eller stor del.

En annan fördel med att kunna varva amning med flaska (OBS att jag inte förespråkar något angående hur man SKA göra. Man får välja själv; hel, del eller ingen amning alls) är ju oxå att pappan kan vara ensam med barnet lite längre stunder redan från början, vilket knappast kan vara negativt. Och oavsett om man har häst eller ej så tycker nog många mammor att det är skönt att kunna åka en i väg en sväng utan att behöva fundera på att barnet kanske blir hungrigt - och däremed otröstligt medan man är borta.

Och allvarligt talat, förstår du inte själv att ett dylikt citat som ditt första (angående statens lön till föräldrar) kan göra någon som inte får till amningen (oavsett psykologisk eller fysisk orsak) att bli ganska ledsen och ta illa upp? Om du själv inte kan se det provocerande i det citatet, eller det dito i citatet att "kvinnor med häst priorierar hästen framför amningen" så måste du nog börja tänka dig för hur du uttrycker dig, för om du helt ärligt inte VILL provocera med dylika citat så får du ju inte den reaktion du hade tänkt. Prova att annat sätt att uttrycka dig om du inte vill bli missförstådd helt enkelt!

 

[ako]

Sv: Det här med delamning?

Du behöver inte svara, jag ville bara kolla att du läst